37 Vandringsbibliotek—Vaneförbrytare 38 Det mekaniska arbetet överföres vanl. medelst kuggväxlar till tröskverk, rensmaskiner, lerbråkor o. a. enkla maskiner i lantbrukets tjänst. V. ersättes alltmera av loko-mobiler el. elektriska motorer. G. H-r. Vandringsbibliotek, smärre boksamlingar om vanl. 25—50 bd, vilka i bildnings- och underhållningssyfte utsändas från en central institution, vanl. till en mindre ort eller ett fartyg men även i kompletteringssyfte till bibliotek, skolor och studiecirklar. I England förekommo v. redan på 1830-talet. I Sverige togs denna form av biblioteksverksamhet i bruk i början av 1900-talet, närmast av studentföreningarna Verdandi och Heimdal, senare av andra folkbildningsorganisationer. F. n. utsändas v., som numera i regel ej äro »fasta» utan kunna sammanställas av rekvirenten, av Folkbildningsförbundet (över hela landet), centralbiblioteken (inom resp, län), Svenska sjö-mansbiblioteket (till svenska handelsfartyg) och Tornedalens bibliotek (i Tornedalen och övre Norrbotten). H. K. Vandringsceller, anat., se Leukocyter. Vandringsduva, Ectopi'stes migratörius, till de äkta duvorna (se D u v f å g 1 a r) hörande nordamerikansk duvart, bekant för sina omfattande flyttningar, vilka företogos för födans skull. V. uppträdde då i så ofantliga skaror, att solen förmörkades. Under senare delen av 1800-talet minskades de snabbt av okänd anledning, och v. är numera utdöd. T. P. Vandringsmyror, Dory'linae, en övervägande tropisk, relativt artfattig underfam. bland myrorna, omfattar former, som vanl. ha starkt förkrympta ögon och i basen skaftlikt förlängd bakkropp. De äro utpräglade rovdjur, och särskilt arterna i Ekvatorialafrika och tropiska Sydamerika äro nomader och kunna genomvandra vidsträckta områden. Om de på sin väg träffa ett boningshus, översvämma de detta, utrota all ohyra och tvinga de inneboende att lämna bostaden för någon tid. Vissa afrikanska arter kunna döda t. o. m. större husdjur, som äro tjudrade el. instängda i fållor. Hit höra släktena Dorylus och Äenic-tus i Asien och Afrika samt Eciton i Amerika. O. A-g. Vandringspris, pris, som aldrig kan slutgiltigt erövras (s. k. ständigt v.) el. måste vinnas ett visst antal gånger (i följd el. ej) av en och samma tävlande för att stanna i dennes ägo (vandrande för en viss period). Vandringsrättare, ambulerande lärare, anställda av hushållningssällskap för att lämna jordbrukare råd och handledning. Sedan 1912 bidrar staten till deras avlöning. V. till-kommo först, på 1890-talet, i Norrland och finnas numera i de flesta länen. För att antagas till v. fordras flerårig jordbruksprak-tik, genomgång av kurs vid lantbruks- el. lantmannaskola samt kurs för utbildning av v. el. kontrollassistent. H. J. Dft. Vandringsskott, bot., se Utlöpare. Vandringsutställningar, av Nationalmuseum sedan 1922 ute i landet kringsända (1933 den 14 :e) samlingar av konstverk (huvudsaki efter 1800), vilka för kortare perioder visas i sådana samhällen, där man ej i allm. har tillgång till nyare konst. E. L-k. Vandringsvågor, elektromagnetiska vågor, som fortplanta sig ung. med ljusets hastighet längs elektriska ledningar, särskilt långa luftledningar. V. förorsakas av en plötslig potentialändring i en punkt på ledningen (t. ex. vid inkoppling av en elektrisk maskin till ledningen el. vid ett åskslag i dess närhet); denna potentialändring utbreder sig sedan längs ledningen. Ju hastigare spänningen i en viss punkt ändras vid v:s ankomst, desto brantare vågfront sägas v. ha. Vid ledningens ända kan v. reflekteras, varvid farliga överspänningar kunna uppstå (se E 1 e k t-risk arbet söverföring, sp. 612). Sv. B-r. Wandsbecker Bote [va'ntsbäkor bå'to], se C 1 a u d i u s, M. Wandsbek [va'ntsbäk], stad i preuss. prov. Schleswig-Holstein, en av Hamburgs östliga förorter; 41.416 inv. (1925); metall-, maskin-, kemisk industri m. m. Wandsworth [coå'ndz<yop], stadsdel (metro-pohtan borough) i London (se d. o., sp. 163 och karta); 353,101 inv. (1931). Van Dyck [fan déi'k], se D y c k. Vane [vein], sir Henry, engelsk diplomat och politiker (1589—1654). V., som 1614 blev led. av underhuset, användes av Karl 1 i diplomatiska uppdrag; 1631 sökte V. förgäves hos Gustav 11 Adolf genom subsidieanbud utverka Pfalz’ restitution till kurfurst Fredrik. Han blev 1640 statssekr. 1641 avskedades ha.n, då man misstrodde hans trohet mot konungen, varefter han i parlamentet anslöt sig till oppositionen. 1642 utsågs han till lordlöjtnant av Durham, och under Cromwell satt han ånyo i underhuset. V. S-g. (R. Sv-m.) Vane [vein], sir Henry, d. y., engelsk politiker (1613—62), son till sir Henry V. Ivrig puritan, emigrerade V. 1635 till Massachusetts föi att där vinna fri religionsutövning. Han blev 1636 koloniens guvernör men invecklades i kyrkliga strider och återvände 1637 till hemlandet. Led. av parlamentet 1640, där han framträdde som independenternas ledare, tog han verksam del i rättegången mot Strafford och Laud liksom 1643 i förhandlingarna med skottarna, varvid han motarbetade den presbyterianska kyrkoformens hegemoni. Efter Pyms död dec. 1643 var V. några år underhusets ledande man och samverkade med Cromwell, bl. a. vid den stora arméreorganisationen. V. önskade monarkiens bibehållande, varför det kom till en temporär brytning mellan honom och Cromwell. Han insattes 1649 i det nya statsrådet, där han gjorde betydande insatser, särskilt i koloniala och utrikesärenden. Med Cromwell bröt han på nytt 1653, då denne ogillade V :s bill om en moderat parlaments-reform och med våld upplöste »långa parlamentet». Efter Richard Cromwells abdikation blev V. den republikanska regimens ledande man. Efter restaurationen undantogs han från amnesti och fängslades. Juni 1662 avrättades han. — Biogr. av W. W. Ireland (1905) och J. Willcoch (1913). V. S-g. (R. Sv-m.) Vaneförbrytare, jur. Det finns en påtaglig skillnad mellan de brottslingar, hos vilka förbrytelsen framstår som en av alldeles särskilda omständigheter (t. ex. nödläge, svår förolämpning, särskilt stark frestelse) betingad, enastående tilldragelse i deras levnad, och dem, hos vilka kriminaliteten är ett mer el. mindre påtagligt, i regel återkommande utslag av vissa karaktärsegenskaper och böjel