Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Walkendorff, Christoffer - Walkendorff, Erik - Walker, Francis Amasa - Walker, sir James - Valkfett - Valkning - Valkom - Walk over - Valkrets - Valkvot - Valkyrjor - Vall - Vall (socken) - Wall, Axel Rudolf Mauritz - Wall, Sven Daniel - Valla - Valla, Lorenzo (Laurentius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1331
Walkendorff, E.—Valla
1332
försvagade hans ställning, och W. trädde
tillbaka men blev 1596 rikshovmästare. W. hade
stora litterära intressen. I Köpenhamn
upprättade han W :s kollegium för studenter. P. E-t.
Walkendorff, Erik, norsk ärkebiskop (d.
1522/; jfr släktart. Blev 1506 kansler hos
hertig Kristian (II), då denne övertog regeringen
i Norge, och på hans rekommendation
ärkebiskop i Trondheim 1510. Som sådan visade
W. energi och litterära intressen. Då han
uppmanade Kristian att uppge förbindelsen med
Dyveke, föll han i onåd och förföljdes sedan
av Sigbrit. P. E-t.
Walker [coä’ke], Francis Amasa,
amerikansk statistiker och nationalekonom (1840
—97). Avancerade under inbördeskriget till
brigadgeneral och blev 1869 chef för
statistiska byrån i Washington. W. utgav tills, m.
sin fader. Amasa W. (1799—-1875), »Science
of wealth» (1866; flera uppl.) och ensam
»Com-merce and navigation of the United states»
(2 bd, 1868—69). Han blev 1873 prof, vid Yale
university och var 1878 delegerad för Förenta
staterna vid myntkongressen i Paris. Utom
åtskilliga officiella statistiska verk utgav W.
flera betydande arbeten i nationalekonomi.
Särskilt må nämnas »The wages question»
(1876; ny uppl. 1891). I myntfrågan
förfäktade W. bimetallismen. Hans betydelse för
vetenskapens uppsving i Förenta staterna är
mindre omtvistad än värdet av hans egna
huvudteorier i fråga om arbetslönen och dess
förhållande till jordränta och kapitalränta.
Biogr. av J. P. L. Munroe (1923). E. F. K. S-n.
Walker [coä’ka], sir J a m e s, skotsk
fysikalisk kemist (f. 1863), prof, i kemi vid univ. i
Edinburgh 1908—28. W. har utgivit en
lärobok, »Introduction to physical chemistry»
(1899; många uppl. och övers.). S. A-s.*
Valkfett, tekn., fås ur tvål- och såphaltiga
avfallsvatten från väverier, spinnerier m. m.
Vid större anläggningar kunna på detta sätt
ganska betydliga fettmängder tillvaratagas,
men de erhållna fettsyrorna äro vanl. så
orena, att de helst böra renas genom
destilla-tion med överhettad vattenånga. Genom
avkylning avskiljas sedan de fasta fettsyrorna,
»valkfettstearin», som användas för
ljustillverkning, från flytande »valkfettolein», för
tvål- och såptillverkning. K. A. V-g.*
Valkning, text., se Appretering.
Valkom, uthamn till Lovisa (se d. o.) i
Finland. 5 km från staden.
Walk over [coå’k äu’va], eng., »gå över»,
idrottst. Vid en utslagstävlan (jfr d. o.) säges
den få en w., som utan vidare blir
kvalificerad för närmast högre omgång, emedan
motståndaren ej ställer upp; utan konkurrens.
Valkrets, område, vars röstberättigade inv.
gemensamt medelst omröstning utse en el.
flera representanter. Se Proportionella
val. Riksdagsmannaval och Val.
Valkvot, se Proportionella val.
