Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Ward, Mary Augusta (Mrs. Humphry Ward), född Arnold - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Ward, M. A.—Warfvinge
64
1862 sångrösten. Hon gjorde sig från 1873 i
England och Amerika ett namn som en av sin
tids främsta tragedienner. Bland hennes
roller märkas Medea, Antigone, lady Macbeth,
drottning Katarina i »Henrik VIII», Portia i
»Köpmannen i Venedig», Lucretia Borgia,
Adrienne Lecouvreur och Lona Hessel i
»Samhällets pelare». W. var sedan sitt giftermål
1855 grevinna de Guerbel. Hon utgav
1918 tills, m. R. Whiteing memoarerna
»Be-fore and behind the curtain». G. K-g.
Ward [coäd], Mary Augusta (Mrs.
Humphry Ward), född Arnold, engelsk
författarinna (1851—1920), sondotter till Th.
Arnold (se d. o.). Hon skrev tendensromaner,
som utmärka sig för
social och andlig
reformvänlighet: »Robert Elsmere» (1888;
sv. övers. 1889—90),
»The history of
David Grieve» (1892; sv.
övers. 1893), »Sir
George Tressady» (1896;
sv. övers. 1904),
»Diana Mallory» (1908; sv.
övers. 1909),
»Cana-dian born» (1910; sv.
övers, s. å.) m. fl. W.
var medstiftare av
University hall (1890), en folklig anstalt, där
en dogmfri teism förkunnas, nyrationalistisk
bibelförklaring meddelas o. s. v. — Se
själv-biogr. (1918) och biogr. av hennes dotter Janet
Penrose Trevelyan (1923). F. V.*
Ward [wåd], William George, engelsk
katolsk teolog (1812—82). Under påverkan av
Newman slöt sig W. 1834 till Oxfordrörelsen,
inom vilken han representerade en
ytterlig-hetsriktning. Prästvigd 1840, började han
våldsamt kritisera anglikanska kyrkan och
framställde Rom som idealet i »The ideal of a
christian church» (1844), övergick 1845 till
katolicismen, blev 1851 prof, vid S:t Edmunds
college, Ware, och bekämpade fanatiskt alla
liberala tendenser inom romerska katolicismen.
1868 blev han utgivare av Dublin Review.
Hans biogr., »W. G. W. and the Oxford
move-ment» (1889), skrevs av sonen Wilfrid
Philip W. (1856—1916), Wisemans (1897)
och Newmans (2 bd, 1912) biograf. Hg Pl.
Va’rdar. 1. Grek. Axio’s, flod i v. delen av
Balkanhalvön, upprinner på Sar planina i
Jugoslavien, genomflyter Makedonien och
utmynnar på grekiskt område i Salonikiviken; längd
368 km; största bifloder äro Crna reka från
höger och Bregalnica från vänster. V. följes
av järnvägen Skoplje—Saloniki. Ang.
striderna vid V. under världskriget se S a 1 o n
i-k i f r o n t e n under världskriget.
2. Banat i Jugoslavien, ung. motsv. den
jugoslaviska delen av Makedonien; 38,879
kvkm, 1,656.348 inv. (1931) ;huvudstad: Skoplje.
Varde, stad och trafikknut i Ribe amt,
Danmark, nära V. aas mynning på v.
Jyllands-kusten; 6,514 inv. (1930). Har uppblomstrat
i samband med hedodlingen. Stålverk,
järn-tråddrageri och stort svinslakteri. — V.
omtalas redan på 1100-talet, var trol. stad redan
på 1200-talet och skyddades av det befästa
Varde- eller Vardöhus (förstört vid ett
bondeuppror 1439). Sedan farleden i ån igensandats
och sjöfarten efter hand upphört, förde staden
länge en tynande tillvaro.
Wardein [dåi’n]. ty., se Riksguardin.
Vardö, stad i Finnmark fylke, Norge, på en
ö vid ö. spetsen av Varangerhalvön; 3.450
inv. (1930). Under vinter- och vårfisket
stor fiskebåtsstation. Blev stad 1787. Ax. S.
Vardöhus, norsk fästning vid Vardö,
anla-des på 1200-talet och blev senare säte för
amtmannen, utbyggdes först 1734—38
ordentligt och bestyckades. På grund av ryska
våldshandlingar iståndsattes V., som förfallit,
1800. Trots sin obetydlighet var V. till stor
nytta för uppehållande av den norska
överhögheten i dessa trakter. L.W:sonM.‘
Varec [varä’k], fr., se K e 1 p.
Varela [<«arä’-], Juan Cruz, argentinsk
skald (1794—1839), bekant bl. a. genom sin
populära dikt »Triunfo de Ituzaingö», som
förhärligade en seger över brasilianare och tyskar
och var ett av de första tecknen på en
vaknande sydamerikansk nationalkänsla. K. A. H.
Varönius, Bernhard, tysk geograf (omkr.
1621—50), bosatt i Holland. Skrev för
Elze-virförlaget »Descriptio Regni Japoniæ» (1649).
Med »Geographia generalis» (1650) skapade
han den allmänna fysiska geografien.
Obeaktad under V :s livstid, blev den genom
New-ton en länge allmänt använd lärobok, som
1845 av Humboldt ånyo framdrogs i ljuset.
Varènius, Per Otto, statsrättslärare (f.
1857 u/7). Blev fil. dr 1892 samt docent i
statskunskap 1893 i Uppsala och var 1907—
25 prof, i statsrätt med statskunskap jämte
förvaltningsrätt och folkrätt vid Stockholms
högskola. V. blev 1918 jur. hedersdr i Lund.
Han har bl. a. skrivit »Om
riksföreståndar-skap enligt Sveriges och Norges grundlagar»
(1891), »Räfsten med Karl XI :s
förmyndarstyrelse» (1901 och 1903), »Beskattning och
statsreglering i England» (1906) och »Svensk
tryckfrihet» (1931). Företrädande den av O.
Alin (se d. o.) hävdade uppfattningen av
unionens innebörd, har han skrivit en mängd
tidningsartiklar och broschyrer. (G. H-n.)
Varennes [varä’n], V. - e n - Ar gon n e, stad
i fr. dep. Meuse, vid Aisnes biflod Aise; 1,028
inv. (1926). I V. tillfångatogs 22 juni 1791
Ludvig XVI med sin familj under flykten
från Frankrike.
Vare’se, stad i n. Lombardiet, Italien, n v.
om Milano; 42,567 inv. (1931; som kommun);
huvudstad i prov. V. (1,197 kvkm, 382,462
inv.). Järnvägsknut med livlig handel och
industri. Västerut ligger den fiskrika Lago di
V. (16 kvkm), i n. n. v. vallfartsorten Santa
Maria del Monte.
Varfeber, med., se Septikemi.
Warfvinge, Frans
Wilhelm, läkare
(1834—1908), med. dr
i Uppsala 1877. Som
dir. vid Sabbatsbergs
sjukhus och
överläkare vid dess
medicinska avd. 1879—1904
ådagalade W. mycket
stor duglighet. W.
inlade stora förtjänster
med avseende på
utbildningen av
sjuksköterskor. Utom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
