- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 19. Tattare - Wallman /
1293-1294

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wakefield - Wakefield, Edward Gibbon - Wakenstädt - Vaki - Wakhan, Wachan - Vaksala - Vaksala kontrakt - Vaksamhet, Föreningen - Vaksdal - Vakt - Vaktbricka, Dagbricka - Vaktelhund - Vaktelsläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1293

Wakefield—Vaktelslüktet

1294

Wakefield [caePkflld], stad och county
bo-rough i Yorkshire, n. England, vid floden
Cal-der; 59,115 inv. (1931); huvudstad i West
Ri-ding; biskopssäte. Stora spinnerier för grövre
garn, kokosfibrer m. m.; dessutom metall- och
maskinindustri, kemiska fabriker, kvarnar
och bryggerier. Järnvägsknut med betydande
spannmålshandel. — Under »rosornas krig»
stod 30 dec. 1460 ett slag vid W., i vilket
Rikard av York stupade.

Wakefield [coéPkfTld], Edward Gibbon,
engelsk kolonialpolitiker (1790—1862). W.
började sin bana som diplomat, men hans
karriär avbröts, då en romantisk
enleverings-historia 1826 åsamkade honom fängelsestraff.
Under fängelsetiden väcktes hans intresse för
koloniala problem, och i flera skrifter, bl. a.
»England and America» (2 bd, 1833), krävde
han sedan en aktivare kolonialpolitik.
Redan 1830 hade han grundat en förening för
kolonisation, som samlade flera av de yngre
liberala politikerna. W:s kolonialpolitiska
idéer gingo ut på att regeringen skulle
sälja jord — tidigare hade jordutdelningen
varit kostnadsfri — och av
försäljningssummorna bilda en kolonisationsfond till hjälp
för medellösa emigranter. I en modifierad
form tillämpades detta program, då
kolonien Sydaustralien 1836 bildades. 1839—
49 var W. dir. för New Zealand
com-pany, som blev av epokgörande betydelse
för Nya Zeelands kolonisation. 1838 var
W. lord Durhams (se d. o.) sekr. och hade
som sådan stor andel i dennes berömda
rapport om Kanada. 1853 överflyttades W. till
Nya Zeeland, där han några år spelade
en betydelsefull politisk roll. W :s
lidelsefulla tro på det brittiska kolonialväldets
framtid och hans vidsynta och
verkligbets-betonade uppfattning av koloniernas
förvaltning göra honom till en av den nyare
kolonialhistoriens förgrundsfigurer. Jfr R.
Garnet, »E. G. W.» (1898); R. C. Mills, »The
colo-nization of Australia 1829—1842» (1915). B. E-r.

Wakenstädt [vä’kenjtät], se Gadebusch.

Vakf, arab., eg. det som står stilla, i
muhammedanska länder egendom, på evärdlig
tid donerad för heligt ändamål. Inkomsten av
v. skall användas för välgörenhet och fromma
stiftelser, moskéer och läroanstalter o. s. v.,
ibland för andra nyttiga ändamål
(vattenvägar, broar, brunnar o. dyl.).
Vakfinstitutio-nen, som är befriad från skatt, har i flera
länder blivit en besvärande
nationalekonomisk fråga. I östturkestan är omkr. */3 av
den odlade jorden v., i Nordafrika en minst
lika stor del, och i Turkiet lågo före den av
republiken genomförda sekularisationen icke
mindre än 3/« av den fasta egendomen under
dessa donationsbestämmelser. G. Rqt.

Wakhan, W a c h a n, berglandskap i Pamir,
Centralasien, tillhör politiskt Afganistan och
bildar dess nordostligaste kil, som skiljer
Indien och Sovjetryssland.

