Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vapentillverkning - Vapenvila - Vapenövningar - Vapitin, Kanadahjorten - Vapnö - Vaporackumulator - Vaporimeter - Vaporös - Wappers, Gustave - Wappäus, Johann Eduard - Vapstälven - Vapör - Vaquez’ sjukdom - Var (exsudat) - Var (Frankrike) - Var. - Vara - Varamann - Varamobaden - Varaner - Varanger - Varangerfjord, Varangeren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Vapenvila—Varangerfjord
54
logna, Belluno och Serravalle, i Spanien
To-ledo, Bilbao och Sevilla, i Frankrike Lyon,
Bordeaux och Versailles, i Nederländerna och
Belgien Bryssel, Valenciennes, Mecheln och
Liége, i Tyskland Köln, Passau, Solingen,
Nürnberg, Augsburg och Suhl, i Österrike
Steiermark och Wiener Neustadt, i Ryssland
Tula samt i Orienten Damaskus. Vissa av
dessa, ss. Toledo, Liége och Solingen, bedriva
ännu i dag stor v. Th. J-n.
Vapenvila, se Stillestånd.
Vapenövningar, de övningar, som avse
truppernas utbildning. Om de värnpliktigas
tjänstgöringsperioder i Sverige se Sverige, sp.
1007.
Vapitin, Kanad ahjorten, Ce’rvus
cana-de’nsis, hör till hjortdjurens fam., är nära
besläktad med kronhjorten (se d. o.) men skiljer
sig från den genom hornbiluningen. Hos
kronhjorten avslutas det färdiga hornet med en
»krona» av 3 el. flera spetsar, som utgå från
samma punkt, men hos v. tillväxer stången
utan sådan begränsning, och de nya spetsarna
utväxa skilda successivt på olika höjd. Den
typiska v. är hemma i Nordamerika och har
en boghöjd på 1,65 m; hornen, mätta längs
kurvan, kunna bli nästan lika långa. Liknande
hjortar med denna horntyp finnas även i Asien
men närma sig västerut småningom
kronhjortarnas typ. M ara len i t. ex. Persien är
en sådan övergångsform. Lönnb.
Vapnö. 1. Socken i Hallands län, Halmstads
härad, på kustslätten närmast n. om
Halmstad; 22,44 kvkm, 669 inv. (1933). Kantas i n.
v. av Nyårsåsen. 1,560 har åker, 542 har
skogsmark. Nästan hela socknen tillhör V.
fideikommiss. Ingår i Söndrums och V.
pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
2. Fideikommiss i Hallands län, omfattande
V. gård i V. 1, nästan hela socknen samt
gårdar i Enslövs, TIolms, Kvibille och
Söndrums socknar; tills. 5,676 har, därav 2,896 har
åker; tax.-värde 4,102,900 kr. (1931).
Huvudbyggnaden, uppf. i mitten av 1700-talet,
ligger strax n. v. om Halmstad. V. gård
övergick 1379 från släkten Ribbing till Vadstena
kloster, kom 1409 genom byte till Ahraham
Brodersson och genom hans änka till Bonde
Jakobsson (Tott). Den tillhörde länge ätten
Urup, från 1661 till mitten av 1700-talet ätten
Stenbock och blev 1754 fideikommiss inom
ätten Stael von Holstein.
Vaporackumulator, se Ruths, J. C., och
Ängackumulator.
Vaporiméter, dets. som evaporometer, se
Meteorologiska instrument, sp. 1250.
Vaporös, dunstig, dimmig, oklar.
Wappers [va’p-], G u s t a v e, baron, belgisk
målare (1803—74), prof, vid akad. i
Antwer-pen 1832 och dess dir. 1840—53. W. började
den romantiska riktningens kamp mot
klassicismen. Hans första epokgörande tavla
skildrade »Borgmästaren van der Werffs
självuppoffring», en episod från Leidens belägring
under befrielsekriget mot spanjorerna (1830;
museet i Utrecht). Betydande äro även
»Belgiska septemberrevolutionens början» (1833)
och »Karl I av England på väg till
schavotten» (båda i museet i Bryssel) m. fl. C. R. N.*
Wappäus [vapä’os], J oh a n n Eduard,
tysk geograf och statistiker (1812—79), prof, i
Göttingen. Skrev betydande arbeten ang. de
geografiska upptäckternas historia och
Sydamerikas geografi. Hans huvudverk är
»All-gemeine Bevölkerungsstatistik» (2 bd, 1859—
61). ö.
