- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 19. Tattare - Wallman /
1303-1304

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valar - Valaskialf - Valbarhet - Walbeck, Henrik Johan - Walberg, Frans Gustaf Emanuel - Valbo - Valborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1303

Valaskialf—Valborg

1304

unge enfärgad men mörkare. Hanen har på
vänster sida en 2—2,5 m lång, spiralvriden
stöttand, som är framåtriktad. Den högra
växer sällan ut. Narvalen är arktisk. Dess
stöttand var förr en dyrbarhet. Fam.
Delphi-nidae har delvis sammanvuxna halskotor och
talrika koniska tänder. Se vidare Delfin.
S päckhuggaren, Orcinus orca (Orca
gladiator), 8—10 m, är svart med vit buk och
stora vita fläckar på sidorna. Ryggfenan är
sabelformig och mycket hög, hos hanen
stundom över 1 m. Bröstfenorna äro breda, 12
grova tänder finnas i var käkhalva.
Späck-huggaren är ett kraftigt rovdjur, som
förekommer i alla hav och lever av sälar,
del-finer och stora fiskar men även anfaller stora
valar. Halvspäckhuggaren, Pseudorca
crassidens, 6 m, är helsvart med smärt kropp
och små spetsiga bröstfenor. Den lever
pela-giskt i flockar och har tillfälligt strandat vid
svenska kuster. Till grindvalsläktet,
Globifojcephalus, hör grindvalen, G.
me-las, 6 m, som är svart med kort, rundat huvud
och har 8—12 tänder framtill i var käkhalva
samt långa, spetsiga bröstfenor. Grindvalen
lever av bläckfiskar och är trol. kosmonolit.
Den fångas ofta i mängd vid Färöarna. Den
gråfärgade Grampus grisens har något
liknande form men tänder endast i underkäken.
Den är kosmopolit. Den har strandat en gång
i Bohuslän, öresvinet, Tursiops
trunca-tus, 3,5 m, svart med skarpt avsatt vit
undersida, kallas stundom med orätt tumlare; lever
i Atlanten och Indiska oceanen och är helt
tillfällig vid Sveriges kuster. De egentliga
tumlarna, Phocaena, bilda genom de hop-

GENERALSTABENS LITOGR ANSTALT.STHLM.

tryckta, spadformiga tänderna en särskild
grupp. Den vanliga tumlare n, Ph.
phocaena, har omkr. 25 tänder i var käkhalva
och trubbig nos. Den är ovan svart, under
mer eller mindre vitaktig. Den är det enda
valdjur, som fullt regelbundet finns vid
Sveriges kuster. Den går in i Östersjön genom
Bälten om våren och ut om hösten, varpå
grundats en regelbunden fångst särskilt vid
Middelfart. Lönnb.

Valaskialf, enl. eddadikten »Grimnismäl»
och Snorres Edda en gudaboning, täckt med
silver. Namnet betyder sannolikt »de dödas
borg», och V. är därför möjl. dets. som
Valhall. Ad. N-n.*

Valbarhet, se Val.

Walbeck, Henrik Johan, finländsk
astronom (1793—1822), från 1816 docent vid Åbo
univ. och från 1817 föreståndare för det
nyinrättade observatoriet i Åbo. W. utgav ett
flertal arbeten inom den praktiska
astronomien och deltog i förberedelserna för den
senare utförda gradmätningen i Finland. K. Lmk.

Walberg, Frans Gustaf Emanuel,
romanist, universitetslärare (f. 1873 24/12).
Blev fil. dr och docent 1900 samt
professor i romanska språk
vid Lunds
universitet 1910. Bland W:s
många framstående
arbeten märkas de
mönstergilla texteditionerna »Le bestiaire de
Philippe de Thaün»
(1900) och »La vie de
Saint Thomas le
Martyr par Guernes de
Pont-Sainte-Maxence»
(1922). Han har
vidare publicerat bl. a.
»Juan de la Cueva et

son Exemplar poetico» (i Lunds Univ :s Årsskr.
1905) och »Saggio sulla fonetica del parlare
di Celerina-Cresta» (1907). E. S-f.

Valbo. 1. Härad i Älvsborgs län,
omfattande s. v. delen av Dalsland; 730,67 kvkm,
10,145 inv. (1933). Socknar: Lerdal,
Ränne-landa, Råggärd, Järbo, Högsäter, Färgelanda,
ödeborg, Torp och Valbo-Ryr. övervägande
skogs- och bergstrakt med odlade dalbygder
främst kring Valboån, som i huvudsaki. n.—s.
riktning genomflyter häradet; utmed
östgränsen Kroppefjälls höjdryggar. 13,232 har åker.
31.556 har skogsmark. Jordbruk och någon
industri (vid bl. a. Stigen och ödeborg).
Folkhögskola vid Färgelanda. Kommunikationer:
se kartan vid Dalsland. Tillhör Sundals
fögderi samt Nordals, Sundals och V. domsaga.

2. Socken i Gävleborgs län, Gästriklands ö.
tingslag, omfattar Gavleåns starkt
industrialiserade dal mellan Storsjön och Gävle samt
omgivande skogsbygder fram till Gävlebukten
i ö.; 547.50 kvkm, 12.600 inv. (1933). 3,603 har
åker, 32,968 har skogsmark. De största
industriorterna äro Forsbacka och Mackmyra (se
dessa ord). Närmast Gävle förortsbebyggelse.
Pastorat i Ärkestiftet, Gästriklands ö. kontr.

Valborg, eng. och ty. Walpurgis (-burgis),
YValpurga (-burga), helgon (omkr. 710—779).
Tillhörde en angelsaxisk adelssläkt och blev
abbedissa i dubbelklostret Heidenheim. 781
fördes hennes kvarlevor till Eichstätt. Under

Valbo hs

Skala. l:5OOOOO

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 2 18:00:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfds/0818.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free