Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valhall - Walhalla - Valhorn, von - Vali - Valid - Walid - Walin, Ingeborg Maria - Valinge - Waliszewski, Kazimierz - Walk - Valka - Valkeakoski - Valkeala - Valkebo - Walkendorff, släkt - Walkendorff, Christoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1329
Walhalla—Walkendorff, Chr.
1330
måltid, (jfr Särimner) och dryckeslag. Oden
låter valkyrjorna hämta dit de bästa
kämparna. Om deras mottagande i V. berättas i
flera kväden från vikingatiden. Men i vissa
eddasånger är V. obekant, och de fallna sägas
komma till Hel. Tron på V. har uppkommit
jämförelsevis sent, jämsides har den äldre
föreställningen om Hel som alla dödas hem
fortlevat. — Se K. Stjerna, »Mossfynden och
Valhallstron» (i Från Filologiska Föreningen
i Lund. Språkliga Uppsatser, III, 1906), och
G. Neckel, »Walhall» (1913). E. W-én.
Walha’lla, en storartad marmorbyggnad på
en höjd vid Donau, vid Donaustauf, omkr. 8
km nedanför Regensburg (se Tysk konst,
bild 41), uppfördes 1830—42 av Ludvig I av
Bayern och invigdes åt den tyska
nationaläran. Ritningarna uppgjordes av Leo von
Klenze. Gavelfälten äro smyckade med
reliefgrupper av Schwanthaler. I W. stå
marmorbyster av berömda tyska män och kvinnor.
Valhorn [fä’lhårn], von, se G a s s e r.
Vali, titel på styresmannen i ett turkiskt
vilajet.
Valld, rättsgiltig. — Subst.: Validitèt.
Walld, se K a 1 i f a t.
. Walln, Ingeborg Maria, pedagog (f.
1868 17/ø), var 1892—1919 föreståndarinna för
Högre lärarinneseminariets hushållsskola och
är sedan 1914 konsulent för husligt arbete
(sedan 1919 hos Skolöverstyrelsen). I
folkhus-hållningskommissionen intog hon en
framskjuten ställning och har vid olika tillfällen
varit tillkallad som sakkunnig. Hon har
ivrigt medarbetat i kvinnorörelsen och är
ordf, i Svenska kvinnors medborgarförbund.
Hon har bl. a. skrivit »Födoämneslära» (1906;
3:e uppl. 1923), »Receptsamling» (1902; 12:e
uppl. 1931) och »Sjukmat» (1900; 5:e uppl.
1931; båda tills, m. Ingeborg Schager) samt
»Hushållsgöromål som läroämne» (1927; tills,
m. Gertrud Bergström). Fr. Sg.
Valinge. 1. Socken i Hallands län, Himle
härad, n. ö. om Varberg, på övergången från
slättbygden till inre Hallands platåland; 30,89
kvkm, 722 inv. (1933). 1,442 har åker, 1,014
har skogsmark. Ingår i V., Stamnareds,
Skäl-linge och Nösslinge pastorat i Göteborgs stift,
Varbergs kontrakt.
2. Egendom i Stigtomta och Lunda
socknar, Södermanlands län, vid Yngaren; 1,850
har, därav 350 har åker; tax.-värde 599,400
kr. (1931). Huvudbyggnaden uppförd 1802. V.
tillhörde från 1600-talets början släkten
Rosenhane, på 1700-talet släkterna Kruse och
Wrangel, köptes 1795 av J. Arfwedson, kom
genom gifte till släkten Wattrang och 1890
genom testamente till släkten af Kleen.
Waliszewski [-JäTski], Kazimierz, polsk
skriftställare (f. 1849), jur. dr i Paris. Har
bl. a. utgivit polska arbeten om Polens
1600-och 1700-talshistoria samt franska monogr.
om Katarina II (1893; sv. övers. 1897), Peter I
(1897; sv. övers. 1898), kejsarinnan Elisabet
(1902), Ivan den förskräcklige (1904) och
Alexander I (3 bd, 1923—25). A. A-t.
Walk, stad i Livland, delas sedan 1920 av
gränsen mellan Estland och Lettland i två
städer, det estniska Val ga (12,000 inv. 1932)
och det lettiska V a 1 k a (3,341 inv. 1930).
Viktig järnvägsknut på linjen Reval—Riga
med spannmålshandel och industri.
VaTka, se Walk.
VaTkeako’ski, köping i Tavastehus län,
Finland, vid V. ström och kanal; 7,636 inv.
(1932). I V. ligger a.-b. Valkiakoskis såg,
träsliperi, cellulosafabrik och pappersbruk,
gr. 1871, årstillv. 33,500 ton cellulosa och
13,500 ton
kraftpapper. O. Brn.
Va’lkeala,
socken i Viborgs
län, Finland; 873
kvkm (inkl.
Kou-vola köping), 9,957
inv. (1932). Nära
V. kyrka
besegrade en mindre
svensk styrka
under Gustav III:s
befäl 29 april
1790 en rysk
avdelning. O. Brn.
Valkebo, härad
i Östergötlands
län, sträcker sig
från Svartån på
den bördiga
öst-götaslätten, v. om
Linköping, upp i
s. Östergötlands
sjörika skogs- och
bergsbygd; 411,21
kvkm, 7,372 inv.
(1933). Socknar:
Ledberg,
Rappe-stad, Sjögestad,
Vikingstad,
Gammalkil, Nykil och
Ulrika. 11,014 har
åker, 20,775 har
skogsmark.
Utpräglad jord
bruksbygd. Kommunikationer: se kartan vid
Östergötland. Tillhör Linköpings
fögderi och domsaga.
Walkendorff, dansk adelssläkt, som kom
från Mecklenburg till Danmark på 1300-talet,
utdog där 1747 men ännu lever i Sverige. Om
E. W. och hans brorsons son Chr. W. se
nedan. Om ätten se Danmarks Adels Aarbog
1928. P. E-t.
Walkendorff, Christoffer, dansk
riks-hovmästare (1525—1601); jfr släktart. Var en
av de mest betydande adelsmännen under
Kristian III och Fredrik II. Som länsherre
på Bergenhus och
Var-döhus 1556—60
uppträdde W. med stor
kraft mot de
hansea-tiska o. engelska
köpmännens övergrepp.
1561—67 var han
förmyndare för
konungens broder hertig
Magnus. 1568 sändes W.
till Norge för att
ordna förvaltning och
rättsväsen, och 1569—
71 var han länsherre
på Island, 1571—73
på Gotland. 1574 blev W. räntmästare, 1577
riksråd och 1588 led. av regeringsrådet. Hans
uppträdande mot Mogens Heinesen (se d. o.)
Karta över Valkebo härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