Vapstälven, gränsflod mellan Vilhelmina
och Tärna socknars fjällområden, Lappland,
avrinner till Unkerelv och Vefsna (se d. o.)
i Norg^e.
Vapör, dunst, ånga; v a p ö r e r,
väderspänningar, uppstigningar.
Vaquez’ sjukdom [vakVs-], dets. som
poly-cytemi (se d. o.).
Var (lat. pus), gulaktigt, ogenomskinligt
exsudat, som bildas vid vissa förgiftningar
och består av talrika sönderfallande
leukocy-ter, nekrotiska vävnadsceller ocb någon
vätska (serum), som likt leukocyterna utträtt ur
blodkärlen. Jfr Varbildning. E. L-g.
Var. 1. Flod i s. ö. Frankrike, huvudsaki.
inom dep. Alpes-Maritimes; upprinner i
llavs-alperna och utmynnar v. om Nizza; längd
135 km. V. var före 1860 gränsflod mellan
Frankrike och Italien.
2. Dep. i Provence, s. ö. Frankrike, vid
Medelhavet; 6,023 kvkm, 377,104 inv. (1931);
huvudstad: Draguignan. Genomflytes av
kustfloden Argens, som skiljer Provencealperna
från Monts des Maures o. a. kustkedjor, och
omfattar även ögruppen lies dTIyères.
Vin-och olivodling, fiske, saltberedning; mångsidig
industri, främst i Toulon (se d. o.), V:s
största stad. Vid kusten flera av Rivierans mest
besökta badorter, ss. Saint-Raphael och
Saint-Tropez. Före 1860 nådde dep. fram till floden
V., efter vilken det är uppkallat.
Var., förk. för variant, variation och
varie-tet (se dessa ord).
Vara. 1. Landskommun i Skaraborgs län,
Barne härad, på slättbygden kring Vara
köping och Lidans biå Äfsån; 12,oo kvkm, 857
inv. (1933). 1,052 har åker, 4 har skogsmark.
Bildar tills, m. V. köping en församl., som
ingår i V., Skarstads, önums och Hällums
pastorat i Skara stift, Barne kontrakt.
2. Köping, avsöndrad från V. 1, vid V.
station på Västergötland—Göteborgs och
Uddevalla—Vänersborg—Herrl jun ga järnvägar; 102
har, 1,342 inv. (1933). Betydande handel med
lantmannaprodukter; årligen hållas två
hästmarknader. V. är tingsställe för Åse. Viste,
Barne och Laske domsaga, har sparbank och
tre andra bankkontor, mejerier, kvarnar o. a.
industri. Tax.-värde å fastighet 4,264,200 kr.
(1933), tax. inkomst 1,859,960 kr. Bildar tills,
m. V. landskommun V. församl. (se ovan).
— Orten blev municipalsamhälle 1883 och
köping 1894.
Varamann, no., suppleant, ersättare.
Varamobaden, se Motala, sp. 369.
Varäner, Varanidae, zool., se Varanödlor.
Varanger, landet kring Varangerfjord i
nordligaste Norge, består av Nord-Varanger
herred (1,186,84 kvkm, 1.696 inv. 1930i n. om
fjorden på Varangerhalvön (se d. o.) och
Sör-Varanger (se d. o.) herred s. om fjorden.
Varangerfjord, Varangeren, stor,
öppen havsvik på Norges Ishavskust, Finnmark
fylke, intränger från ö. mot v.; längd omkr.
100 km. Kantas i regel av låga kuster. V :s
inre del skiljes från Tana älvs dal genom
ett endast 15 km brett ed. På sydsidan flera
småfjordar, Bugöfjord, Kjöfjord, Bökfjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
