Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadström, Carl (Karl) Bernhard - Wadström, Carl Bernhard Philonegros - Vadsö - Vadvetjåkko, Vaddetjåkko - Wænerberg, Torsten Adolf - Wærn, släkt - Wærn, Carl Fredrik, d. ä. - Wærn, Carl Fredrik, d. y. - Wærn, Jonas (industriman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Wadström, C. B. Ph.—Wærn, J.
1268
»Svensk och afrikan» (i »Från gammal tid
och ny», 1916). T. S-g.
Wadström, Carl Bernhard P h i 1
o-n e g r o s, präst, skriftställare, samlare (1831
—1918); se släktövers. W. var en av
Evangeliska fosterlandsstiftelsens grundare samt i
början dess ene sekr.
Han var från 1881
komminister i S:ta
Klara förs, i
Stockholm. 1878—82 var
W. sommarpredikant
på Gotland hos
prinsessan Eugenie, till
vars
lågkyrklig-pietis-tiska umgängeskrets
han hörde. W.
gjorde sig även känd
som utgivare av
periodiska uppbyggelse-skrifter, ss.
folkka
lendern Frideborg (1867—1917), tidningarna
Budbäraren (1857—75), Hemåt (1877—80)
och Väktaren (1878—83). Han utgav även
tidskr. Förr och Nu (se d. o.), en samling
andliga sånger, »Pilgrimsharpan» (1861; 15
uppl.), »Ur minnet och dagboken» (3 bd, 1897
—1902) m. m. W. hopbragte också den trol.
största porträttsamlingen i enskild ägo i
Sverige. Av de 100,000 bladen såldes 1893 den
svensk-finska delen (omkr. 36,000 blad) till
Finland; återstoden köptes efter W:s död av
Norrköpings stadsbibliotek. Se Norrköpings
Stads-bibbs och Museums HandL, 2, 1924. A. W-r.
Vadsö, stad i Finnmark fylke, Norge, på
Varangerhalvöns kust mot Varangerfjord;
2,031 inv. (1930), därav omkr. hälften finnar.
Blev 1886 säte för amtmannen och sedermera
för fylkesmannen. Sjöfart (bl. a. med
Ryssland) och fiske. — V. blev stad 1833. 1867
anlade S. Foyn (se d. o.) i V. sin första fabrik.
Vaduz [fadö’ts], huvudstad i furstendömet
Liechtenstein, nära övre Rhen; 1,715 inv.
(1930). Tack vare Liechtensteins
skattelagstiftning är V. säte för en del mer el. mindre
fiktiva utländska finansbolag. Ovanför
staden det gamla furstliga slottet, restaurerat
1905—16 (se bild vid Liechtenstein).
Vadvetjåkko, Vaddetjåkko,
nationalpark (se d. o.) enl. riksdagsbeslut 1920.
Wænerberg, Torsten Adolf, finländsk
målare (1846—1917). Studerade i
Helsingfors, Düsseldorf (1867—70), Paris och
Holland. 1874—87 var W. förste lärare vid
rit-skolan i Åbo och 1887—1913 intendent vid
Konstföreningens museum i Helsingfors. Han
målade landskap med motiv från Holland,
Norge och Finland. G-gN.*
Wærn, svensk släkt, urspr. från Jylland.
Med köpmannen Peder Mortensen W.
(omkr. 1690—1734) i Fredrikshald, g. m. en
syster till P. och H. Colbjörnsen (se d. o.,
släktart.), kom släkten till Norge och med
P. M. W :s son brukspatron Mathias W.
(1725—88) på Billingsfors (Dalsland) till
Sverige 1767. Om den sistnämndes son C. F.
W. d. ä. och dennes son C. F. W. d. y. se
nedan. C. F. W. d. ä:s brorson Jonas W.
(se nedan) adlades 1857 enl. 37 § R. F. Om
J. W:s brorsöner bröderna L. M. W. och J. W.
(d. 1929) se nedan. (B. H-d.)
Wærn, Carl Fredrik, d. ä., bruksägare,
riksdagsman (1787—1858); jfr släktart. Blev
student i Uppsala 1803 och skötte 1806—13
familjedomänen Billingsfors bruk. Efter dess
försäljning 1813 grundade W. i Göteborg
handelshuset C. F. Wærn, vilken firma (ombildad
till a.-b. C. Fr. Wærn & co.) ännu äger
bestånd. 1827 återflyttade han till Dal och
inköpte där Baldersnäs egendom och Bäckefors
bruk. Vid det senare införde han omkr. 1830
den s. k. lancashireprocessen (se d. o.) för
framställning av smidbart järn och var en av
föregångsmännen för den omläggning av
smi-det denna metod föranledde inom
brukshante-ringen. W. representerade 1840—41 och 1844
—45 staden Göteborg i borgarståndet, där
han jämte T. Petre var de liberalas ledare. —
Jfr Elisabeth Wærn-Bugge, »En gammal
herrgård. Baldersnäs. C. F. W.» (1920). G. H-r.
Wærn, Carl Fredrik, d. y., affärsman,
politiker, ämbetsman (1819—99), son till C.
F. W. d. ä. Ingick tidigt i faderns firma
och blev efter dennes död 1858 chef för
firman C. F. Wærn i
Göteborg. Som
affärsman visade sig W. i
hög grad framsynt,
med blicken öppen för
Sveriges begynnande
industrialisering. 1847
—60 och 1865—66 var
han led. av
borgarståndet, från 1867 till
sin död tillhörde han
Första kammaren.
Som politiker var W.
moderat liberal,
kämpade energiskt för
re
presentationsreformen, verkade för det svenska
järnvägsnätets utbyggande och var i
tullfrågor ivrig frihandlare. 1867—70 var han ordf,
i Göteborgs stadsfullmäktige och 1870—74
finansminister; under denna tid tillkommo bl.
a. en ny myntlag och en ny författning om
enskilda banker. 1875—91 var han t. f.
president i Kommerskollegium. Han blev led. av
Vet.-akad. 1866 och fil. hedersdr i Uppsala
1877. W. utgav bl. a. »Bör det hvilande
representationsförslaget antagas eller ej?» (3 h.,
1850) samt »Om handelsbalans, kurs och
utländsk skuldsättning» (1887). B. E-r.
Wærn, J o n a s, industriman, jordbrukare,
politiker (1799—1868); jfr släktart. W., vilken
som yngre tillhörde Manhemsförbundet (se
d. o.), började sin bana som
fortifikations-officer men tog redan
1831 avsked som
kapten. 1826—30 var W.
kronprinsens
ordon-nansofficer. Disponent
för Uddeholms bolag
1830—54, utvecklade
han inom detta bolag
och som ägare av sin
mönstergård V alaholm
i Skaraborgs län en
betydelsefull
verksamhet inom
järntillverkningen samt
skogs-och jordbruksområdet.
1834—35 var han led. av borgarståndet och
uppträdde jämte T. Petre som ledare för
ståndets liberala opposition. Då Oskar I 1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
