Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valborg - Valborgsmässonatt - Valbo-Ryr - Valby - Valbåt - Walch, J. - Walchensee - Walcheren - Walchia - Walcker, Eberhard Friedrich - Walcker, Elias von - Walcott, Charles Doolittle - Wald - Wald, Peder Eriksson - Valdajbergen - Waldberg, Max von - Walde, Otto Vilhelm C:son - Waldeck (förbundsstat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1305
Valborgsmässonatt—Waldeck
1306
medeltiden var V:s kult vida utbredd.
Hennes dag är 25 febr. Ty. monogr. av F.
Schauerte (1892). — Det är icke utforskat
hur hennes namn kommit att förbindas med
Valborgsmässonatten (mellan 30 april och 1
maj), då häxorna redo på kvastar el.
getabockar till de gamla offerplatserna, särskilt
Blocksberg (se d. o.). För att oskadliggöra
spökeriet gjorde man larm och tände eldar
på höjderna, så även i Sverige. Se M a j. Hg Pl.
Valborgsmässonatt, se Maj och Valborg.
Valbo-Ryr, socken i s. ö. Dalsland, Valbo
härad, Älvsborgs län, invid Bohuslänsgränsen;
86,73 kvkm, 524 inv. (1933). Platåområde med
odlade dalar, främst Valboåns
(Munkedalsäl-vens). 868 har åker, 5,372 har skogsmark.
Ingår i Torps och V :s pastorat i Karlstads
stift, V. Dals kontrakt.
Valby, stadsdel och station i s. v. utkanten
av Köpenhamn (se d. o., sp. 511 och karta).
Valbåt, sjöv., huvudsaki. för valfångst
avsedd, en- el. flermastad båt. V., som är
spetsig i båda ändar, är styv samt ror väl och
flyter lätt.
Walch, J., se Barbari, J. d e’.
Walchensee [va’l^enzè], alpsjö i s. Bayern,
s. s. v. om München; 16,4 kvkm, 192 m djup.
Vid sjöns n. ända ett 1918—24 anlagt
elektriskt kraftverk, som utnyttjar
höjdskillnaden mellan W. (802 m ö. h.) och den
nordligare belägna Kochelsee (600 m ö. h.). En
del av Isars vatten föres genom en kanal till
W., som fungerar som kraftverkets
magasin, och vidare genom turbinerna till
Kochelsee, som genom Loisach avrinner till Isar.
Verket har en största kapacitet om 168,000
hkr och förser en stor del av Bayern med
elektrisk energi.
WaTcheren, den västligaste av öarna i
nederl. prov. Zeeland, mellan
Scheldemyn-ningarna; 209 kvkm, omkr. 65,000 inv W.
är mycket bördigt och skyddas mot havet av
dyner och stora fördämningar; en
dammbyggnad (med järnväg) förbinder W. över sundet
Sloe med Zuid-Beveland. På W. ligga
Zeelands huvudstad Middelburg, hamnstaden
Vlissingen, badorten Domburg m. fl. 1809
försvarades W. av Bernadotte mot en engelsk
expedition; jfr F. Lindberg i Hist. Tidskr. 1929.
Wa’lchia, paleobot., ett för de permiska
avlagringarna karakteristiskt barrträdssläkte.
Walcker, Eberhard Friedrich, tysk
orgelbyggare (1794—1872). Grundade 1820
orgelfabrik i Ludwigsburg, som snart blev
vida berömd. Bland W:s största verk
märkas S:t Paulsorgeln i Frankfurt a. M. och
Stefansorgeln i Wien. Hans främsta
uppfinning är kägellådan. Firman övertogs av
sönerna Paul och Eberhard W. Bland
dess svenska verk märkas orglarna i
Petri-kyrkan i Malmö (1914) och stadshuset i
Stockholm (1923). T. N.
