Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valdres - Waldseemüller (Hylacoymlus), Martin - Valdshult - Waldstätte - Waldteufel, Emil - Vale! (latin) - Vale (gud) - Valence - Valencia (Spanien) - Valencia (Venezuela) - Valencia - Valenciabukten - Valenciasjön, Tacariguasjön - Valenciennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1317
Waldseemüller—V alenciennes
1318
Begna (se D r a m s e 1 v e n) och når i n. v.
fram till Jotunfjällen, har god åkerjord,
vackra skogar och vidsträckta fjällbeten. Stor
turisttrafik på Valdresbanan (Eina—Fagernes),
vägarna frän Fagernes genom östre Slidre till
Bygdinsheim och genom det sjörika Vestre
Slidre till Lærdalsöyri i Sogn. Ax. S.
Waldseemüller [vaTtzémylar], lat.
Hylaco-myTus, Martin, tysk geograf (omkr. 1480—
1522), lärare vid högskolan i S:t-Dié,
Loth-ringen, föreslog 1507, att den nyupptäckta
världsdelen skulle kallas Amerika efter
Ame-rigo Vespucci, vars reseberättelse han
avtryckte i »Cosmographiæ introductio» (1507).
Valdshult, socken i Jönköpings län, Mo
härad, nära Västergötlandsgränsen; 34,27 kvkm,
178 inv. (1933). Småkuperat skogs- och
moss-område. 108 har åker, 1,721 har skogsmark.
Ingår i Stengårdshults, N. Unnaryds, öreryds,
N. Hestra och V:s pastorat i Skara stift,
Redvägs kontrakt.
Waldstätte [vadtjtäto], »skogsorterna»,
»skogskantonerna», de kring
Vierwaldstätter-sjön belägna kantonerna Uri, Schwyz,
Unter-walden och Luzern. Jfr Schweiz, historia.
Waldteufel [vaTtålfol, fr. uttal valtöfä’1],
Emil, fransk tonsättare (1837—1915), f. i
Strassburg. Blev 1865 »kejserlig
hovbals-direktör» i Paris, vann högt anseende som
danskompositör och tävlade i popularitet med
Johann Strauss d. y. W:s valser ha varit
allmänt kända ända in i vår tid. T. N.
VaTel, lat., lev väl! — Valetel, leven
väl!; avsked, avskedsdikt.
Vale, nordisk gud. se B a 1 d e r och R i n d.
Valence [valä’s]. huvudstad i fr. dep. Dröme,
Dauphiné. på vänstra stranden av Rhöne;
34,275 inv. (1931); biskopssäte. Betydande
handels- och industristad. Bland byggnader
märkes katedralen Saint-Apollinaire, invigd
1095, restaurerad på 1600-talet. — V. blev på
300-talet biskopssäte och sedermera huvudort
i hertigdömet Va len ti nois. I V. höllos
kyrkomöten 374, 584 och 855.
Valencia [a>alä’npia]. 1. Landskap i ö.
Spanien, vid Medelhavet, genomflutet av
Guada-laviar, Jficar, Segura och smärre kustfloder;
23,441 kvkm, 1.908.497 inv. (1931); omfattar
prov. Alicante, V. och Castellön de la Plana.
Kusten vid Valenciabukten följes av
sanddyner, som avskilja bl. a. den stora strandsjön
Albufera de Valencia. Kustlandet är i övrigt
ytterst bördigt, främst inom de
konstbevatt-nade markerna, huertas och vegas, vid
floderna. Huvudprodukter äro ris, vete och majs
samt apelsiner, fikon, mandlar, dadlar (från
Elche), oliver o. s. v; dessutom odlas
mullbärsträd och vin. På de inre platåerna, den
spanska mesetans randområden, produceras
espar-togräs. Industri huvudsaki. i Valencia,
Alicante o. a. hamnstäder; betydande fiske. V:s
inv. tala till stor del en katalansk dialekt.
2. Prov, i föreg. landskap, omfattar dess
mell. delar; 10,978 kvkm, 1.036.238 inv. (1931).
3. Huvudstad i landskapet och prov. V.. vid
Guadalaviar (Turia), nära dess mynning;
320,195 inv. (1931); ärkebiskopssäte. De äldre
stadsdelarna, s. om floden, begränsas av en
bred ringgata på platsen för de nu rivna
medeltida murarna; endast två stadsportar,
Torres de Serranos och Torres de Cuarte.
kvarstå. över de trånga gränderna resa sig de
Lonja de la Seda i Valencia.
många kyrkornas azulejostäckta kupoler.
Främst märkas den ståtliga katedralen (la
Seo; gr. 1262, i huvudsak fullb. 1482) med
berömt fristående klocktorn (el Migueiete)
samt kyrkan San Nicolås (1300-talet). Andra
märkliga byggnader äro bl. a. Lonja de la
Seda (sidenbörsen; 1400-talets slut), Casa de
la Generalidad (det forna parlamentshuset;
1500-talet), Colegio del Patriarca (uppf. 1586
—1610) och det forna citadellet (nu kaserner
och arsenal). Utanför gamla staden utbreda
sig regelbundna, nyare kvarter; vid havet
ligger stadsdelen Grao med stor, modern hamn.
V. är Spaniens till folkmängden tredje stad
och en av landets livligaste hamnstäder. Den
mångsidiga industrien omfattar tillv. av
textilfabrikat, hattar, solfjädrar, lädervaror,
porslin (bl. a. azulejos) m. m. Hamnen har
regelbundna förbindelser med flertalet större
Medelhavshamnar; stor export av apelsiner,
vin, russin, olivolja och ris. V. har univ. (gr.
1500) med 4 fakulteter, astron. observatorium
o. s. v., flera högre skolor, tavelgalleri m. m.
— På platsen för nuv. V., där redan grekerna
och senare kartagerna hade en koloni,
anlades 138 f. Kr. ett romerskt samhälle
(Valentia). V. intogs 75 f. Kr. av Pompeius.
Mo-rerna erövrade staden från västgöterna 714,
förlorade den 1094 till Cid (se d. o.), återtogo
den 1101 men måste 1238 uppge den till
Jakob I av Aragonien. Moriskernas
utdrivande 1609 innebar en kännbar förlust för
staden. Jan. 1812—juni 1813 innehades V.
av fransmännen. S. F.; Å. S-n.
Valencia [<ualä’nsia], huvudstad i staten
Ca-rabobo, Venezuela, v. om Valenciasjön (se d. o.);
36,884 inv. (1926); biskopssäte. En av
republikens viktigaste handelsstäder med
bomullsindustri och järnvägar till Caracas och
hamnstaden Puerto Cabello. V. grundades 1555.
Valencia [vole’nj91, se V a 1 e n t i a.
Valenciabukten [<oalä’npia-], sp. Golfo de
Valencia, stor bukt av Medelhavet, på
Spaniens ö. kust, mellan Ebrodeltat och Kap Nao.
Valenciasjön [cualä’nsia-], T a c a r i g u
a-s j ö n, insjö i n. Venezuela, i en gravsänka
mellan två av Kustkordillerans kedjor, 415
m ö. h.; areal 441 kvkm, största djup 53 m.
Saknar avlopp.
Valenciennes [valäsiä’n], stad i fr. dep. Nord,
vid Escaut (Schelde); 42,359 inv. (1931). V. är
en av medelpunkterna inom det nordfranska
stenkolsbäckenet och viktig järnvägsknut på
linjen Paris—Bryssel. Betydande metall-,
ma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
