Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vahhabiter - Wahl, Adalbert - Wahl, De - Wahl, E. de - Wahl, Hans - Vahl, Jens Lorenz Moestue - Wahl, Johan Salomon - Vahl, Martin (botanist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1279
Wahl, A.—Vahl, M.
1280
»Landskap i månsken.» Målning av Alfr. Wahlberg 1870. I
Nationalmuseum.
biska monoteistiska gudsbegreppet. V. göra
också för sig ensamma anspråk på att vara
de rätta muwalihidün (»bekännare av Guds
enhet») och betrakta alla andra
muhammedaner som musrikün (»sådana som sätta
andra väsen vid Guds sida»). Muhammed bin
Abdelwahhäb förbjöd all lyx i klädedräkt,
njutning av rusdrycker, haschisch och tobak,
hasardspel och all vällevnad. Var och en,
som ej åtlydde hans bud, skulle betraktas
som avfälling och dödas. — Politisk betydelse
fick hans rörelse först sedan han för sig
vunnit en stamfurste i Nedjd, Ibn Saud (arab.
Sa’üd; d. 1765), som äktade hans dotter.
Denne samlade omkring sig flera centralarabiska
beduinstammar och antog (omkr. 1745) titeln
emir av Nedjd. Hans sonson Saud (d. 1814),
emir 1803, erövrade 1795 el-Ahsa, intog och
skövlade 1802 den rika vallfartsorten
Ker-bela, schiiternas heligaste stad. 1803
lyckades Saud bemäktiga sig Mecka, där en stor
vahhabitisk reformation igångsattes:
religiösa ledare avrättades, och alla tempel
utom Kaba nedrevos. 1805 intogs Medina,
varvid Saud lät öppna profeténs grav och
prisgav stadens rika skatter till plundring.
Då hans härar nu trängde allt längre mot
n., blev läget hotande för Turkiet men främst
för Egypten, som oroades av Sauds
(misslyckade) expedition mot Djidda (1810). Dess
pascha, Muhammed Ali (se d. o.), ingrep med
kraft i striden. 1818 tillfångatogs Sauds son
A b d a 1 1 a h och avrättades i Konstantinopel.
Dennes son Turki (d. 1834) återupprättade i
er-Rijäd vahhabitriket, i vasallförhållande till
Egypten. Under Turkis sonson Ab d al 1 ah s
regering 1865—74 sönderslets riket av
stridigheter inom dynastien och låg slutligen
under för ett vahhabitrike kring Djebel
Scham-mar och med Hail som medelpunkt, grundlagt
av en viss A b d a 11 a h från Djebel
Scham-mar. Denne grundade också egen dynasti,
Ibn R a sidern a. Då Abdallah av er-Rijäd
dog (omkr. 1888), kom er-Rijäd faktiskt under
den då regerande Ibn Råsiden, den kraftfulle
Muhammed (1897), som 1891 lyckades slå en
stor koalition av beduinstammar och sedan fick
vara i fred ända till sin död. Några år
därefter framträdde den kraftfulle härskare,
som omgestaltar förhållandena
i Arabien, Abdelaziz bin
S a u d, konung av Hidjaz 1926,
av Nedjd 1927, från 1932
konung av Saud-Arabien (se
vidare Ibn Saud). — Den
vahhabitiska rörelsen
överfördes (omkr. 1820) till Indien,
där Sejjid Ahmed av
B a r e 1 i samlade sina
anhängare till det heliga kriget
(el-djihäd) mot sikherna. Han
stupade 1831, men det heliga
kriget fortgick och riktades
nu även mot engelsmännen.
Först 1863 kuvade, ha dessa
v. sedan på fredlig väg sökt
genomsyra den indiska
mu-hammedanismen med sina
reformatoriska tankar. De ha
systematiserat sina läror i
flera skrifter, av vilka de
viktigaste äro »es-Sirät el-musta-
qim» (Den rätta vägen, den klassiska
korantermen för islam) och »Taqwijat el-’Imän»
(Trons bekräftelse). — Litt.: C. M. Doughty,
»Travels in Arabia deserta» (2 dir, 1888; ny
uppl. 1926); I. Goldziher, »Vorlesungen über
den Islam» (1910); H. Philby, »Arabia of the
wahhabis» (1928). H. S. N.*
Wahl, Adalbert, tysk historiker (f. 1871),
prof, i Freiburg im Breisgau 1905, i Hamburg
1908, i Tübingen 1910. W. har särskilt gjort
sig känd genom sina delvis banbrytande
forskningar i revolutions- och Napoleonstidens
historia (»Vorgeschichte der französischen
Revolution», 2 bd, 1905—07) och sina betydande
insatser i modern historia (»Deutsche
Ge-schichte 1871—1914», 4 bd, 1926 ff.). R. Sv-m.
Wahl, De, se De Wahl.
Wahl, E. de, se Occidental.
Wahl, Hans, tysk litteraturhistoriker (f.
1885), dir. för Goethenationalmuseet samt
Goethe- och Schillerarkivet i Weimar, har
skrivit och utgivit ett stort antal arbeten om
Goethe och hans tid m. m. R-n B.
Vahl, Jens Lorenz Moestue, dansk
botanist (1796—1854), son till M. V. Avlade
farmaceutisk examen samt blev fil. dr 1842.
Han är känd genom sin värdefulla insats som
samlare på Grönland, som han besökte som
deltagare i Graahs expedition 1828—29 och
där han sedan vistades i ytterligare sju år. K. A.
Wahl, Johan Salomon, tysk-dansk
målare (1689—1765). W. var en ansedd
porträttmålare, då han 1719 inkallades till Danmark,
där han 1730 blev »kgl. hovskildrer» och 1737
föreståndare för konstkammaren. Många av
hans otaliga porträtt finnas i danska slott och
offentliga samlingar. G-gN?
Vahl, Martin, norskfödd dansk botanist
(1749—1804). Studerade 1769—74 i Uppsala
hos Linné, var 1779—82 lektor och blev 1798
meddir. vid botaniska trädgården i
Köpenhamn, fick professors titel 1789 och blev prof,
vid univ. 1801. Led. av sv. Vet.-akad. (1772).
Han företog vidsträckta resor i Europa och
norra Afrika och skrev bl. a. »Symbolæ
bo-tanicæ» (3 dir, 1790—94), »Eclogæ
ameri-canæ» (3 dir, 1796—1807; d. 3 utg. av N.
Tönder Lund och P. Thonning) samt
»Enu-meratio plantarum» (ofullb.; 2 bd, 1804—06;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
