Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Vasstorv—Waterloo
122
a vaterbord, b
vater-bordsplanka, c
däcks-balk, d däcksplanka.
mängd och något parakasein (se
Äggviteämnen). Efter ystning av oskummad mjölk
kan v. innehålla så mycket fett, att dess
avskiljande medelst
cent-rifugering till v a s
s-legrädde och
dennas kärning till
vasslesmör löna
sig. Av v. beredes
genom inkokning m e
s-ost el.
mjölksocker, men mest
brukas den till foder åt
svin. V. efter
skum-mjölksystning el.
cent-rifugering innehåller
omkr. 93 % vatten,
4,8—5,o %
mjölksocker och därav bildad
mjölksyra, minst 0,05
% fett, 1 %
äggviteämnen och 0,6 %
salter. 12 kg v. motsvara
i näringsvärde 6 kg
separerad mjölk el. 1
foderenhet. II. J. Dft.
Vasstorv, dets. som bladvasstorv (se Torv).
Vassunda, socken i Stockholms län,
Ärling-hundra härad, n. om Sigtuna, på Mälarslätten,
mellan Mälarvikarna Garnsviken och Ekoln;
32,56 kvkm, 629 inv. (1933). 1,603 har åker,
1,001 har skogsmark. Ingår i Sigtuna, S:t
Olofs, S:t Pers, V. och Haga pastorat i
Ärkestiftet, Seminghundra och Ärlinghundra kontr.
Vassy [vas?], off. W a s s y, stad i fr. dep.
Haute-Marne, vid Marnes biflod Blaise; 3,353
inv. (1921). Om blodbadet i V. se H u g
e-notter, sp. 89.
Vassända-Naglum, socken i Älvsborgs län,
Väne härad, invid Vänersborg och Göta älv;
107,64 kvkm, 4,887 inv. (1933). Odlade
dalslätter mellan brant uppstigande bergplatåer.
I n. ö. den i Trollhätte kanal (se d. o.)
ingående Karlsgrav. 2,683 har åker, 3,807 har
skogsmark. I V. ligga Restads (se d. o.)
sjukhus, egendomarna Onsjö och önafors. Om
Grunnebo hed se d. o. Socknen bildades 1887
genom sammanslagning av Vassända och
Nag-lum. Den redan 1799 för båda socknarnas
gemensamma bruk fullbordade kyrkan kallas
även Gustav Adolfs kyrka. V. ingår i V :s
o. Väne-Ryrs pastorat, Skara stift, Väne kontr.
Va’stenjaure, Lule älvs näst största källsjö,
i Jokkmokks socken, Lappland (se kartan vid
d. o., n. bladet), mellan Sareks fjällmassiv och
norska gränsen; 88 kvkm, 548 m ö. h., 134 m
djup. Se vidare Lule älv.
Västöspati, se Mytologi, sp. 571.
Vastövius, Johannes, kyrkohistoriker (d.
1642). Var en av Sigismunds katolska svenska
anhängare, inskrevs i jesuitkollegiet i
Brauns-berg 1595, kom till Rom 1599 samt var 1607
Sigismunds hovkaplan i Krakau och åtm. från
1621 kanik i Ermeland. V. tryckte 1623 i Köln
sin berömda svenska helgonkrönika, »Vitis
Aquilonia» (ny uppl., utg. av E. Benzelius,
1708), och var då bl. a. apostolisk protonotarie
och Sigismunds bibliotekarie. — Litt.: O.
Walde, »Storhetstidens litterära krigsbyten»,
II (1920); F. Lindberg i »Västerviks historia»,
I (1933). B. H-d;F. Lbg.
Vater [fa’-], A., se Pacini, F.
Vaterbom (av holl. water, vatten), skpsb.,
träspira el. stålrör, som vid användandet
anbringas ung. tvärs ut från fartygssidan för
förtöjning av båtar. Ax. L.
Vaterbord (av holl. water, vatten), skpsb.,
byggnadstimmer på träfartyg, som anbringas
i övre vinkeln mellan fartygssidan och
däcks-balkarna. V., som i regel utföres av ek, tjänar
som långskeppsförstärkning och för
fasthållande av däcksbalkarna. För att vinna
ytterligare styrka anbringar man ofta innanför
v. en el. flera vaterbordsplankor. På
järnfartyg består v. av järnplåtar, s. k.
vaterbords-el. däck sst ringer plåtar. Ax. L.
Waterbury [caå’tob(o)ri], industristad i
Connecticut, U. S. A., n. n. v. om New Haven, vid
Naugatuck river; 99,902 inv. (1930). Centrum
för U. S. A:s mässingsindustri; tillv. av ur,
instrument, nysilverartiklar och kemikalier.
Waterford [<yä’tofod], ir. Port Låirge. 1.
Grevsk. i s. ö. delen av prov. Munster,
Irländska fristaten; 1,839 kvkm, 78,562 inv. (1926;
med W. 2). Omfattar det bergiga kustlandet
mellan floderna Suir och Blackwater, som når
795 m ö. h. i Knockmealdown mountains.
Boskapsskötsel, jordbruk och fiske.
2. Huvudstad i nämnda grevsk., vid Suir,
ovanför dess mynning i W. harbour, bildar
egen county borough; 26,647 inv. (1926);
biskopssäte. Utmärkt hamn med stor export av
boskap och jordbruksalster; betydande fiske;
bryggerier, kvarnar m. m. — W. var före 1171
en av de danska vikingarnas förnämsta fasta
platser på Irland.
Vatèria, bot., se Dipterocarpaceae.
Vaterland [fä’torlant], se Leviathan.
Waterloo [flamskt uttal vä’torlå, fr.
vatär-lå’, eng. (oåtolö’], by i belg. prov. Brabant,
15 km s. s. ö. om Bryssel; 6,004 inv. (1933). —
18 juni 1815 utkämpades vid W. och de s.
därom belägna byarna Mont-Saint-Jean och
La Belle-Alliance det slag, som medförde
Na-poleons nederlag efter de »hundra dagarnas»
välde. Napoleon angrep med ung. 125,000
man de engelska och preussiska stridskrafter
under Wellington och Blücher om ung. 210,000
man, som stodo i Belgien. Efter att ha
besegrat och tillbakakastat preussarna vid
Li-gny anföll Napoleon med 70,000 man
engelsmännen, som med över 60,000 man fattat
posto på höjden vid Mont-Saint-Jean. En
fransk styrka under Grouchy, som skulle
hindra preussarna att komma till undsättning,
misslyckades häruti. Trots upprepade
attacker av franskt infanteri och kavalleri höllo
engelsmännen dock sina ställningar.
Napo-leons överlägsenhet i artilleri förmådde ej
avgöra slaget till hans fördel. Preussarnas
uppträdande med 60,000 man i fransmännens högra
flank fullbordade dessas nederlag, varefter
preussarna energiskt förföljde de slagna.
Fransmännens förluster voro visserligen ej
betydande, men Napoleon var dock definitivt
slagen trots gardets tapperhet (»La garde
meurt et ne se rend pas»; gardet dör men ger
sig icke). — Se fr. monogr. av E. Lenient (1915)
och G. Kobb i Hist. Tidskr. 1902. N. F-ll.
Waterloo [coätolö’], stad i lowa, U. S. A.,
vid Cedar river, biflod till Mississippi; 46,191
inv. (1930). Järnvägsknut och handelscentrum
för en rik jordbruksbygd; tillv. av
jordbruksmaskiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
