Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Warburg, O.—Ward, L. G. T.
teborgs högskola, 1900—09 bibliotekarie vid
Nobelbiblioteket, som han organiserade, samt
1909—18 prof, i litteraturhistoria vid
Stockholms högskola. Från 1904 var han flera
år stadsfullmäktig i Stockholm och från
B-riksdagen 1905 t. o. m. 1908 led. av Andra
kammaren (liberal). Som litteraturhistoriker
utvecklade W. en mycket omfattande alstring,
av vilken må nämnas »Det svenska lustspelet
under Frihetstiden» (1876), »Ilolberg i Sverige»
(1884), »Olof Dalin» (belönt med Sv. akad:s
stora pris 1882; tr. i Sv. Akad:s Handl., 59,
1884), »Anua Maria Lenngren» (1887; omarb.
1917), »Lidner» (1889), »Karl August
Ehren-svärd» (1893), teckningen av Sveriges
litteraturhistoria fr. o. m. frihetstiden i H.
Schücks och W:s »Illustrerad svensk
litteraturhistoria» (3 dir, 1896—97; 2:a uppl.,
5 bd, 1911—16), »Viktor Rydberg» (2 bd,
1900), »Carl Snoilsky» (1905) och »Johan
Gabriel Richert» (2 bd, s. å.). 1918 utgavs en
samling »Essayer». Han utgav fru Lenngrens
dikter (1884), P. Wikners vittra skrifter i urval
(1888), V. Rydbergs skrifter (1896—99) m. m.
Till hans 60-årsdag 1912 utgavs en festskrift.
W. var en av vägröjarna i Sveriges
litteraturhistoria. Han gav den första stora, på
källforskning grundade framställningen av
svensk litteraturs utveckling under 1700- och
1800-talet. Han insamlade ett rikt och
mångsidigt material, som han ordnade och
bearbetade med moderna vetenskapliga metoder. Sin
karaktär fick W :s framställning av hans
ärlighet, starka rättskänsla, frihet från
partiväsen och varsamhet i omdömet. H. S.*
Warburg [-bork], Otto, tysk-judisk
botanist (f. 1859), 1892 lärare i tropisk
växtkänne-dom och prof, vid Berlins univ., 1921 rektor
för lantbruksinstitutet i Tell Aviv och sedan
1925 även avdelningsföreståndare vid
Jerusalems univ. W. har huvudsaki. sysslat med
tropiska kulturväxter och är grundare av tidskr.
Der Tropenpflanzer (1897 ff.) samt har
dessutom utgivit »Die Kulturpflanzen der
Welt-wirtschaft» (1906; tills, m. van Someren-Brand)
och »Die Pflanzenwelt» (3 bd, 1913—22). K. A.
Warburg [-bork], Otto Heinrich, tysk
fysiolog, Nobelpristagare (f. 1883). Studerade
kemi hos E. Fischer och blev 1906 fil. dr på
ett arbete över polypeptider samt 1911 med.
dr med en
undersökning över
oxidations-företeelser. W. är
avdelningsföreståndare
vid
Kaiser-Wilhelm-Institut für
Zellphy-siologie i
Berlin-Dah-lem. Han har utfört
viktiga modellförsök
över
oxidationsmeka-nismen och bl. a.
påvisat betydelsen av
små mängder järn som
katalysator för dessa
processer. Han har
även undersökt energiomsättningen vid
kol-syreassimiiatiunen och ämnesomsättningen i
svulstceller och fann i svulstcellerna en
försämrad resyntes av mjölksyra gentemot
normala celler. Slutligen har W. kunnat fastställa,
att den katalysator (se d. o.), som i kroppen
möjliggör förbränningen i trots av den relativt
låga temp., det s. k. andningsfermentet, är ett
rött, järnhaltigt färgämne, som står
blodfärgämnet nära och i utomordentligt små
mängder förefinnes i cellerna. För upptäckten av
andningsfermentets art och verkningssätt fick
W. 1931 års Nobelpris i fysiologi och
medicin. Ljd.
Ward [coäd], engelsk släkt, se D u d 1 e y,
sp. 71.
Ward [coäd], sir Adolphus William,
engelsk historiker (1837—1924), prof, i
Manchester 1866 och i Cambridge 1900. W. utgav
bl. a. det grundliga, av opartiskhet präglade
»Germany 1815—1890» (3 bd, 1916—18). Han
var medutgivare av samlingsverken
»Cambridge modern history» och »Cambridge
his-tory of british foreign policy». R. Sv-m.
Ward [coåd], Ann, se R a d c 1 i f f e.
Ward [wåd], Artemus, se Browne, Ch. F.
Ward [caåd], Edward Matthew,
engelsk målare (1816—79). Vistades i Rom 1836
—39 och studerade freskomåleri i München
under Cornelius. Efter återkomsten till
England utförde han »Jakob II mottager rapport
om prinsens av Oranien landstigning» (1850)
o. a. målningar med historiska motiv; några
finnas i National gallery, åtta i korridoren
till underhuset. C. R. N.*
Ward [coåd|, J ames, engelsk målare (1769
—1859), målade mest landskap och djur. I
Victoria and Albert museum finnas
»Kämpande tjurar» i stort landskap och »Svin»
samt i National gallery ett väldigt
»Landskap med boskap» (1822). C. R. N.*
Ward [coåd], James, engelsk filosof och
psykolog (1843—1925), prof, i Cambridge 1897.
Skr.: »Naturalism and agnosticism» (2 bd,
1899; 3:e uppl. 1907), »The realms of ends or
pluralism and theism» (1911; 2:a uppl. 1913),
»Psychological principles» (1918; 2:a uppl.
1920) m. fl. W:s filosofiska ståndpunkt är en
spiritualistisk voluntaristisk monism, som
erinrar om Leibniz och Lotze. G. O-a.
Ward [coåd], sir Joseph George,
ny-zeeländsk statsman (1856—1930). Invald i
parlamentet 1887, blev han R. J. Seddons (se
d. o.) närmaste medhjälpare och sedan hans
efterträdare och det liberala partiets ledare.
Premiärminister 1906—12 och 1928—30, var
han finansminister 1915—19 och
representerade vid fredskongressen i Paris 1919 Nya
Zeeland (jfr i övrigt d. o., sp. 1332). L-ts.
Ward [<oåd], Julia, se H o w e, Julia.
Ward [caåd], Lester Frank,
nordamerikansk geolog, paleobotanist och sociolog (1841
—1913). Var först i den centrala
statsförvaltningen, inträdde 1881 i geologiskt
undersökningsarbete, var 1884—86 prof, i botanik vid
George Washingtonuniv. i Washington, blev
1888 geolog vid Förenta staternas geol.
undersökning och 1907 prof, i sociologi vid Brown
university i Providence i Rhode island. W.
beskrev mesozoiska floror från Nordamerika,
bl. a. från Laramieformationen, i ståtliga
mo-nogr. Även på sociologiens område utövade W.
ett betydande författarskap. K. A. G.
Ward [<yåd], Lucy Geneviève
Teresa, nordamerikansk skådespelerska (1837—
1922). W. debuterade 1857 som
operasångerska i Milano under namnet
GinevraGuer-r a b e 11 a, sjöng sedan med stor framgång
i Paris, London och Amerika men förlorade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
