Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wachtmeister, släkt - Wachtmeister (af Mälsåker), Axel - Wachtmeister (af Johannishus), Axel Fredrik Claësson - Wachtmeister (af Björkö), Carl Adam - Wachtmeister (af Johannishus), Carl Axel (Trolle-Wachtmeister) - Wachtmeister (af Björkö), Carl Hans - Wachtmeister (af Johannishus), Carl Hans - Wachtmeister (af Johannishus), Claes Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249
Wachtmeister, A.—Wachtmeister, C. A.
1250
meister genom seklerna» har hittills
utkommit d. 4 (1932), vari bl. a. ingå biogr. över
landshövdingen Hans W. (d. 1905), Hans
Hansson W. (d. 1929) och självbiogr. av Axel
Hansson W. (d. 1926). B. H-d.
Wachtmeister [va’kt-] (af M ä 1 s å k e r),
Axel, greve, kungligt råd, fältmarskalk
(1643—99); se släktart. Deltog med
utmärkelse i Karl XI :s danska krig. Bl. a.
kunna nämnas den av W. tills, m. brodern Hans
ledda raiden mot snapphanarna 1677 och den
samtidiga återerövringen av Blekinge. W.
blev 1676 överste och 1679 generalmajor. Han
var Karl XI :s förtroligaste vän samt var
under nitton år hans nästan dagliga umgänge
och följeslagare på brådstörtade ritter och
äventyrliga jakter. 1693 blev han kungligt
råd, greve och fältmarskalk, 1697 president i
Krigskollegium. Wdt.
Wachtmeister [va’kt-] (af J o h an n i
s-hus), Axel Fredrik Claesson, greve,
politiker, ämbetsman (1855—1919). Inträdde
1878 på diplomatbanan men lämnade denna
1883 och ägnade sig
åt skötseln av sina
egendomar (Tistad m.
fl.) och åt det
kommunala livet. W.
tillhörde 1894—1916
Första kammaren
(moderat). Han var 1905 led.
av unionsutskottet,
1907—14 av
statsutskottet (ordf. 1913—
14), av hemliga
utskottet 1914 (senare
riksdagen) och 1916,
av
talmanskonferen
sen 1914—16. Antagandet av 1903 års
skogslagar berodde till stor del på W:s inflytande. W.
var generaldir. och chef för Domänstyrelsen
1898—1905 samt utrikesminister i den
Lunde-bergska ministären 2 aug.—7 nov. 1905 och
därunder en av de svenska underhandlarna i
Karlstad ang. unionsupplösningen. 1907—16
var W. kansler för rikets univ. Konst och
vetenskap hade i honom en varm
förespråkare i kammare och utskott, och han var
sedan 1902 hedersled., 1902—08 preses i
Konst-akad. W. blev fil. hedersdr i Lund 1909 och
jur. hedersdr i Uppsala 1917. Led. av
Vet.-akad. (1912). S. Lpt.
Wachtmeister [va’kt-] (af Björkö), Carl
Adam, frih., från 1799 greve, politiker (1740
—1820); se släktart. Blev 1776 överste för
Jämtlands reg:te samt 1785 överste för ett värvat
reg:te i Göteborg och
kommendant där. W.
blev 1787
kronprinsens guvernör och vid
krigsutbrottet 1788
överbefälhavare i
huvudstaden. Vid
riksdagen 1789 slöt han
sig till
adelsoppositionen och nedlade sina
befattningar. Efter
de gamla
partiledarnas häktning trädde
han i förgrunden för
motståndet mot de
SPA
SPA
kungliga våldsåtgärderna och yttrade i
konungens närvaro på riddarhuset 27 april de
stolta orden: »Makten kan tvinga mig till
bifall, men frivilligt giver jag det aldrig».
Under förmyndarstyrelsen blev W. en av
rikets herrar och drottningens överstemarskalk
1792 och kansler för Åbo univ. 1793. T. S-g.
Wachtmeister [va’kt-] (af J o h an n i
s-hus), Carl Axel, sedan 1808 T r o 1 1
e-Wachtmeister, greve, ämbetsman (1754
—1810); se släktart. Blev redan 1779
justi-tiekansler och 1782
en av rikets
herrar. Då Gustav III
1787 återupprättade
riksdrotsämbetet (se
Drots, sp. 1271),
kallades W. till dess
förste innehavare och
erhöll överpresidentska-pet i rikets samtliga
hovrätter samt den
förnämsta platsen i
riksrådet. Då det
senare 1789 upplöstes,
fick W. säte i den ny-
upprättade Högsta domstolen. S. å. blev han
även Lunds univ:s kansler. Genom sin
självständighet och allmänt erkända
duglighet och redbarhet stod W. under
gustavianska tiden på ett alldeles särskilt sätt
över partierna. Då Gustav IV Adolf mot
hans bestämda avrådan lät utskriva den s. k.
krigsgärden på nyåret 1809, sökte W.
förgäves förmå konungen att sammankalla
ständerna. Till den kort därpå följ,
revolutionen blev W. genom sjukdom men väl också
genom övertygelse en reserverad iakttagare.
Han blev s. å. Sveriges förste
justitiestats-minister, vilken post han dock inom kort
lämnade. — Litt.: B. Wedberg, »Konungens
Högsta Domstol 1789—1809» (1922). B. E-r.
Wachtmeister [va’kt-] (af B j ö r k ö), C a r 1
Hans, frih., amiral (1682—1731); se släktart.
Deltog 1704 som sekond på skeppet »Öland»
i dettas ärorika strid mot en engelsk eskader
(se Psi lander), blev viceamiral 1715 och
fick befälet över den för kusternas direkta
skydd i Ålandshav och Bottniska viken
avsedda eskadern. W. blev 1727 president i
Amiralitetskollegium. ö-g.
Wachtmeister [va’kt-] (af J oh a n n i
s-hus), Carl Hans, greve, amiral (1689—
1736); se släktart. Blev 1711 schoutbynacht
och sändes 1714 med en eskader för att hindra
några i England utrustade ryska linjeskepp
att nå Reval. W:s eskader blev därvid i
Fe-mernbält 13 april omringad av en dubbelt så
stark dansk styrka och i grund nedkämpad.
1719 blev W. amiral och fick 1720 under
Spar-re befälet över huvudparten av sv. flottan,
med vilken han kryssade mellan Hangö och
svenska kusten. ö-g.
Wachtmeister [va’kt-] (af J oha n n i
s-hus), Claes Adam, greve, amiral (1755—
1828); se släktart. Var 1776—83 i fransk
örlogstjänst. W. blev konteramiral 1788
och deltog i kriget mot Ryssland, varvid hans
skepp »Prins Gustaf» vid Högland s. å.
tvingades stryka flagg. 1790 återkom han
ur rysk fångenskap, blev 1793 viceamiral och
XIX. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
