Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varumärkesregistrering - Varuna - Varuprov - Varus, 1. Publius Alfenus - Varus, 2. Publius QUintilius - Varv (geologi, dendrologi) - Varv (skeppsbyggnad) - Varv (socknar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Varuna—Varv
92
Warwick castle.
att, då fråga är om samma eller liknande
märke och om samma eller likartade varor,
endast förste sökanden erhåller registrering.
■— Ang. v. gäller i Sverige lag 5 juli 1884,
flera ggr ändrad. Registrering sker hos
Patent- och registreringsverket (se d. o.). Förste
sökanden har företräde. Registrering av märke
kan vägras på grund av likhet med förut
registrerat märke. Registreringen gäller 10 år
med möjlighet till förnyelse för 10 år i taget.
F i g u r m ä r k e n, d. v. s. märken med
figur-lig framställning, kunna registreras för alla
varuslag utan begränsning. Såsom
ordmärke kan för vissa uppgivna varuslag
registreras en för sökandens varor särskilt
uppfunnen benämning; ord, avseende att ange
varans ursprung, beskaffenhet, bestämmelse,
myckenhet eller pris, kunna ej skyddas såsom
ordmärken. Märke kan såsom
förenings-märke registreras för förening, bildad för att
tillvarataga näringsidkares intressen, och blott
föreningens medlemmar få använda märket för
vissa uppgivna varuslag. Om registrering av
järnstämplar se Varumärke. I
Regist-reringstidning för Varumärken införas
uppgifter om alla registrerade märken, med
avbildningar. Registreringen grundlägger
ensamrätt till märket, även om det tidigare använts
av annan. Registrering kan under vissa
förutsättningar upphävas av domstol; enl. senaste
årens rättspraxis kan registrering av ett
ordmärke upphävas på grund av att ordet
tidigare blivit inom landet känt och inarbetat
såsom märke för annans varor. Straff och
skadeståndsplikt stadgas för den, som
obehörigen på saluhållna varor sätter märke, vilket
han vet vara för annans räkning registrerat,
eller saluhåller sådana varor; enahanda
påföljd är stadgad för liknande missbruk av
annans namn eller firma eller av namn på
annans fasta egendom. — Se även
Patentunionen. A. Il-rot.
Va’runa, indisk gudomlighet, som till sitt
ursprungliga väsen är alldeles oklar. Den
äldre egentlige himmelsguden Dyaus (se d. o.)
avlöstes senare av en gudakrets, kallad Ä d
i-tyas, bland vilka de förnämsta äro V. och
Mitra (se vidare d. o.). V. har tydligen vid
en viss tid varit den mäktigaste av alla gudar,
den mest upphöjt moraliske i
hela det vediska pantheon, den
allvetande väktaren över rätt
och moral, som snabbt och
oblidkeligt straffar lögn och
synd men också varkunnar sig
över den botfärdige syndaren.
Han har dock småningom
degraderats, och i den episka och
klassiska litteraturen är han
oceanens gud och härskare
över Västern. V:s drag
överensstämma ieke med rent
indiska föreställningar, och man
har kanske att söka hans
motsvarighet bland iranernas
gudar. Han kallas ofta asura,
och detta epitet har sin
motsvarighet hos den avestiske
Ahura Mazda (se P a
r-s i s m), med vilken V. kanske
från början haft något
gemensamt. V. nämnes tills, m.
andra indiska gudomligheter i en urkund från
Boghazköi (1400-talet f. Kr.). — Jfr K. F.
Johansson, »Über die altindische Göttin
Dhi-sänä und Verwandtes» (1917). J. Ch-r.
Varuprov, se Korsband.
Värus. 1. Publius Alfenus V.,
romersk jurist i l:a årh. f. Kr., från Cremona,
sannolikt som Octavianus’ legat ledare av
jordfördelningarna i Gallia Transpadana och
därvid Vergilius’ beskyddare. Av hans
»Digesta» i 40 böcker ha excerpt övergått till
lustinianus’ Digesta (pandekterna). — 2. P u
b-lius Quintilius V., romersk fältherre,
konsul 13 f. Kr., nedslog ett uppror i Syrien
som kejserlig legat där och var 6—9 e. Kr.
legat i Germanien, vars befolkning han sökte
påverka genom romersk rättskipning. V.
gjorde även början till romersk beskattning på
germanskt område. Ilans bekvämliga
godtrogenhet föranledde ett anfall av germanen
Ar-minius (se d. o.) under härens marsch mot
Rhen. Svårigheterna föranledde V. att taga
sitt liv, och hans legioner nedgjordes i
Teuto-burgerwald 9 e. Kr. — Jfr C. Schuchardt i
Historische Zeitschrift, bd 149 (1933). E. St.
Varv. 1. (Geol.) Omgång, lager, skikt, vid
geologiska kongressen 1910 av G. De Geer
preciserat till periodiskt återkommande
omgång av skikt, å r s v a r v. G. D. G.
2. (Dendrol.) Årsring el. biogent v.
Varv (holl. werf), skpsb., plats för byggnad,
utrustning och reparation av fartyg.
Byggnaden utföres på stapelbädd (se Stapel 3),
under det att reparationer och eftersyn av
ett fartygs undervattenskropp ske i torrdocka
(se Docka 5), på slip (se d. o.) el. i fråga
om mindre segelfartyg genom kölhaluing (se
d. o.). Se även Skeppsbygger i. Ax. L.
Varv. 1. Socken i Skaraborgs län,
Var-tofta härad, v. om Tidaholm; 11,72 kvkm, 560
inv. (1933). Omfattar ö. delen av Varvsberget
(312 m ö. h.) samt slättbygden därinvid fram
till Tidans biå ösan. 432 har åker, 393 har
skogsmark. Kalkbrott. Ingår i V:s,
Kungs-lena och Hömbs pastorat i Skara stift,
Var-tofta kontrakt.
2. Landskommun i Östergötlands län, Aska
härad, på den bördiga östgötaslätten, strax n.
om Skänninge; 20,75 kvkm, 679 inv. (1933).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
