91 Varuna—Varv 92 Warwick castle. att, då fråga är om samma eller liknande märke och om samma eller likartade varor, endast förste sökanden erhåller registrering. ■— Ang. v. gäller i Sverige lag 5 juli 1884, flera ggr ändrad. Registrering sker hos Patent- och registreringsverket (se d. o.). Förste sökanden har företräde. Registrering av märke kan vägras på grund av likhet med förut registrerat märke. Registreringen gäller 10 år med möjlighet till förnyelse för 10 år i taget. F i g u r m ä r k e n, d. v. s. märken med figur-lig framställning, kunna registreras för alla varuslag utan begränsning. Såsom ordmärke kan för vissa uppgivna varuslag registreras en för sökandens varor särskilt uppfunnen benämning; ord, avseende att ange varans ursprung, beskaffenhet, bestämmelse, myckenhet eller pris, kunna ej skyddas såsom ordmärken. Märke kan såsom förenings-märke registreras för förening, bildad för att tillvarataga näringsidkares intressen, och blott föreningens medlemmar få använda märket för vissa uppgivna varuslag. Om registrering av järnstämplar se Varumärke. I Regist-reringstidning för Varumärken införas uppgifter om alla registrerade märken, med avbildningar. Registreringen grundlägger ensamrätt till märket, även om det tidigare använts av annan. Registrering kan under vissa förutsättningar upphävas av domstol; enl. senaste årens rättspraxis kan registrering av ett ordmärke upphävas på grund av att ordet tidigare blivit inom landet känt och inarbetat såsom märke för annans varor. Straff och skadeståndsplikt stadgas för den, som obehörigen på saluhållna varor sätter märke, vilket han vet vara för annans räkning registrerat, eller saluhåller sådana varor; enahanda påföljd är stadgad för liknande missbruk av annans namn eller firma eller av namn på annans fasta egendom. — Se även Patentunionen. A. Il-rot. Va'runa, indisk gudomlighet, som till sitt ursprungliga väsen är alldeles oklar. Den äldre egentlige himmelsguden Dyaus (se d. o.) avlöstes senare av en gudakrets, kallad Ä d i-tyas, bland vilka de förnämsta äro V. och Mitra (se vidare d. o.). V. har tydligen vid en viss tid varit den mäktigaste av alla gudar, den mest upphöjt moraliske i hela det vediska pantheon, den allvetande väktaren över rätt och moral, som snabbt och oblidkeligt straffar lögn och synd men också varkunnar sig över den botfärdige syndaren. Han har dock småningom degraderats, och i den episka och klassiska litteraturen är han oceanens gud och härskare över Västern. V:s drag överensstämma ieke med rent indiska föreställningar, och man har kanske att söka hans motsvarighet bland iranernas gudar. Han kallas ofta asura, och detta epitet har sin motsvarighet hos den avestiske Ahura Mazda (se P a r-s i s m), med vilken V. kanske från början haft något gemensamt. V. nämnes tills, m. andra indiska gudomligheter i en urkund från Boghazköi (1400-talet f. Kr.). — Jfr K. F. Johansson, »Über die altindische Göttin Dhi-sänä und Verwandtes» (1917). J. Ch-r. Varuprov, se Korsband. Värus. 1. Publius Alfenus V., romersk jurist i l:a årh. f. Kr., från Cremona, sannolikt som Octavianus’ legat ledare av jordfördelningarna i Gallia Transpadana och därvid Vergilius’ beskyddare. Av hans »Digesta» i 40 böcker ha excerpt övergått till lustinianus’ Digesta (pandekterna). — 2. P u b-lius Quintilius V., romersk fältherre, konsul 13 f. Kr., nedslog ett uppror i Syrien som kejserlig legat där och var 6—9 e. Kr. legat i Germanien, vars befolkning han sökte påverka genom romersk rättskipning. V. gjorde även början till romersk beskattning på germanskt område. Ilans bekvämliga godtrogenhet föranledde ett anfall av germanen Ar-minius (se d. o.) under härens marsch mot Rhen. Svårigheterna föranledde V. att taga sitt liv, och hans legioner nedgjordes i Teuto-burgerwald 9 e. Kr. — Jfr C. Schuchardt i Historische Zeitschrift, bd 149 (1933). E. St. Varv. 1. (Geol.) Omgång, lager, skikt, vid geologiska kongressen 1910 av G. De Geer preciserat till periodiskt återkommande omgång av skikt, å r s v a r v. G. D. G. 2. (Dendrol.) Årsring el. biogent v. Varv (holl. werf), skpsb., plats för byggnad, utrustning och reparation av fartyg. Byggnaden utföres på stapelbädd (se Stapel 3), under det att reparationer och eftersyn av ett fartygs undervattenskropp ske i torrdocka (se Docka 5), på slip (se d. o.) el. i fråga om mindre segelfartyg genom kölhaluing (se d. o.). Se även Skeppsbygger i. Ax. L. Varv. 1. Socken i Skaraborgs län, Var-tofta härad, v. om Tidaholm; 11,72 kvkm, 560 inv. (1933). Omfattar ö. delen av Varvsberget (312 m ö. h.) samt slättbygden därinvid fram till Tidans biå ösan. 432 har åker, 393 har skogsmark. Kalkbrott. Ingår i V:s, Kungs-lena och Hömbs pastorat i Skara stift, Var-tofta kontrakt. 2. Landskommun i Östergötlands län, Aska härad, på den bördiga östgötaslätten, strax n. om Skänninge; 20,75 kvkm, 679 inv. (1933).