Valkyrjor [-ky’-] (isl. valkyrjur), Odens
mör, som tjäna honom i Valhall och på hans
bud »kora valen» (jfr V al), d. v. s. dem, som
skola stupa. De rida i glänsande rustning
genom luft och över hav. Föreställningen om
v. som Odens sköldmör (se d. o.) har rätt sent
utformats i Norden men står i nära samband
med den urgamla tron på nornor (se d. o.) och
diser (se D i s). Också hos de andra
german
ska folken spåras tron på övernaturliga
strids-jungfrur, men de äro fientliga och
skräckinjagande. E. W-én.
Vall. 1. (Lantbr.) Mark, bevuxen med gräs
o. a. foderväxter, avsedda till slätter el. bete.
»Naturlig», d. v. s. ej sådd, v. kallas vanl.
efter sin användning äng (slåtteräng) el.
betesmark (bete). Insådda kallas v., anlagda
genom sådd, som vanl. sker i skyddssäd,
som är avsedd att med sin brodd skydda de
späda vallplantorna mot torka och som, för
att ej försvaga dessa genom beskuggning, bör
skördas tidigt till hö el. grönfoder. Två- till
fleråriga v. ingå i de vanliga sädesvallbruken.
Jfr V a 1 1 v ä x t e r. H. J. Dft.
2. (Spelt.) Se B i 1 j a r d.
Vall, socken i Gotlands s. härad, s. om
Visby; 19,90 kvkm, 323 inv. (1933). Jämn
jordbruksbygd, omgiven av skogsmarker. 791
har åker, 914 har skogsmark. Ingår i
Sten-kumla, Västerhejde, Träkumla, V:s, Hogräns
och Atlingbo pastorat i Visby stift,
Medelkontraktet.
Wall, Axel Rudolf Mauritz,
tidningsman (1825—93). Fick 1838 anställning
hos L. J. Hierta, bl. a.
som korrekturläsare,
var 1844—49 och 1858
—64 medarb. i
Aftonbladet samt innehade
1844—57 Scheutzska
boktryckeriet i
Stockholm. Från detta
utgav W.
veckotidningen Friskytten (se d.
o.). I dec. 1864
uppsatte han Dagens
Nyheter (se d. o.). Han
frånträdde tidningens
ledning 1889. W.
ut
gav de tre första årg. av Sveriges
Handelskalender (1859—66) m. m. F. V.*
Wall, Sven Daniel, veterinär (f. 1877
28/3). Blev veterinärmed. dr i Leipzig 1917,
var 1913—16 t. f. prof, i patologisk anatomi
vid Veterinärhögskolan, 1918—24
sanitets-veterinär vid Stockholms stads slakthus samt
är sedan 1925 chef för Statens
veterinärbakteriologiska anstalt med titel prof. Han har
utgivit en mängd fackskrifter, bl. a. »Die
Kolik des Pferdes» (1908) och »Föreläsningar
i husdjurens allmänna patologiska anatomi»
(1915). E. T. N.
Valla. 1. Socken i Bohuslän, Tjörns härad,
omfattar n. ö. delen av Tjörn (se d. o.); 48,35
kvkm, 1,660 inv. (1933). 1,050 har åker, 891
har skogsmark. Egendom: Sundsby.
Handelsplats: Höviksnäs. Ostronfiske i Stigfjorden.
Ingår i Stenkyrka, Klövedals och V. pastorat
i Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt.
2. Municipalsamhälle i Sköldinge socken,
Södermanland, vid V. stambanan, ö. om
Katrineholm; 250 har, 942 inv. (1933).
Bankkontor, tegelbruk, spisbröds- och
tröskverks-fabriker m. m. Tax.-värde å fastighet 2,647,400
kr. (1932), tax. inkomst 700.540 kr.
Va’Ila, Lorenzo (Laurentius),
italiensk humanist (omkr. 1406—57). Verkade
mycket för kännedomen om den klassiska
litteraturen, översatte på latinsk prosa Iliaden,
Herodotos, Thukydides m. m. och bekämpade
den oklassiska latiniteten och skolastiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
