Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Vanlöse—Vanstatorp
46
G. Wells’) och en mycket subjektiv men frisk
och mänsklig syn, ss. »The story of
mankind» (1921; sv. övers., »Mänsklighetens
historia», 1924), »The story of the bible» (1923;
sv. övers., »Bibelns underbara värld», 1928)
och »Van Loon’s geography» (1932; sv. övers.,
»Geografi för alla», 1933). Ä. S-n.
Vanlöse, stadsdel och station i v. delen av
Köpenhamn (se d. o., sp. 511 och karta).
Vanmakt, dets. som svimning (se d. o.).
Van Mijen bay [fan méTøn bél’] el. Van
Mijensfjorden, se B e 11 su n d och
kartan vid art. Spetsbergen.
Vanna. 1. (Lantbr.) Se F 1 ä k t v a n n a.—
2. Se Glas, sp. 734.
Wa’nne-Eickel [-al’kol], stad i preuss. prov.
Westfalen, ö. om Gelsenkirchen och n. om
Bochum; 91.024 inv. (1925). Viktig
järnvägsknut samt hamn vid Rhen—Hernekanalen;
stenkolsgruvor, maskin- och kemisk industri
m. m. — W. bildades 1926 av Wanne, Eickel
m. fl. landskommuner.
Wa’nner, T h e o d o r Gustav, tysk
in-dustriidkare (f. 1875), dr phil. W. har
mycket verkat för tyskhetens bevarande i
utlandet, grundade 1917 och har sedan lett Das
deutsche Ausland-lnstitut i Stuttgart.
Sve-rigevän, sedan 1910 svensk generalkonsul där.
Vannérus, A 11 e n, filosof (f. 186 2 20/3), fil.
dr 1890 i Uppsala, docent vid Göteborgs
högskola 1901—02, amanuens i Kommerskollegium
1906—24, innehar statspension med anledning
av sitt filosofiska
författarskap. Bland V:s
många skrifter äro de
viktigaste: »Vid
studiet af Wundts
psykologi» (1896; 2:a
uppl. 1920),
»Filosofiska konturer» (1902;
2:a uppl. 1913), »Den
empiriska
naturuppfattningen» (1902;2 :a
uppl. 1913),
»Kun-skapslära» (1905; 2:a
uppl. 1917),
»Veten-skapssystematik»
(1907; 2:a uppl. 1921), »Till det andliga lifvets
filosofi» (1910), »Metafysik» (1914),
»Värdeidealism» (s. å.), »Logik och vetenskapslära»
(1918), »Etiska tankegångar» (1922), »Det
yttersta» (1924), »Materiens värld» (1925) och
»Systemfilosofi» (1931).
V., som i sin ungdom mottagit starka
intryck av Spencer och senare förnämligast av
Wundt, är en utpräglad systematiker, som
strävar att utbilda en egen världsbild.
Filosofien bör enl. V. stå i intim kontakt med
specialvetenskaperna och sammansmälta deras
resultat till ett encyklopediskt helt, varför V.
också ägnat särskilda undersökningar åt
ve-tenskapssystematik. — Sin metafysiska
grundåskådning karakteriserar V. som psykofysisk
realism. Verkligheten utgör ett sammanhang
av psykofysiska substanselement, hos vilka
urskiljas en fysisk och en psykisk sida och
vilka äro bärare av vä ridsprocessen. Det
aktuella universum har en början och ett slut,
är uppkommet ur ett förvärldsligt fält, i
vilket substanselementen ha konvergerande
rörelser. genomgår en utveckling, i vilken
andligt liv kommer till frambrott, men går
slut
ligen sin undergång till mötes och övergår i
ett eftervärldsligt fält, i vilket
substanselementen äga divergerande riktningar. — I
etiskt hänseende har V. hävdat en »de
mänskliga livsvärdenas etik». G. O-a
Vannes [van], huvudstad i fr. dep.
Mor-bihan, på Bretagnes s. kust, strax n. om
Morbihanbukten; 22.413 inv. (1931);
biskopssäte (sedan 465). Gamla staden omges av
vallar och bastioner; bland byggnader märkas
katedralen Saint-Pierre (gr. på 1200-talet,
flera ggr tillbyggd) och det rika arkeol.
museet. V. har kanalförbindelse med
Morbihanbukten; betydande handel och industri (bl. a.
tillv. av bomullsvaror och spetsar) samt fiske.
— V. (Dariorigum Venetorum) var fordom de
keltiska veneternas huvudort.
Va’nni, sienesisk målarfamilj, ur vilken
talrika konstnärer under flera årh. utgått (1300
—1600-talet). 1. Turino V. d. y., som
verkade i början av 1400-talet, har utfört en nu
i Museo civico i Pisa förvarad målning,
föreställande Birgittas uppenbarelse om Kristi
födelse (jfr H. Cornell, »The iconography of
the nativity», 1924). — 2. FrancescoV.
(1565—1609) var en utpräglat lyrisk målare,
som har sin största betydelse däri, att han
överfört Baroccis måleriska stil till Siena.
Bland hans verk märkas en Santa Cecilia i
kyrkan med samma namn i Rom och en
altartavla i San Domenico i Siena. H. C-l.
Wa’nnsee [-ze]. sjöliknande utvidgning av
Ilavel, ö. om Potsdam; omtyckt mål för
Ber-linbornas sommarutflykter (rodd- och
segelsport; stort friluftsbad), ö. om W. ligger
villaförorten Berlin-W.
Vannucci [vanoTJi], Pietro di
Chris-t o f o r o, se Perugino.
Vannöy, en 232.49 kvkm stor, av fjäll och
ödemarker uppfylld ö i Troms fylke, Norge,
n. om Tromsö; 1.016 inv. (1930). På öns v.
sida ligger fiskläget Thorsvåg. Ax. S.
Vanoise [vanæä’z], berggrupp i Grajiska
alperna, Västalperna, inom fr. dep. Savoie,
mellan Isère och dess biflod Arc; når i Grande
Casse 3,862 m ö. h.
Vansbro, municipalsamhälle i Järna
socken, Kopparbergs län, vid Vanåns inflöde i
Västerdalälven; 240 har, 1,507 inv. (1933). Vid
V. förenas Stockholm—Västerås—Bergslagens
linje Tillberga—V. med statsbanan
Kristinehamn—Mora, varjämte en linje V.—Malung är
under byggnad. I V. finnas två bankkontor,
epidemisjukhus samt stora sågverk m. m.,
tillhörande Trävaru-a.-b. Dalarne (se d. o.), a.-b.
Träkol (gr. 1889, aktiekap. 750,000 kr., 140
arb., tillv. av trä kol m. m. samt färdiga
trähus) och Bro ångsågs a.-b. (gr. 1909, aktiekap.
600,000 kr., 175 arb.). Tax.-värde å fastighet
2,824,100 kr. (1932), tax. inkomst 1,263,980 kr.
Vansinne, se Sinnessjukdom, sp. 915.
Vansjö, insjö i östfold fylke, s. ö. Norge,
strax ö. om Moss; 43 kvkm, 25 m ö. h., 37
m d jup. Ax. S.
Vanstad, socken i Malmöhus län, Färs
härad, n. v. om Tomelilla; 26,87 kvkm. 1.662
inv. (1933). Småkuperad, blockrik
jordbruksbygd. 2,224 har åker, 158 har skogsmark.
Egendom: Vanstatorp (se d. o.). Ingår i V:s
och Tolånga pastorat i Lunds stift, Färs
kontrakt.
Vanstatorp, egendom i Vanstads socken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
