Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Vattenballast—Vattendomstol
134
ha bakbenen utbildade till simben men
åtskilliga leva i slam el. spill ning. I jämförelse med
den andra fam. vatten«kalbaggar, dykarna
(se d. o.), äro likväl v rätt ofullständigt
anpassade till sitt levnadssätt. Kroppsformen
är visserligen mer el. mindre båtlik, men
bakbenen kunna ej röras samtidigt, blott
växelvis, så att ingen riktig simning kan
åstadkommas, varför djuren ofta krypa fram på
mossa och vattenväxter. Larverna kunna ej
simma utan krypa omkring på bottnen el. på
vattenväxter. V. omfatta ett flertal släkten,
däribland Hydrous ni<>d arten H. piceus, som är
en av Sveriges största skalbaggar, 34—47 mm
lång. V. äro ofta växtätare, medan larverna
äro rovdjur. I. T-dh.
Vattenballast, skpsb., se Ballast,
Dubbelbotten och Tank.
Vattenblink, Hottönia palu’stris, en till fam.
Primulaceae hörande, i vattengropar,
skogskärr o. dyl. i s. och mell. Sverige täml. allmän
vattenväxt med kransställda, kamlikt
parfli-kade blad och vita el. rödlätta blommor i
långskaftad klase. G. M-e.
Vattenblått, se A n i 1 i n f ä r g e r, sp. 1007.
Vattenbok, jur., en för varje
vattendomstols (se d. o.) område av vattenrättsdomaren
förd bok för anteckning av uppgifter rörande
företag enl. vattenlagen. V. föres enl.
närmare bestämmelser i vattenlagen kap. 12 och
i k. f. 31 dec. 1921. V. är upplagd etter
nederbördsområden, och nederbördsområde kan
i fall av behov uppdelas i sektioner. Såsom
särskilt nederbördsområde skall bl. a. anses
vattensystem, som avbördar sitt vatten i ha
vet, i Vänern el. Mälaren el. över riksgränsen
mot Norge jämte all mark, varifrån vattnet
avrinner till sådant vattensystem, såframt
området i fråga omfattar minst 200 kvkm.
Nederbördsområdena ha nummerbeteckning
och uppgå till 143. Å. JT-k.
Vattenborffar, fästningsanläggningar i
vatten frän förhistorisk tid, ofta från
Hallstatt-tiden (se d. o.). — Sveriges enda kända
vattenborg är Bulverket i Tingstäde träsk på
Gotland; se Tingstäde träsk. —
Mellanting mellan v. och pålbyggnader (se d. o.)
utgöra de av palissader befästa
pålbyggna-derna, ss. Buchau vid Federsee i
Wiirttem-berg. — Litt.: Art. »Festung», A, § 18 ff.. i
»Reallexikon der Vorgeschichte», III (1925;
utg. av M. Ebert). H. R-h.
Vattenbråck, II y d r o c é 1 e, en vätskefylld
säck i pungen hos manliga individer.
Vattnet bildas i rummet mellan testikeln el.
sä-dessträngen och den omgivande serösa hinnan.
V. uppstår av medfött anlag, yttre våld el.
inflammation. V. kan avlägsnas genom en
enkel operation. T. R.
Vattenbyggnadsbyrån (VBB),
konsulterande ingenjörsfirma i Stockholm, grundlädes
1902 av J. G. Richert (se d. o., sp. 767) m. fl.
V. utför på strängt vetenskaplig grund gjorda
undersökningar, utredningar, värderingar,
förslag och arbetskontroll m. m. för
kraftverk, bl. a. Forshuvudforsen, Hammarforsen,
Krångforsen, Lanforsen, Höljebro, Åtorp och
Krångedeforsarna i Sverige, Perak i Bortre
Indien (i samarbete med Rendel, Palmer
& Tritton, London) samt Svirstroj,
Neva-stroj m. fl. i Ryssland, vattenregleringar,
flottledsanordningar, vattenledningar,
vatten
avlopp och reningsverk (uppdrag bl. a. från
94 av Sveriges städer, däribland de 19
största), kanaler, hamnar och kajer (bl. a.
utredningar om Shanghais hamnfrågor),
grundläggningar, turbin- och pumpverk, maskin- och
järnkonstruktioner m m. V. har anlitats av
regeringar i sex länder, av fyra huvudstäder,
av över 1,500 industri-, finans- och andra
företag och av ett mycket stort antal
enskilda personer. Uppdrag ha utförts i inemot
ett 30-tal länder i Europa, Asien, Afrika,
Australien och Sydamerika. Byrån, vars
med-arbetarstab under senare år omfattat 40—50
civilingenjörer, är Nordens och sannolikt
Europas största företag för enbart konsulterande
ingenjörsverksamhet. G. R-t.
Vattenbyggnadskonst (II y d r o t e k n i k),
den gren av byggnadskonsten, som
sysselsätter sig med s. k. vattenbyggnader. Härmed
menas i allm. en mängd olikartade byggnader
och åtgärder, som utföras i vatten, till skydd
för vattnets åverkan eller för att möjliggöra
vattnets användning och utnyttjande för vissa
ändamål, dess rening, avledning o. s. v. Dessa
arbeten torde i modern mening kunna
sammanställas i följ, fem huvudgrupper. 1) V a
t-tenyägar, naturliga och konstgjorda far
leder, kanaler för sjöfartsändamål, slussai.
hamnar med kajer, vågbrytare, dockor etc.;
ofta räknas dit även flottleder. 2)
Regleringar, som avse en reglering av naturliga
vattendrag med avseende på vattenmängd,
vattenstånd eller botten och stränder. Hit
höra flodregleringar, sjö- och
profilregleringar, strömrensningar och sänkningskanaler,
in-vallningar, strandskydd o. s. v. Till denna
grupp kunna även räknas torrläggningar,
ut-dikningar, dräneringar och sjösänkningar.
3) Vattenkraftanläggningar, som
avse utnyttjandet av vattnets energi. Hit
höra främst de hydroelektriska kraftverken
(3e Vattenkraftverk). 4)
Dammbyggnader, som vanl. ingå i såväl
regleringar som vattenkraftanläggningar. 5) S
a-n i tära vattenbyggnader,
vattenled-ningar (se d. o.) och vattenavlopp (se Kloak).
- Många av de ovan nämnda exemplen på
vattenbyggnader kunna hänföras till såväl
den ena som den andra av huvudgrupperna.
F. ö. finnas en hel del vattenbyggnadsarbeten
utanför dessa huvudgrupper, t. ex. fiskvägar
(se d. o.), bevattningssystem samt
grundläggningar för broar o. dyl., vilka sistnämnda
arbeten dock numera bruka hänföras till
brobyggnadstekniken. P. W. W.
Vattendelare, se Flod, sp. 593.
Vattendomstol, jur., en specialdomstol för
handläggning av vattenmål. Om v:s
sammansättning stadgas i vattenlagen (se d. o.) kap.
11. V. består av 1 lagkunnig, i domarvärv
förfaren vattenrättsdomare som ordf,
och som övriga led. 2
vattenrättsin-g e n j ö r e r och 2
vattenrättsnämn-d e m ä n. Vattenrättsingenjörerna skola vara
i vattenfrågors tekniska behandling
sakkunniga och erfarna män, den ene särskilt
beträffande byggnad i vatten, den andre
särskilt i fråga om torrläggning av mark.
Vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer
utnämnas av K. m:t.
Vattenrättsnämndemän-nen inkallas av vattenrättsdomaren till
tjänstgöring 2 för varje mål bland dem. som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
