Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaggvisa - Wagharschapat, Vagarsjapat - Vagil - Vagina, Moderslidan, Slidan - Vaginal - Vaginalspeculum - Vaginalstenos, Vaginalstriktur - Vaginism - Vaginitis - Vagn - Vagnaxelkilometer - Vagnborg - Wagner, Adolph Heinrich Gotthilf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Wagharschapat—Wagner, A. H. G.
1272
litteraturen på latin en del kulturella v., där
jungfru Maria tänkes söva Jesusbarnet. Dessa
efterbilda trol. äldre folkliga. Det
vetenskapliga uppsamlingsarbetet i större skala skedde
först på 1860- och 1870-talet, och nu torde
varje större kulturland ha en egen
standardsamling av v. Sveriges är J. Nordlanders
»Svenska barnvisor och barnrim» (i Svenska
Landsmål, V: 5, 1886), Danmarks är E. T.
Kristensens »Danske börnerim» (1896),
Norges B. Stöylens »Norske barnerim» (1899). Av
andra länders kunna nämnas K. Wehrhan,
»Kinderlied und Kinderspiel» (1909),
J.O.Halli-well, »The nursery rhymes of England» (1842),
E. Rolland, »Rimes et jeux de 1’enfance» (1883),
G. Pitré, »Giuochi fanciulleschi siciliani»
(1883). T. N.
Wagharschapa’t, Vagarsjap a’t, gammal
stad i Armeniska sovjetrepubliken, v. om
Erivan; omkr. 8,000 inv. Jfr Armenisk
konst, sp. 114 och bilder.
Vagll, biol., rörlig. Jfr B e n t o s.
Vaglna (lat. vaglna u’teri),
Moderslidan, Slidan, utförskanalen för livmodern.
Dennas nedre del, den s. k. vagin alpor
tio-n e n el. »modertruten», skjuter in ett stycke
i moderslidans övre del (jfr Livmoder).
— Vaglna g e’n t i u m, lat., »folkslagens
moderslida», d. v. s. det ursprungsland,
varifrån den mänskliga odlingen skulle ha utgått.
Vaginäl (jfr V a g i n a), slidformig; som har
avseende på moderslidan.
Vaginälspe’culum, rör- el. rännformigt
instrument, som läkare använda vid
undersökning av vagina.
Vaginälstenos [-nä’s], Vaginälstriktür, se
Stenokori.
Vagini’sm, hos kvinnan ibland
förekommande överkänslighet i blygden och ingången
av slidan. V. vållar vid minsta beröring av
sagda delar häftiga smärtor, åtföljda av
krampartade sammandragningar av musklerna
kring slidingången och i bäckenbottnen. V.
kräver läkarvård.
Vaginltis, se Kvinnosjukdomar, sp.
373.
Vagn, i inskränkt mening ett fyrhjuligt
fordon till skillnad från den tvåhjuliga
kärran. Ej sällan kallas alla hjuldon v.
Kärran är äldre än den fyrhjuliga v. och
hade redan i uråldrig tid spridning såväl i
Medelhavsländerna som i s. Asien. I Norden
uppträdde den på hällristningarna från tidig
bronsålder, men redan då finnas också
enstaka spår av att även v. användes här. I
stora delar av Mellaneuropa ävensom i s.
Sverige har kärran såsom arbetsfordon senare
helt undanträngts av v., som är att betrakta
som en kombination av två kärror. V. hänger
här nära samman med slättbygden, medan
kärran framför allt lever kvar i
skogsbygderna. Den skandinaviska kärran är nu nästan
uteslutande en enbetskärra, medan den gamla
formen var avsedd för par, såsom ännu är
fallet i sydeuropeiska länder. Som åkkärra
har den tvåhjuliga v. under olika namn, cab,
dogcart, karriol etc., använts också där den
fyrhjuliga v. förekommer som arbetsfordon.
Såsom åkdon, använda för persontransport,
ha såväl kärror som framför allt v. under
nyare tiden fått mångskiftande utformning.
I flera trakter, ss. i nästan hela Sverige,
kom
mer dock denna utveckling sent i gång, eg.
först under 1600-talet, vilket sammanhänger
med att först vid denna tid ett ordnat vägnät
börjar organiseras. Då hade den gamla
medeltida åkvagnen, nästan lik arbetsvagnen, ehuru
den var försedd med ett halvrunt tälttak,
redan ersatts av v., upphängd i läderremmar,
alltså utrustad med ett slags fjädring. Dessa
s. k. karosser voro vanl. mycket stora och
klumpiga med kupén byggd som ett helt slutet
rum och plats för kusken utanför denna.
Redan på 1600-talet nedlades ofta stor omsorg på
v:s utsmyckning ur konstnärlig synpuhkt.
Under 1700-talet gjordes v. bekvämare och
elegantare. I stort sett voro dock typerna täml.
konstanta ända fram emot 1800-talet, då
särskilt införandet av tryckfjädern kom att ge
upphov till flera variationer. Särskilt
populära blevo till en början den sufflettförsedda
barouchen och senare landån. Bland de
enklare åkdonen har trillan framför allt i mell.
och s. Sverige varit mycket vanlig, men
därjämte ha för olika speciella ändamål också
åtskilliga andra former, ss. jaktvagnar och
promenadvagnar, varit i bruk Se bilder vid
Dogcart, H a n s o m cab, K abr i o 1 e 11,
Kaross, Karriol, Landå och Trilla. —
Litt.: C. G. Wrangel, »Handbok för
hästvänner» (2:a uppl., 2 bd, 1911—13); H. Kreisel,
»Prunkwagen und Schlitten» (1927). G. Brg.
Vagnaxelkilometer, se
Järnvägssta-t i s t i k.
Vagnborg, av vagnar omgärdad plats, på
vilken de nomadiserande folken slogo läger
under sina härnadståg.
Wägner, Adolph Heinrich G o
1t-h i 1 f, tysk nationalekonom (1835—1917). Fil.
dr i Göttingen på det viktiga arbetet
»Bei-träge zur Lehre von den Banken» (1857) samt
prof, i
nationalekonomi och
finansvetenskap vid handelsakad.
i Wien 1858. W.
utgav där bl. a. det
klassiska arbetet »Die
Geld- und
Credittheo-rie der Peelschen
Bankacte» (1861). W.
återvände 1863 till
Tyskland och blev
1870 prof, i
statsvetenskap i Berlin.
Han utgav »System
der Zettelbankpolitik»
(1873) samt en »Lehr- und Handbuch der
poli-tischen Oekonomie», varav han själv författade
d. I, »Grundlegung» (1876; 3:e uppl. 1894), och
d. V—VII, innehållande en fullständig
»Fi-nanzwissenschaft» (1871; 3:e uppl. 18Ö6—97,
nya uppl. 1901, 1909). »Theoretische
Sozialöko-nomik» (1907—09) utgör en sammanfattning
och bearbetning av »Grundlegung»; som dess
andra avd. utkommo »Sozialökonomische
Theorie des Kommunikations- und
Transport-wesens» och »Sozialökonomische Theorie des
Geldes und Geldwesens» (2 bd, 1909). Biand
W :s många mindre skrifter må nämnas »Die
Abschaffung des privaten Grundeigenthums»
(1870) och »Agrar- und Industriestaat» (1901;
utvidgad uppl. 1902), där han varnade för
industrialiseringens konsekvenser med hänsyn
till det nationella statsväsendets autonomi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
