Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
V anadinit—V ancouver
32
Fregatten »Vanadis» vid Jaluit i Stilla havet. Akvarell
av J. Hägg.
även i de genom magmatisk differentiation
bildade järnmalmerna i grönstensbergarter,
t. ex. vid Ruoutevare (se d. o.) i Lappland
och Smålands Taberg (se T a b e r g och ovan).
Carnotitmalmerna i Colorado och Utah
lämnade 1911—22 v. som viktig biprodukt vid
framställningen av radium; de
vanadinmalms-fyndigheter, som f. n. äro av kommersiell
betydelse, äro främst Minasragra i Peru
(patro-nitförande asfalt), dessutom Rifle i Colorado
(roscoelitförande sandsten), Broken hill i
Nord-rhodesia (vanadinit och descloizit i zink
blymalmer) och Otavidistriktet i Sydvästafrika
(huvudsaki. descloizit). Världsproduktionen
av v. (beräknat som ren metall) utgjorde 1932
omkr. 1,500 ton. N. Zn.
Vanadinit, ett med apatit isomorft,
hexa-gonalt (se Kristallsystem)
kristalliserande mineral av klorhaltigt blyvanadat,
9 PbO . 3 V2O5 . Pb Cl2. V. har stark glans, röd,
gul el. brun färg, hårdheten 3 (se
Hårdhetsskala) och spec. v. 6,7—7,1. V. har
påträffats vid Bölet (se d. o.) i
Västergötland. N. Zn.
Vanadinstål, vanadinhaltigt stål; jfr
Ferro-legeringar, Specialstål och Vanadin.
Vanadis, nord, myt., se Freja.
Vanadisexpeditionen 1883—85.
Ångfregat-ten »Vanadis», byggd av trä i Karlskrona
1862, avseglade 5 dec. 1883 under befäl av
kommendör O. Lagerberg; prins Oskar
medföljde som kommenderad officer, Hj. Stolpe
som etnograf och C. G. Fineman som nautisk
meteorolog. Färden gick över Lissabon till
Rio de Janeiro, genom Magellansundet, över
Callao, Nukuhiva (Marquesasöarna), Fakarava
(Tuamotuöarna), Tahiti, Honolulu, Jaluit
(Marshallöarna), Yokohama, Hongkong, Manila,
Bangkok, Kalkutta, Colombo, genom
Suez-kanalen till Stockholm (9 maj 1885).
Rikhaltiga meteorologiska och hydrografiska
observationer, kronometerundersökningar och
jordmagnetiska mätningar utfördes, varjämte ett
stort antal etnografiska föremål hemfördes
(se Stolpe, K. Hj.). Se J. O. J. Humbla,
»Med fregatten Vanadis på världsomsegling
1883—1885» (1927). »Vanadis» tjänstgör ännu
(1934) som logementsfartyg vid Stockholms
örlogsstation. ö-g.
Vanartade barn skola enl. lagen om
samhällets barnavård (se d. o.) omhändertagas
för skyddsuppfostran och intagas på
skyddshem (se d. o. och
Förbättringsan-s t a 11 e r) el. i enskilda hem. Åldersgränsen
för ingripande är satt till 18 år. G. H. v. K.
Van Bemmelen [fan bä’molan], Jakob
M a a r t e n, holländsk kemist (1830—1911).
Var länge skolman men blev 1874 prof, i
kemi i Leiden. V :s först sent uppskattade
men grundläggande vetenskapliga
undersökningar gälla det kolloida tillståndet och
särskilt de s. k. gelernas (se K o 11 o i d e r, sp.
978) byggnad, egenskaper och
adsorptionsför-måga. På grund av de kolloida gelernas
förekomst i åkerjorden har V :s forskning varit
av stor betydelse även för markläran och
agri-kulturkemien. Hans samlade arbeten jämte
biogr. utgåvos av W. Ostwald under titeln
»Die Absorption; gesammelte Abhandlungen
über Kolloide und Absorption» (1910). G. S-ck.
Vanbrugh [vä’nbro], sir John, engelsk
arkitekt och lustspelsförfattare (1666—1726).
Som arkitekt representerar V. barockstilen i
yppig, tung form. Hans förnämsta
byggnadsverk äro Blenheim house (nära Woodstock i
Oxfordshire) och Castle Howard (se bild på
pl. 2 vid Engelsk konst). V. adlades
1714 och blev 1715 arkitekt vid kronans
byggnader. Djärv humor samt livlighet i
karaktärer och handling äro utmärkande för V:s
lustspel. Hans bästa stycken äro »Relapse, or
virtue in danger» (1697), »The provoked wife»
(1698) och »The city wives confederacy» (1705).
Sami. skr. i 4 bd utg. av B. Dobree 1928.
Monogr. av Chr. Barman (1924). G-g N.*
Wancke, Folke Thorbjörn, pioniär inom
turistväsendet (f. 1854 12/2), var 1900—20
kamrer i Stockholms intecknings garanti a.-b. Som
skattmästare inom Svenska turistföreningen
1887—1913 blev han den egentlige grundaren
av dess organisation. Särskilt har han inlagt
stora förtjänster om turistväsendet i de
svenska fjällen, där de flesta turisthyddorna äro
tillkomna på hans initiativ. O. Sjn.
Vancouver [vänkö’ve]. 1. V. i s 1 a n d, den
största ön på Nordamerikas v. kust,
tillhör kanadensiska prov. British Columbia;
omkr. 35,000 kvkm, 286,391 inv. (1931).
Skiljes från kanadensiska fastlandet av Queen
Charlotte sound och Strait of Georgia, från
U. S. A. av Juan de Fucasundet. V. är en del
av den kanadensiska kustkedjans västligaste
bergbåge och når i Victoria peak 2,281 m
ö. h.; i västkusten skära många djupa fjordar
in. Klimatet är ganska milt och nederbörden
riklig. Större delen av ön täckes av
barrskog. På V. ligga British Columbias
huvudstad Victoria och örlogshamnen Esquimalt.
Fiske (lax) och bergsbruk (stora stenkolsfält
vid Nanaimo och Comox) äro huvudnäringar.
—■ V. lär ha upptäckts av spanjoren Juan de
Fuca 1592. Det första nybygget anlades 1843
av Hudson-bay-kompaniet; britt, koloni 1848,
förenades V. 1866 med British Columbia.
2. Stad i prov. British Columbia, Kanada,
vid Burrard inlet av Stilla havet, n. om
floden Frasers mynning; 246,593 inv. (1931).
V. har uppstått sedan 1885, då platsen
utsågs till ändpunkt för Canadian pacific
rail-way, och snabbt utvecklats till en modern
storstad och Kanadas huvudhamn vid Stilla
havet (1891: 13.709 inv., 1911: 100,401 inv.).
V. är utgångspunkt för fartygslinjer till bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
