Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallerius, Johan Got(t)schalk - Vallerius, Johannes - Wallerman - Vallerstad - Valletta - Valleviken - Vallfart, Vallfartsort, Vallfärd - Vallgrav - Wallgren, Arvid Johan - Wallgren, Axel Leonard - Wallgren, Otto Henrik - Vallgren, Ville - Wallgren, Åke Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1353
Vallerius, J.—Wallgren
1354
chemiska grunder» (på lat. och sv. 1761; ny
uppl. på sv. 1778; övers, till flera språk) kan
W. betraktas som grundläggare av
lantbruks-kemien. Sina lärosatser, vilka sedan vidare
utvecklades av Torbern Bergman och C. W.
Scheele på 1700-talet samt av Berzelius och
J. v. Liebig på 1800-talet, tillämpade W.
praktiskt under en längre följd av år som ägare
av Hagelstena i Alsike socken, där han som
jordbrukare blev ett föredöme. Därifrån
meddelade han (1779 i Vet.-akad:s Handl.) sina
»Observationer vid åker-bruket, gjorda i 30
år» (1747—77), innehållande bl. a. statistiska
tabeller över sånings- och skördetid samt
avkastning av höst- och vårsäd under nämnda
tid. Ett annat huvudarbete på samma
område är hans av Vet.-akad. med första priset
belönade svar på frågan »Om svenska
åker-jords-arternes egenskaper och skiljemärken,
samt deras förbätring genom tienlig
jordblandning?» (»Samling af rön och
afhand-lingar, rörande landtbruket, som til Kongl.
Vetenskaps Academien blifvit ingifne», 3,
1779), vilket utgör en ganska fullständig
jord-artslära. På mineralogiens utveckling
utövade W. stort inflytande genom sin 1747
utgivna »Mineralogia» (övers, till ty. och fr.;
ny uppl. 1772—75 på lat. under titeln
»Systema mineralogicum»). Ett annat bekant arbete
av W. är »Tankar om verldenes, i synnerhet
jordenes danande och ändring» (1776). —
Biogr. av C. E. Bergstrand, »J. G. W. som
landtbrukskemist och praktisk jordbrukare»
(1885). . K. A. V-g. (N. Zn.)
Vallerius, Johannes, matematiker (1677
—1718), prof, vid univ. i Uppsala 1712.
Utförde uppmärksammade astronomiska
observationer och utgav almanackor för åren 1712
—19. T. B.
Wallerman, se W al 1 e r i u s, släktart.
Vallerstad, socken i Östergötlands län,
Bobergs härad, på östgötaslätten, n. ö. om
Skän-ninge; 22,16 kvkm, 645 inv. (1933). 1,419 har
åker, 575 har skogsmark. Egendomar:
Vallerstad, Götevi m. fl. Ingår i V :s och Järstads
pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och
Bobergs kontrakt, men skall 1 maj 1934
förenas med Normlösa och Herrberga pastorat i
Vifolka och Valkebo kontrakt.
Valle’tta, se V a 1 e 11 a.
Valleviken, cementfabrik i Rute socken, på
n. Gotlands östkust, anlagd 1917, f. n. nedlagd.
Vallfart, Vallfartsort, Vallfärd, se Pilgrim.
Vallgrav, se Vindbrygga.
Wallgren, Arvid Johan, läkare,
medicinsk författare (f. 1889 5/i0). Blev med. lic.
1914 och med. dr 1918 i Uppsala, docent i
praktisk medicin där 1921 och 1922 överläkare
vid Göteborgs barnsjukhus. Av W :s talrika
publikationer beröra de viktigaste
tuberkulosen i barnaåldern, särskilt dess samband med
knölros, myelomsjukdomen, epidemisk gulsot
och järnomsättningen hos spädbarn. (Ljd.)
Wallgren, Axel Leonard, finländsk
patolog (f. 1869), bror till V. V. Blev docent i
gynekologi 1901 och prof, i patologisk
anatomi vid Helsingfors univ. 1917. W. har
publicerat betydande arbeten i sitt fack. H. E. P.
Wallgren, Otto Henrik, målare (1795—
1857). 1854 blev W. vice prof, vid
Konst-akad. Han målade historiska kompositioner
och gjorde en mängd teckningar till G. H.
Mellins »Sveriges store män» (1840—49) och
»Den skandinaviska nordens historia» (1850—
55) samt utgav »Skånska allmogens
kläde-drägter» (1860—63). G-g N.*
Vallgren, Ville, finländsk skulptör med
professors titel (f. 1855 15/ia), bror till A. L. W.
Studerade skulptur vid Polyteknikum i
Helsingfors och var med korta avbrott
bosatt i Paris 1877—
1913. Bland tidigare
verk märkas
»Torpflickan» (efter
Runebergs dikt, staty 1882),
»Gosse lekande med
en kräfta» (statyett i
marmor, 1884; Finska
konstfören.) och »Eko»
(kvinnlig staty i
marmor, 1886). 1886
utförde han staty av
Mikael Agricola för
Nikolaikyrkan i
Helsingfors och 1887
sta
ty av Tyrgils Knutsson, uppställd 1908 i
Viborg. Till dessa år höra även porträttbyster
av Strindberg (1884), Edelfelt (1887, i brons
och i marmor; båda i Finska konstfören.) och
arkitekten K. L. Engel (1888). V. vann ett
berömt namn, kanske främst genom sina små
symboliska figurer och grupper. De äro oftast
utförda i brons (med en patina av
konstnärens uppfinning) men även i silver, porslin
o. a. Bland större arbeten finnas även
gravmonument av ädelt allvarlig hållning.
Dessutom har V. varit verksam för konst- och
möbelindustrien. Bland V :s alster under årh:s
sista årtionde märkas byst av F. Pacius
(marmor, 1890; i Helsingfors univ.), »Kristus på
korset» (reliefbyst i marmor s. å.; Finska
konstfören.), »Moderskärlek» (bystgrupp,
marmor, 1891; Luxembourgmuseet), Uno
Cyg-næus’ monument i Jyväskylä (1893) och
»Kvinna från Bretagne» (byst i brons, 1896; Åbo
museum). Efter 1900 har V. utfört bl. a.
fontän på Salutorget i Helsingfors (1908) och ett
krigargravmonument i Jakobstad (1919). V.
har även utfört medaljer. Som författare
uppträdde han 1917 med »Ville Vallgrens
ABC-bok», en samling humoristiska minnen. S. å.
utkom ett häfte »Mat och dryck med roliga
gubbar» samt 1931 »Minnen». 1925 invigdes
i Borgå, V:s födelsestad, ett museum för V:s
verk. — V:s hustru (från 1882), Antoinette
V., f. Råström (1858—1911), utförde
porträttbyster, plaketter och förnämliga
bokband. (E. L-k.)
Wallgren, Åke Axel, operasångare (f. 1873
9/n). Studerade till arkitekt och var därpå J.
Giinthers elev. Efter
engagemang vid E.
Lindens och O.
Lom-bergs operaturnéer
debuterade W. 1900 på
Kungl. teatern, vilken
scen han alltsedan
tillhört. W. har en
klangskön och mäktig
bas-barytonstämma. Bland
hans oftast utförda
plansroller märkas
Hans Sachs i
»Mäster-sångarna i Nürnberg»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
