Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallentuna - Vallentunakalendariet - Waller, Carl Erik - Waller, Edmund - Waller, Erik - Waller, Ivar - Waller, Justus Adalrik - Waller, Max - Waller, Per Aron - Valleriit - Wallerius, släkt - Wallerius, Anders Theodor Adolf - Vallerius, Harald - Wallerius, Ivar Daniel - Wallerius, Johan Got(t)schalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1351
Vallentunakalendariet–Wallerius, J. G.
1352
betydande, odlade lerslätter mellan höjderna.
Av sjöarna står Garnsviken genom Åkers
kanal i förbindelse med havet, medan
Vallentu nasjön och Fysingen avrinna till Mälaren.
7,558 har åker, 13,091 har skogsmark. Jämte
jordbruk någon industri. Förortsbebyggelse
utmed järnvägarna; många omnibuslinjer. Är
delat på Danderyds och Svartsjö fögderier
samt tillhör Stockholms läns v. domsaga.
2. Socken i V. härad (se ovan), kring n.
delen av Vallentunasjön; 67,24 kvkm, 1,813
inv. (1933). Slättbygd med talrika bergkullar;
i ö. dock skogsbygd med odlade dalar. 2,299
har åker, 2,822 har skogsmark. Egendomar:
Bällsta, Lindö, Lingsberg, Molnby m. fl.
Pastorat i Ärkestiftet, Roslags v. kontrakt.
Kyrkan är från 1100-talet; koret och s.
kors-armen uppfördes efter en eldsvåda 1856.
G. R-ll; H-k A.
Vailentunakalendariet (från Vallentuna
kyrka, 1198) är Sveriges äldsta kända
medeltids-kalendarium (handskr. i Statens hist.
museum; faksimileuppl. 1907). — Jfr bl. a. A.
Lindhagen i Nord. Tidskr. för Bok- och
Biblioteksväsen 1922. B. H-d.
Waller, Carl Erik, läkare (1856—1927),
bror till P. A. W. Blev med. lic. vid Karol.
inst. 1891 och med. hedersdr i Uppsala 1917.
W. var överläkare vid Jubileumsfondens
första sanatorium vid Hålahult 1899—1926.
Waller [coåTe], Edmund, engelsk skald
(1606—87). Intog i striderna mellan
Crom-well och Stuartarna en vacklande hållning.
Detta satte spår i W:s poesi (»A panegyric
to my lord Protector», »Upon the death of
the lord Protector», »Upon His Majesty’s
happy return»). Hans verser äro smakfulla
men kyliga. Bäst lyckas han i smått
skämtsamma kärleksdikter. Han utgav 1645 en
samling av sina dikter. »Poetical works» utg.
av G. Thorn-Drury (1893; med biogr.). F. V.*
Waller, Erik, biskop (1732—1811). Blev
fil. mag. i Uppsala 1755, kyrkoherde i Örebro
1771, teol. dr 1778, domprost i Västerås 1798
och biskop där 1809. Patriotiska sällskapet
prisbelönte W:s skrift om antagandet av en
nationell klädedräkt (1774). Vid riksdagarna
1778, 1800 och 1809 spelade han en rätt
bemärkt roll. W. utgav anonymt bl. a. »Tankar
om vårt penningväsende» (1769) och
»Oför-gripelige tankar om tolerancen» (1779). 1
Kanslersgillet deltog W. i det arbete, som
ledde till 1807 års skolordning. Jfr H.
Söder-stéen i Personhist. Tidskr. 1915. E. Nwn.
Waller, Ivar, fysiker (f. 1898 11/e). Blev
fil. dr i Uppsala 1925 och docent s. å. vid
Uppsala univ. W. har lämnat betydelsefulla
bidrag till den matematiska behandlingen av
vissa problem i samband med
röntgenstrålningens interferens. G. A-ff.
Waller, Justus Adalrik, affärs- och
kommunalman (1848—1930). Började 1881
egen trävaruaffär i Göteborg och snart därpå
även rederirörelse. W. tog en mycket
betydande del i det kommunala livet såsom
stadsfullmäktig (1891—1906; v. ordf. 1905—06)
samt led. av el. ordf, i en mängd styrelser och
nämnder, järnvägs- och sjöfartskommittéer
m. m. Han var ordf, i Sveriges redareförening
(1914—20) och led. av styrelsen för flera
rederi-och järnvägs-a.-b. W. verkade ivrigt för
liv-räddningsväsendets utveckling. (K. II. A.)
