Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varmluftsystem - Varmtrådsinstrument - Varmvattenapparat - Varmvattensystem - Varna - Varnas, A. - Warneck, Gustaf Adolf - Warnemünde - Warner, Susan - Varnhagen von Ense, Karl August - Varnhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Varmluftsystem—Värnhem
76
Varmluftsystem, se Uppvärmning.
Varmtrådsinstrument, se Elektriska
mätinstrument, sp. 605.
Varmvattenapparat, vanl. en medelst gas
(se L y s g a s, sp. 444) el. elektrisk ström (se
Elektrisk uppvärmning) upphettad
hushållsapparat, där genomströmmande vatten
snabbt kan uppvärmas till bad, disk o. dyl.
Varmvattensystem, se Uppvärmning.
Va’rna, stad i n. ö. Bulgarien, vid Svarta
havet; 60,563 inv. (1926). Har efter
Bulgariens frigörelse snabbt uppblomstrat och är
nu dess till folkmängden tredje stad. V:s
moderna hamn har emellertid på senare år
över-flyglats av Burgas’. Betydande export av
spannmål, boskap m. m. V. är även en elegant
badort. — V. anses vara identiskt med det
antika Odessos, en koloni från Miletos. Vid
V. besegrade turkarna 1444 i grund ungrarna
under Vladislav I och Janos Hunyady. V :s
gamla befästningar förstärktes efter
Krim-kriget, slopades delvis 1878 men utvidgades
under världskriget, då V. bl. a. bombarderades
av flygare okt. 1915 och aug. 1916.
Va’rnas, A., se Litauisk konst.
Wa’rneck, G u s t a f A d o 1 f, tysk
missions-vetenskapsman (1834—1910). Blev 1871
mis-siousinspektor i Barmen och 1897 prof, i
mis-sionsvetenskap i Halle. W. är den moderna
missionsvetenskapens grundläggare.
Banbrytande var »Abriss einer Geschichte der
pro-testantischen Mission von der Reformation
bis auf die Gegenwart» (1882; 10 :e uppl. 1913;
sv. övers. 1903). Missionens teoretiska sida
belyste han i det omfattande verket
»Evan-gelische Missionslehre» (3 bd, 1899—1903). W.
skrev även talrika andra skrifter, såväl
vetenskapliga som populära. Sin måhända
största betydelse fick W. som utgivare av den
högt skattade Allgemeine Missionszeitschrift.
Klarhet, skärpa och en utomordentligt
omfattande missionskännedom utmärkte W. G. Lbrg.
Warnemü’nde, hamnplats och badort i tyska
fristaten Mecklenburg, vid floden Warnows
mynning i Östersjön; 6,314 inv. (1925). W.
är det 10 km innanför belägna Rostocks
ut-hamn och utgör i kommunalt avseende en del
av denna stad. Som ändpunkt för järnvägen
Berlin—W. och utgångspunkt för ångfärjeleden
W.—Gedser (öppnad 1903) är W. en
huvudstation på den internationella huvudlinjen Berlin
—Köpenhamn. Mycket besökt havsbadort.
Stranden vid Warnemünde.
Warner [coä’no], S u s a n, nordamerikansk
författarinna (1819—95), skrev populära
religiösa och känslosamma romaner (»Stora vida
världen» m. fl. i sv. övers.).
Varnhagen von Ense [fa’rnhägon fån ä’nzo],
Karl August, tysk författare (1785—
1858). Efter universitetsstudier i Berlin, Halle
och Tübingen ingick V. i österrikiska armén
1809, sårades vid Wagram, var 1813—14
kapten och adjutant, övergick till den preussiska
diplomatien, var 1816—19 ministerresident i
Karlsruhe, levde sedan i Berlin. Från
ungdomen vänskapligt förbunden med
nyromantikerna, utgav V. 1804—06 med Chamisso »Mu-
Karl August Varnhagen
von Ense.
Rahel Varnhagen von
Ense.
senalmanach» samt skrev dikter och
berättelser. Bland V:s biografiska och
historiska verk märkas »Biographische Denkmale»
(5 bd, 1824—30; bd 1 i svensk översättning
1828), »Denkwürdigkeiten» (9 bd, 1837—59),
biografier över Winterfeldt, Keith, Bülow von
Dennewitz, Seydlitz, Schwerin, drottning
Sofia Charlotta av Preussen m. fl. Hans
»Tage-bücher» (14 bd, 1861—70; register av H.
Hou-ben 1905) äro sakrika och välskrivna.
Verksamt och opartiskt främjade V. städse den
tyska litteraturen, och hans brevväxling med
Bettina von Arnim, Carlyle, Chamisso,
Gnei-senau, Heine, A. von Humboldt, Metternich
m. fl. är av stort intresse. -— V:s maka,
Rahel Antonie Friederike Levin
(1771—1833), var dotter till en judisk
köpman. Hon förvärvade en rik och mångsidig
bildning, vart redan tidigt högt uppburen för
sin sällsynta begåvning och samlade efter sitt
giftermål med V. 1814 konstnärer, författare,
lärda o. a. betydande personligheter i sitt hem.
Hennes inflytande var vidsträckt, hon
förenade stark känsla med skarp analys och rik
ursprunglighet; bland dem, som vittnat om
hennes enastående själsmakt, äro Gentz,
Goethe, Schleiermacher, Ranke, W. von Humboldt,
Jean Paul, Grillparzer, Heine och C. G. von
Brinkman. — V. utgav 1834 »Rahel. Ein
Buch des Andenkens» (3 bd; bearb. av H.
Landsberg, 1904), L. Assing 1877 »Aus Rahels
Herzensleben»; hennes brevväxling med V.
utkom 1874—75 i 6 bd, med David Veit 1861
i 2 bd. — Litt.: Monogr. över R. V. av O.
Berdrow (1902), Ellen Key (1908) och L. Feist
(1926; akad. avh.). R-n B.
Värnhem, församling i Valle härad,
Västergötland, som kommun vanl. kallad S k a r k e
(se d. o.).
Värnhems kloster var ett av
Sve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