Vaksala. 1. Härad i Uppsala län, närmast
ö. om Fyrisån och Uppsala; 136,90 kvkm,
5,047 inv. (1933). Socknar: Gamla Uppsala,
Vaksala och Danmark. Urgammal
kulturbygd, huvudsaki. tillhörande Uppsalaslätten;
i n. ö. och s. skogsbygder. 7,510 har åker,
4,558 har skogsmark. Utpräglad
jordbruksbygd. Kommunikationer: se kartan vid Upp-

land. Tillhör Tiunda fögderi och Uppsala
läns s. domsaga.

2. Socken i Uppsala län, Vaksala härad,
närmast n. ö. om Uppsala, på Uppsalaslätten;
47,24 kvkm, 1,580
inv. (1933). 2,401 har
åker, 1,428 har
skogsmark. Egendomar:
Jälla, Vittulsberg och
Fyrislund. Pastorat i
Ärkestiftet, V.
kontrakt. — Kyrkans
långhus och torn, av
gråsten, uppfördes på
1100-talet. Senare
om- och tillbyggdes
långhuset delvis, och
valv inslogos. På
1400-talet
tillbyggdes kapell i n. och s.
av tegel.
Altarskåpet, ett
Antwerpenar-bete från 1500-talets
början, är väl beva-

rat. Kyrkan restaurerad 1929. G. R-ll; E. L-k.

Vaksala kontrakt, i Ärkestiftet, omfattar
5 pastorat: Vaksala; Danmark; Gamla
Uppsala och Ärentuna: Lagga, östuna och
Fund-bo; Rasbo och Rasbokil.

Vaksamhet, Föreningen, se Vit
slavhandel.

Vaksdal, industrisamhälle i Hordaland
fylke, Norge, strax ö. om Bergen; 902 inv.
(1930). I V. Norggs största kvarn, som årl.
mal 100,000 ton spannmål. Inköptes 1919 av
staten. Ax. S.

Vakt. 1. (Krigsv.) Truppstyrka, som
ut-sättes på en bestämd plats för att bevaka
någonting el. fullgöra ett visst uppdrag, ss.
kasernvak t, lägervakt och
honnör s v a k t (se d. o.). Bevakningstjänst, som
åligger v., utföres genom poster och
patruller. Den förnämsta v. i en garnisonsort
benämnes, om den står under officers befäl,
vanl. högvakt. M. B-dt.

2. (Sjö v.) På fartyg förrättar besättningen
v. enl. vissa bestämda regler. S j ö v a k t
indelas i dagvakt kl. 4—8 f. m.,
förmiddags-vakt kl. 8—12, eftermiddagsvakt kl. 12—4
e. m., l:a plattvakt kl. 4—6, 2:a plattvakt
kl. 6—8, första v. kl. 8—12 och hundvakt
kl. 12—4 f. m. H a m n v a k t sker på så
sätt, att viss del av besättningen (ett
vakt-kvarter el. styrbords, resp, babords v.)
bestrider vakttjänsten för varje dygn. Jfr Båda
vakterna, Frivakt och Kvarter 4. ö-g.

Vaktbricka, Dagbricka, bäres inom
armén av officerare (fanjunkare, som göra
offi-cerstjänst), då de tjänstgöra hos kungliga
personer som vakthavande officerare el. vid
bonnörsvakt samt då de äro
regementsdagbe-fäl el. vakthavande officerare inom
garnisons-el. förläggningsort. V. får dessutom inom eget
etablissemang bäras av övrigt dagbefäl. V.
leder sitt ursprung från ringkragen i
rustningen (se d. o., sp. 1246—47). M. B-dt.

Vaktelhund, se Hundraser, sp. 135.

Vaktelsläktet, Cotiirnix, tillhör underfam.
fasaner (se d. o.) av ordn. hönsfåglar. Kroppen
är kort, undersätsig, näbben liten, svag,
något bö;d. tarsen kort, utan sporre, tårna
långa, stjärten kort men vingarna jämförelse-

Karta över Vaksala härad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 2 18:00:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfds/0811.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free