Waller [valä’r], M a x, pseud., se Belgiska
litteraturen, sp. 1147.
Waller, Per Aron, ingenjör (1848—1926),
sonsons son till Erik W.; uppfann den s. k.
Wallerska tuben (se D y k e r i, sp. 176).
Vallerilt, ett efter J. G. Wallerius (se d. o.)
uppkallat, på många vid högre temp. bildade
sulfidmalmsförekomster uppträdande mineral
av koppar, järn och svavel (ibland även
nickel). V. är mycket mjuk (hårdhet 1, se H å r
d-hetsskala) och starkt avfärgande liksom
grafit men liknar f. ö. magnetkis. Kemiska
formeln förmodas i huvudsak vara Cu2j 3 Fe4S;.
Ursprungliga fyndorten är Kaveltorp i
Västmanland. N. Zn.
Wallerius, svensk släkt, härstammar från
kyrkoherden Erik Larsson W. (d. 1602)
på Öland. Hans sonson Daniel Larsson
W. (1630—89; släktgrenen kallas även
Waller m a n) blev biskop i Göteborg 1678. Om
dennes brorsons son J. G. W. se nedan.
Ättlingar i 6:e led av biskop D. L. W. äro
bröderna I. D. W. och A. Th. A. W. (se nedan).
Wallerius, Anders Theodor Adolf,
präst, politiker (f. 1874 12/«); se släktart.
Blev fil. dr i Göteborg 1903, prästvigdes i
Lund s. å., var 1903—04 docent i teoretisk
filosofi vid Göteborgs högskola och är sedan
1905 kyrkoherde i Hjärtum, Göteborgs stift.
W. är sedan 1920 en av Bohusläns
högerrepresentanter i Andra kammaren. Han har
utgivit bl. a. »Platon mot Protagoras och
sensualismen» (1902),
»Ilögskoleundervisning-en under den grekiska kulturens storhetstid»
(i »Ver sacrum», s. å.) och »Stat och kyrka»
(1920). E. N. S-g.*
Vallèrius, Harald, matematiker och
musiker (1646—1716), fil. mag. i Uppsala 1679.
Blev bibliotekarie vid univ.-bibl. och 1690
prof, i matematik. V. verkade även nitiskt som
musiker, blev director musices 1670 och var
från 1676 även domkyrkoorganist. Hans
främsta verk är redigeringen av gamla
psalmbokens melodier. Detta verk slutförde han 1697
tills, m. Olof Rudbeck. — Biogr. av H. Palm
i tidskr. Kyrkosången 1904. T. N.
Wallerius, Ivar Daniel, präst,
författare (1870—1933), bror till A. Th. A. W. Blev
1895 efter naturvetenskapligt specimen fil.
dr i Lund, där han 1893—95 avlagt teol.
äm-betsexamina. Prästvigd 1896, blev han 1902
kyrkoherde i Göteborgs Gamlestadsförsamling
samt 1927 kontraktsprost och teol. dr. W.
intog en bemärkt ställning inom den
schartauanska riktningen. Utom geologiska
arbeten utgav han apologetiska och polemiska
skrifter, främst »Kristendomens
självständig-hetskrav» (1927; prästmötesavh.). E. Nwn.
Wallerius, Johan G o t(t)s c h a 1 k,
kemist och mineralog (1709—85); se släktart.
Student i Uppsala 1725, idkade W. till en
början studier i matematik, fysik och
medicin samt promoverades till fil. mag. 1731.
Sina medicinska studier fortsatte han i Lund,
där han 1732 blev med. adjunkt och 1735
promoverades till med. dr. 1741 utnämndes
W. till med. adjunkt i Uppsala, och 1750
erhöll han där den nyinrättade professuren i
kemi, metallurgi och farmaci, från vilken han
på grund av sjuklighet tog avsked 1767. Led.
av Vet.-akad. (1750). — Genom sin avh.
»Agri-culturæ fundamenta chemica. Åkerbrukets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
