Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Vanidé—Van Loon
44
Frukter avVanilla planifolia.
ägare besitter den huvudsaki. för skogens
tillgodogörande och ej är mantalsskriven å
denna el. med densamma sambrukad fastighet,
skall uppsikt hållas över att jordbruket ej
nedlägges el. vanskötes el. nödiga byggnader
bortföras el. lämnas utan underhåll. För
uppsiktens utövande finnes inom varje
hushållningssällskaps område en för 3 år tillsatt
jordbrukskommission. H. J.Dft.
Vanidé, se Tankevilla.
VanTlj, Vani’lla, orkidésläkte med omkr. 20
arter, i fuktiga skogar i tropiska länder
växande rotklättrande lianer, vilka endast som
yngre hämta näring från marken. Viktigast
är V. planifolia.
Den växer vild i
Mexiko o. odlas för
frukternas skull
numera
mångenstädes, t. ex. på
Antillerna,
Maska-renerna och Java.
Förökningen går så
till, att passande
stycken av stjälken
bindas vid
lämpliga trädstammar
(t. ex. kakaoträd),
där de snart slå
rot. Bladen sitta
glest, äro stora,
lä-derartade, ovala,
blommorna
likaledes täml. stora,
långskaftade och
gröngula. Där de fjärilar saknas, som i
artens hemland förmedla pollentransporten,
måste pollenet överföras med pensel.
Frukten är en 15—20 cm lång och endast 1
cm tjock kapsel. Innan frukterna hunnit
mogna, avplockas de och utbredas på dukar i
solen; sedan de blivit väl uppvärmda, inrullas
de i dukarna och få undergå svettning. Denna
svettningsprocess upprepas flera gånger, tills
de bli bruna, varefter de torkas och
förpackas i små blecklådor. De färdiga
»vaniljskidorna» el. »vaniljstängerna» äro
fettglänsan-de, och på ytan bildas småningom vita,
nål-formiga små kristaller av v a n i 11 i n. Detta
starkt aromatiska ämne förekommer i ringa
mängd även i rått vitbetssocker, perubalsam,
sparris m. m. och kan framställas på kemisk
väg (f. ggn 1874 av Tiemann och Hartmann).
Konstgjort vanillin (»vanillinsocker»)
fram-ställes numera fabriksmässigt och användes
i konditorierna, men dess arom är
underlägsen äkta v:s. V. infördes f. ggn till Europa
1510 av spanjorerna och spelar numera en ej
obetydlig roll i världsmarknaden. Sverige
importerade 4,032 kg v. och vanillin 1932. Som
den är ganska dyr, förfalskas den ej sällan
genom inblandning av mindervärdiga mogna
frukter el. frukter av andra arter, t. ex. V.
pompona (»vanillon»). G. M-e.
Vanillin, Vanillinsocker, se Vanilj.
Vani’ni, G i u 1 i o C e s a r e (L u c i 1 i o),
italiensk humanist, filosof (1586—1619), en av
evolutionslärans föregångsmän. Antog
variabilitet av organismerna och att klimat- och
näringsvillkor direkt påverka deras utseende.
V. avrättades som kättare i Toulouse. J. T.
Vänitas, lat., tomhet, fåfänglighet. — Va-
nitas vanitätum (... et o’m nia
va-nitas), fåfängligheters fåfänglighet (... allt
är fåfänglighet); Pred. 1: 2.
Vankantsågning, ett försågningssätt, som
avser uttagning av större virkesmassa,
hu-vudsakl. i större bredder genom sågning i två
omgångar. I den första uttas virket i form
av plankor el. battens. Detta virke kantas
antingen alls icke el. helt obetydligt. Det
upplägges för torkning, varefter det åter
genomsågas med tunna blad. Kantningen sker
nu, och genom särskild kantning av varje
bräda erhållas större bredder, än om blocket
nedkantats omedelbart. V. förekommer
allmännast i förening med hyvling. W. E-n.*
Vankiva, socken i Kristianstads län, V.
Göinge härad, kring Almaån och dess biå
Vankivaån, närmast n. om Hässleholm; 64,08
kvkm, 1,995 inv. (1933). övergår mot n. från
slätt- till skogsbygd. 2,012 har åker, 2,916
har skogsmark. Invid Hässleholm ligga
Skånska trängkårens kaserner. Egendom: Vankiva.
Ingår i V. och Ignaberga pastorat i Lunds
stift, V. Göinge kontrakt.
Vanlande, enl. Ynglingasagan (se d. o.) en
Uppsalakonung av Ynglingarnas ätt, son till
konung Svegder och fader till Visbur. Han
kvävdes till döds av en mara, vilket dåd
tillskrevs hans trollkunniga gemål. V. är trol.
en av vanerna (se d. o.). (E. W-én.)
Vanloo [välå’], Amédée P h i 1 i p p e,
fransk målare (1718—95). son till J. B. V.
Blev 1751 Fredrik II :s hovmålare i Berlin,
återvände 1769 till Paris. Hans arbeten
återfinnas i samlingarna i Berlin och Potsdam,
däribland flera porträtt av Fredrik II och
medlemmar av dennes hov. G. W. L.
Vanloo, van Loo [välå’], Charles
André, kallad C a r 1 e, fransk målare (1705
—65), son till en mindre betydande
holländsk målare. Studerade vid unga år i
Italien men for 1719 till Paris, där han 1724
erövrade Rompriset, återvände till Rom och
stannade där till 1735, blev 1763 dir. för franska
konstakad. Som målare hade V. stort
anseende. Prov på hans konst finnas bl. a. i
Louvre (»Apollo och Marsyas», »Rast under
jakten»). För Stockholms slott beställde
Hår-leman en »Flodgud» och en »Flodnymf», vilka
nu finnas i Nationalmuseum. G. W. L.
Vanloo [välå’], Jean Baptist e, fransk
målare (1684—1745), bror till Ch. A. V. Efter
studier i Italien slog han sig ned i Paris. Var
huvudsaki. verksam som porträttmålare men
utförde även ett stort antal genretavlor.
Vistades i England 1738—42. G. W. L.
Vanloo [välå’], Louis Michel, fransk
målare (1707—71), son till J. B. V. Kallades
1736 till Spanien, blev dir. för Academia de
San Fernando i Madrid och Filip V:s gynnade
hovmålare. Återkom 1752 till Paris. Louvre
äger flera av hans porträtt, men i Madrid
finnes huvudparten av hans produktion,
däribland en stor porträttgrupp av kungl.
familjen. — Monogr. av G. Guigue (1902). G. W. L.
Van Loon [fan lä’n], Hendrik Willem,
holländsk-amerikansk journalist och
författare (f. 1882). Såsom korrespondent hos
Associated press har V. verkat i flera europeiska
länder och skrivit en rad omstridda
populär-historisk-geografiska arbeten, utmärkta av
en naiv utvecklingsoptimism (i stil med H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
