Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Vattenflugor—Vattenkanoner
138
efter K. m:ts bemyndigande vidtaga
åtgärder, ägnade att främja tillgodogörande av
vattenkraften inom landet; att föreslå och i
mån av befogenhet vidtaga åtgärder för att
åstadkomma en rationell tillförsel av
elektrisk energi till sådana delar av landet, där
statens ingripande i detta avseende prövas
lämpligt; att bevaka statens rätt och bästa,
då staten ingått som delägare i företag, som
avse tillgodogörande av vattenfall el.
användning av kraft från staten tillhörigt
vattenfall, så ock i andra företag, i vilka styrelsen
för statens räkning kan bli intresserad (jfr
Statens kraftverk).
Styrelsens verksamhetsområde
sammanfattas under namnet statens vattenfall
s-v e r k. V. består av en generaldir. och chef
samt fyra led. såsom representanter för
praktisk erfarenhet och sakkunskap. Hos styrelsen
finnas fem byråer: kraftverksbyrån, vars
chef är överdir. och som är fördelad på en
förvaltnings- och en anläggningsavdelning,
byggnadstekniska byrån, vars chef
är överingenjör, samt kanal- och f a s t i
g-hetsbyrån, administrativa byrån
och kameralbyrån. De till statens
vat-tenfallsverk hörande lokalförvaltningarna och
byggnadsföretagen äro (1934) Trollhätte
kraftverk (varunder jämväl Lilla Edets och
Varg-öns kraftverk lyda), Älvkarleby, Motala och
Västerås kraftverk, Norrländska kraftverken
(Porjus, Norrfors och Sillre),
stamlinjebygg-naderna, Trollhätte kanalverk och
fastighetsförvaltningen i Trollhättan, Södertälje
kanalverk samt de byggnadsavdelningar, som i
mån av behov upprättas för utförande av
större byggnadsarbeten. — V. inrättades enl.
beslut vid 1908 års riksdag och upptog då
i sig den 1905 inrättade Styrelsen för
Trollhätte kanal- och
vattenverk. G. H-r.
Vattenflugor, Ephydrldae, en fam. små grå,
ibland blå- el. grönglänsande flugor, vilkas
larver leva i vatten, även salthaltigt. En art,
Ephydra riparia, är mycket allmän utefter
hela Sveriges kust, andra arters larver leva
i starkt salthaltiga sjöar, t. ex. saltsjöarna i
Utah. I. T-dh.
Vattengas, en brännbar gasblandning,
bestående av koloxid och väte; se
Generatorgas, sp. 511.
Vattenglas, vanl. en blandning av
natrium-och kaliumsilikat. V. förekommer vanl. i
handeln i lösning som en sirapstjoek brun till
brungul vätska med en halt av 30—66 % fast
v. Vid vattnets avdunstning bildar v. en
glasklar massa. Det användes blandat med
zinkoxid till kitt, som utsättes för stark hetta,
till framställning av konststen, till
impreg-nering av tyg, papper och trä för att göra
dessa eldfasta samt i hushållet till
konservering av ägg. I. B.
Vattengråsugga, Ase’llus aquäticus, till
kräftdjursordn. Isopoda (se d. o.) hörande, i
sötvatten allmän art, omkr. 1 cm lång. På
grund av sin talrikhet och sin storlek är den
en viktig föda för vissa fiskar. T. P.
Vattengång, sjöv., den del av fartygssidan,
som är än över, än under vattenytan.
Vattenhavre, bot., se Z i z a n i a.
Vattenhjul, numera föråldrad maskin för
tillgodogörande av vattenkraft. Bestod av ett
Art av vattenhyacint, Eichhornia.
nedanför el. vid ett strömfall uppställt
skovelhjul av trä, rörligt kring en horisontell
axel. Vattnet leddes från fallet, som oftast
var uppdämt medelst en damm, vidare genom
en ränna till hjulet, där det inkom med el.
utan stöt till endast en del av hjulets omkrets
och avgick från samma del. V. indelades i
underfallshjul, vid vilka vattnet
infördes under axelns nivå, bröstfall
s-el. medelfallshjul, upptagande vattnet
i nära jämnhöjd med axeln, samt ö v e
r-fallshjul, där vattnet inkom vid högsta
punkten av omkretsen. V. brukades i Sverige
ännu i 1900-talets början här och var vid
äldre kvarnar, hyttor, gruvor o. dyl. verk men
ha vanl. ersatts av turbiner. — Jfr S e g n e
r-s ka h j ul e t. G. H-r.
Vattenhyacint, Eichho’rnia, i tropiska och
subtropiska Amerika hemmahörande släkte av
den nära liljeväxterna stående fam.
Ponte-deriaceae. E. crassipes simmar på vattnet i
floder och sjöar med hjälp av sina uppblåsta,
luftförande bladskaft, och som den förökar sig
starkt på vegetativ väg, blir den
mångenstädes, t. ex. i Mississippi och Paranäfloden, till
hinder för sjöfarten. I likhet med E. azurea
odlas den i växthus för sina i tät klase
sittande, vackra, violetta blommor. G. M-e.
Vattenhöjd, se Vattenstånd.
Vatten i knät, se Ledsjukdomar.
Vattenkalk, se Gemen t, sp. 786.
Vattenkanoner, se Brandväsen, sp. 1106.
Vattenklöver, Menyanthes trifoliata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