Walcker, Elias von, ämbetsman, pietist
(1660—1733), hette urspr. W o 1 k e r. Blev
1719 kamrer i Tull- och licentkontoret, fick
1731 kammarråds avsked och adlades 1720
med namnet von W. Han är känd som
pietist (se Pietism, sp. 981). — Monogr. av
N. Odenvik (1933).
Walcott [(oåTket], Charles Doolittle,
amerikansk geolog och paleontolog (1851—
1927). Inträdde 1876 i staten New Yorks och
1879 i U. S. A:s geol. undersökning och
avancerade där 1894 till dir. 1907 blev han
styresman för U. S. national museum och sekr.
vid Smithsonian institution, den mest
betydelsefulla ställningen
i U. S. A:s
naturvetenskapliga värld. Som
forskare sysslade W.
från första början med
de kambriska
bildningarnas geologi och
paleontologi, särskilt
trilobiterna, och 1879
gav han det första
viktigare bidraget till
kännedomen om dessa
djurs extremiteter och
organ på buksidan. W.
hade genom sin
ställ
ning goda tillfällen att såväl själv insamla
fossil som låta andra genomforska kambriska
fossilförande lagerserier, varvid han såväl
fortsatte sina undersökningar över trilobiterna,
vilkas extremiteter och finare organisation
han klarlade på ett överlägset sätt, som
beskrev fossil av andra djurgrupper, vilka
endast sällan bevarats så, att deras finare
organisation kunnat närmare undersökas. K. A. G.
Wald [valt], se S o 1 i n g e n.
Wald, Peder Eriksson, Finlands
förste boktryckare (1602—53). Verkade 1631—
35 i Uppsala, blev 1635 chef för tryckeriet i
Västerås och 1642 akademiboktryckare i Abo.
S. å. tryckte W. Finlands första pressalster,
M. O. Wexionius-Gyldenstolpes »Discursus
po-liticus». Jfr J. Rudbeck i Nord. Tidskr. för
Bok- och Biblioteksväsen 1916. H. E. P.
Valda’jbergen, skogrik höjdtrakt i v.
Ryssland, s. ö. om sjön Ilmen, bilda den
centralryska platåns nordliga forts.; högsta
punkten, Kamestik, når 321 m ö. h. Trakten är
rik på sjöar (Seliger m. fl.) och kärr; här
upprinna Volga, Düna samt tillflöden till
Ilmen. V. benämnas efter den gamla staden
Valda j (5.796 inv. 1926), belägen 150 km
s. ö. om Novgorod. Ett äldre namn på V. är
Alan niska höjden.
Waldberg [va’ltbärk], Max von, frih.,
tysk litteraturhistoriker (f. 1858), prof, i
Heidelberg. Har skrivit bl. a. »Die galante
Lyrik» (1885), »Die deutsche Renaissancelyrik»
(1888) och »Der empfindsame Roman in
Frankreich», I (1906). R-n B.
Walde, Otto Vilhelm C:son,
biblio-teksman (f. 1879 8/io). Blev fil. dr i Uppsala
1916 och är sedan 1919 förste bibliotekarie vid
univ.-bibi. där. Sedan 1913 är W.
bibliotekarie även hos Vet.-soc. W. har skrivit
»Storhetstidens litterära krigsbyten» (2 bd.
1916—-20) och en rad andra betydande bidrag till
särskilt äldre svenska, danska och tyska
biblioteks historia (huvudsaki. i Nord. Tidskr. för
Bok- och Biblioteksväsen), bl. a. om H. Bielke
(i »Uppsala univ.-bibl:s minnesskrift», 1921)
och släkten Rosenhane (i »Symbola litteraria»,
1927) som boksamlare. I »Svend Dahls
biblio-tekshandbok», utg. av S. E. Bring, bd 2 (1931),
har W. skrivit »De svenska bibliotekens
historia». S. E. B-g.*
Wa’ldeck, f. d. förbundsstat i mell.
Tyskland, belägen mellan preuss. prov. Westfalen
och Hessen-Nassau, inom Rothaargebirge, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
