Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaktelsläktet - Vakthavande - Vakttornet - Vakuol - Vakuum - Vakuummeter - Vakuumrör - Vakuumspektrograf - Vakö - Val (statsrätt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
V akthavande—Val
1296
Europeisk vaktel, Coturnix coturnix.
vis långa och föga kupiga. Vaktlarna flyga
väl och företaga långa vandringar, frånsett
flyttningen, varigenom deras förekomst blir
sporadisk. Europeiska vaktel n, C.
coturnix, är ovan brun med rostgula strimmor,
under gulgrå och blir 17—19 cm lång. Den
håller vanl. till på odlade fält, i Sverige
oftast i de s. och mell. delarna men har även
häckat högt upp i Norrland. Födan utgöres
av frön och insekter. Boet är en uppkrafsad
fördjupning i marken. Berömt är hanens
par-ningsläte, »slag». T. P.
Vakthavande, den, som på fartyg har vakt
(se d. o.). Vakthavande officer på
örlogsfar-tyg är fartygschefen, ansvarig för fartygets
manöver m. m. På handelsfartyg har
vakthavande styrman motsv. ansvar. ö-g.
Vakttornet, se Russellianism.
Vakuol [-äT]. Växtcellerna äro endast som
mycket unga helt fyllda med protoplasma.
Tidigt uppstå i plasman små håligheter, v. el.
saftrum, som innehålla cellsaft, bestående av
vatten och däri lösta ämnen. Slutligen smälta
alla v. samman till en enda, och protoplasman
är då undanträngd till ett tunt skikt utefter
cellväggen. Stundom kunna strängar el. band
av plasma genomsätta saftrummet. I många
frön finnas v. med äggvitehaltigt innehåll,
vilka genom vattenförlust och koncentration
av äggvitan övergå till aleuronkorn (se d. o.).
Dessa innehålla vanl. rundade korn, globoider,
rika på kalcium- och magnesiumsalter samt
fosforsyra. Globoider ligga ibland fritt i
plasman. Hos vissa alger, främst flagellater och
Volvocales, samt i svärmsporerna hos en del
grönalger och lägre svampar förekomma s. k.
pulserande el. kontraktila v., som med
bestämda mellanrum draga ihop sig och utvidga
sig. K. A.
Va’kuum (lat. va’cuum, tomrum), lufttomt
rum. Inom fysiken och tekniken avses vanl.
med v. ett undertryck. Detta mätes t. ex.
i cm kvicksilver och är alltså lika med
differensen mellan atmosfärtryck och trycket
i v. Det kan också uttryckas i procent av en
atmosfär. I fysikalisk mening avses med v.
ett rum med starkt förtunnad gas. Ett
absolut v., d. v. s. fullkomlig frånvaro av
gasmolekyler, har ännu ej kunnat experimentellt
framställas. Med hjälp av moderna
luftpumpar är det möjligt att åstadkomma en för-
tunning ned till 10’8 mm kvicksilvertryck,
men ännu där innehåller varje kbcm omkr.
334 mill. gasmolekyler. Även världsrymden
innehåller små spår av vissa metallångor, som
kunna spektrografiskt påvisas. Jfr
Elektriska urladdningar, Luftpump och
Manometer. — Litt.: S. Dushman,
»Pro-duction and measurement of high vacuum»
(1922; ty. övers. 1926); A. Goetz, »Physik und
Technik des Hochvakuums» (1922); G. W. C.
Kaye, »High vacua» (1927). J. T.
Vakuummeter, fys., se Manometer.
Vakuumrör, se Radioteknik, sp. 407 ff.
Vakuumspektrograf, spektrograf (se d. o.)
med strålgången i vakuum, nyttjas för de
våglängdsområden (kortvågigt ultraviolett och
långvågig röntgenstrålning), där luftens
ab-sorption är störande. V. utföres vanl. med
plan- el. konkavgitter för det förra
våglängds-området, med plangitter el. kristall för det
senare. Sv. B-r.
Vakö, torvmossar s. ö. om Älmhult. Se
vidare Torvpulver.
Val, statsr., uppdragsinnehavares
tillsättande genom ett samhälles röstberättigade
medl. el. genom en å samhällets vägnar
beslutande nämnd. (Ex. på dessa olika slag av v. ge
riksdagsmannaval, prästval — se
dessa ord — och v. av biskop, se d. o., sp.
365.) V. kan ske antingen genom formlig
omröstning, öppen el. sluten (den
senare medelst slutna och omärkta
namnsedlar), el. genom acklamation (se d. o.).
Valinstitutionen kan komma till användning
såväl inom fria föreningar och bolag som inom
kommunen och staten. Att så sker inom de
två sistnämnda samhällsformerna är ett
väsentligt villkor för folklig självstyrelse, och
av de regler, som gälla för kommunala v. och
politiska v., framför allt för
riksdagsmannaval, beror i hög grad statsskickets karaktär.
— Flera olika valsystem finnas. Ett är
k 1 a s s v a 1 (se d. o.). Under 1800-talet blev
de samfällda v:s system rådande. Enl.
detta rösta alla väljare tillsammans, blott
fördelade på lokala valkretsar. En del
valmän kunna dock även då ha annan valrätt
än andra, i det att t. ex. gifta valmän och
valmän med vissa ekonomiska el. kulturella
kvalifikationer få avge mer än en röst. Detta
kallas pluralvalsystem. En dylik
röst-kumulering för högre inkomst ägde rum i
Sverige till 1918 vid kommunala v. och
därigenom medelbart vid Första kammarens
bildande. Har varje valman blott en röst,
sä-ges lika valrätt vara rådande.
Röstlängd (se d. o.) upprättas över medborgare
med valrätt. Som allmän regel gäller, att
valrätten inträder först vid en viss ålder samt
att vanfrejdade och de, som ej själva råda
över sin ekonomi, äro därifrån uteslutna. På
sina ställen gäller också som villkor för
valrätt fullgörande av skatte- och värnplikt.
Finnas inga andra inskränkningar i valrätten
än dessa, har den betecknats som allmän.
Stundom har för valrätt fordrats en viss
för-mögenhetsställning, c e n s u s, och vissa
bild-ningskvalifikationer. Då kallas valrätten i
n-s k r ä n k t. Klassval- och pluralvalsystem
samt inskränkt valrätt främja aristokratiska,
konservativa el. phitokratiska inflytanden. —
Om valkretsarna utse blott en representant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
