Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wagner, Adolph Heinrich Gotthilf - Wagner, Christoph - Wagner, Cosima - Wagner, Hermann - Wagner, Johann Martin - Wagner, Joseph - Wagner, Karl Willy - Wagner, Moritz - Wagner, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Wagner, Chr.—Wagner, O.
1274
sådana intressekonflikter på
världsmarknaden, som kunde förutses. Med polemisk
skärpa förenade W:s framställningssätt logisk
klarhet och byggdes på grundlig juridisk
skolning. Ur den 1873 stiftade Verein für
Sozial-politik (se Katedersocialister), till
vilken W. varit initiativtagare, utträdde han
1877. Framstegen i välstånd underordnade
han strängt befolkningslagen och räknade till
socialismens svagheter dess ringaktning för
denna; i finansvetenskapen, inom vilken han
kom att intaga en lika auktoritativ ställning
som i penning- och bankvetenskapen, införde
han den s. k. socialpolitiska b
e-skattningsprincipen till utjämning
av den bestående förmögenhetsfördelningen
bl. a. genom höga arvsskatter; i den tyska
finanspolitiken övade han inflytande bl. a. till
genomförande av progressiva inkomst- och
förmögenhetsskatter. Han inträdde 1881 i det
kristlig-sociala partiet och var dess v. ordf.,
tills han utträdde 1896. W. var 1882—85 led.
av preussiska deputeradekammaren
(frikonservativ). 1909 blev W. verkligt geheimeråd
(excellens) och 1910 led. av preussiska
herrehuset. E. F. K. S-n.
Wagner, Christoph, tysk skogsman (f.
1869), prof, i Tübingen 1903—20, i Freiburg
im Breisgau 1924. I »Die Grundlagen der
räumlichen Ordnung im Walde» (1907; flera
uppl.) framlade W. ett nytt, av honom
utformat och prövat skogsbrukssätt, k a n t b 1 ä
d-n i n g. Denna karakteriseras av att de ytor,
som samtidigt underkastas föryngring, bilda en
smal remsa utefter beståndsgränsen. G. Sch.*
Wagner, C o s i m a, tysk musikfrämjarinna
(1837—1930), dotter till F. Liszt och
grevinnan Marie d’Agoult (författarinnan Daniel
S t e r n); g. m. Hans v. Bülow 1857—69; g.
m. R. Wagner 1870.
Utgjorde ett kraftigt
stöd för Wagner
under hans senare
verksamhet och upptog
efter hans död (1883)
festspelstanken 1886
(med stöd av F. Liszt).
Huvudsaki. genom
hennes energi och
organisationsförmåga blev
Wagnerteatern i
Bayreuth en
internationell institution av
rang. Hon utgav »Fr.
Liszt, ein Gedenkblatt» (1911). — Litt.: R. Du
Moulin Eckart, »C. W.» (1929). T. N.
Wagner, H e r m a n n, tysk geograf (1840—
1929), bror till A. H. G. W. Blev 1868 medarb.
i Justus Perthes’ geogr. anstalt, där han 1868
—76 redigerade den statistiska avd. av
Al-manach de Gotha, som han omgestaltade, samt
utgav översikten »Die Bevölkerung der Erde»
(9 dir, 1872—93). Från 1876 var W. prof, i
geografi i Königsberg och 1880—1919 i
Göttingen. Han blev en av Tysklands ledande
geografer, skrev många uppsatser om
geografiens metodik, bl. a. i Geographisches
Jahr-buch, som han utgav 1878—1929. W. utgav
bl. a. »Metodischer Schulatlas»
(Sydow-Wagner, 1888; 19:e uppl. 1931), »Lehrbuch der
Geographie» (d. 1, »Allgemeine Erdkunde»,
1894—1900, 10:e uppl. 1920—23; d. 2: 1,
»Allgemeine Länderkunde von Europa», 1915).
Många arbeten behandla kartografi och
geografiens historia. — Biogr. av W. Meinardus i
Petermanns Mitteilungen 1929. O. Sjn.
Wägner, Johann Martin, tysk
konstnär (1777—1858). Målade klassiska ämnen och
utförde som skulptör reliefen
»Folkvandringen» för Walhalla vid Regensburg (1827—37)
samt gruppen »Bavaria victrix» med
lejonspann på Siegestor i München (se d. o., bild
13). Under resor i Grekland inköpte W. för
Ludvig I Eginagrupperna, Barberinska
faunen, en stor samling vaser m. m. Hans
beskrivning av Egineterna skaffade honom rykte
som samtidens lärdaste konstnär. C. R. N.*
Wägner, J o s e p h, österrikisk
skådespelare (1818—70). W. var från 1850 anställd vid
Burgteatern i Wien, där hans älskare och
hjältar i romantiskt skimmer och äkta
lyrisk värme aldrig överträffats. Hans
glansroller voro Hamlet, Romeo i »Romeo och
Julia» o. Karl Moor i »Rövarbandet». G. K-g.
Wägner, Karl W i 11 y, tysk fysiker (f.
1883), chef för Reichspostamts
telegraftekniska laboratorium. W. har undersökt den
elektriska ljusbågen som svängningsalstrare,
teorien för elektromagnetiska vågor längs
ledningssystem, vandringsvågor (se d. o.),
processer i dielektrika m. m. Sv. B-r.
Wägner, Moritz, tysk geograf, zoolog och
forskningsresande (1813—87), bror till Rudolph
W. Från 1862 konservator för statens
etnografiska samlingar och titulärprof. i München.
Företog många resor, särskilt i främre
Orienten samt tropiska Amerika. Från 1860-talet
sysslade W. huvudsaki. med bidrag till
Darwins utvecklingslära. Bland hans
reseskildringar märkas »Der Kaukasus und das Land
der Kosaken» (2 bd, 1848), »Reise nach
Persien und dem Lande der Kurden» (2 bd, 1852;
sv. övers. 1853), »Reisen in Nordamerika» (3
bd, 1854) och »Naturwissenschaftliche Reisen
im tropischen Amerika» (1870). O. Sjn.
Wägner, Otto, österrikisk arkitekt (1841
—1918). Studerade bl. a. för von der Nüll och
Siccardsburg samt i Berlin och var sedan
verksam i Wien. Till W :s tidigare alster hör
synagogan i Budapest
(1872). Bland hans
övriga verk märkas en
monumental bro över
Donaukanalen jämte
kajbyggnader, vidare
stationshus,
paviljonger, broar samt den
originella
kupolkyrkan vid Steinhof. Han
utarbetade en egen
stil, som stod i skarp
motsättning till
Wien-arkitekturen under
1800-talet. Med
an
knytning till empiren utgick han i sina verk
från rent konstruktiva grundsatser. W.
sades vara de stora uppslagens och de djärva
försökens man. Han byggde ett hundratal
privathus, gjorde ritningar till planmässigt
bebyggande av nya stadsdelar och
utarbetade storartade förslag till
monumentalbyggnader. Intet av hans stora projekt vann dock
myndigheternas gillande och blev utfört. W.
var prof, vid akad. i Wien 1894—1912 och
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
