137 Vattenflugor—Vattenkanoner 138 efter K. m:ts bemyndigande vidtaga åtgärder, ägnade att främja tillgodogörande av vattenkraften inom landet; att föreslå och i mån av befogenhet vidtaga åtgärder för att åstadkomma en rationell tillförsel av elektrisk energi till sådana delar av landet, där statens ingripande i detta avseende prövas lämpligt; att bevaka statens rätt och bästa, då staten ingått som delägare i företag, som avse tillgodogörande av vattenfall el. användning av kraft från staten tillhörigt vattenfall, så ock i andra företag, i vilka styrelsen för statens räkning kan bli intresserad (jfr Statens kraftverk). Styrelsens verksamhetsområde sammanfattas under namnet statens vattenfall s-v e r k. V. består av en generaldir. och chef samt fyra led. såsom representanter för praktisk erfarenhet och sakkunskap. Hos styrelsen finnas fem byråer: kraftverksbyrån, vars chef är överdir. och som är fördelad på en förvaltnings- och en anläggningsavdelning, byggnadstekniska byrån, vars chef är överingenjör, samt kanal- och f a s t i g-hetsbyrån, administrativa byrån och kameralbyrån. De till statens vat-tenfallsverk hörande lokalförvaltningarna och byggnadsföretagen äro (1934) Trollhätte kraftverk (varunder jämväl Lilla Edets och Varg-öns kraftverk lyda), Älvkarleby, Motala och Västerås kraftverk, Norrländska kraftverken (Porjus, Norrfors och Sillre), stamlinjebygg-naderna, Trollhätte kanalverk och fastighetsförvaltningen i Trollhättan, Södertälje kanalverk samt de byggnadsavdelningar, som i mån av behov upprättas för utförande av större byggnadsarbeten. — V. inrättades enl. beslut vid 1908 års riksdag och upptog då i sig den 1905 inrättade Styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk. G. H-r. Vattenflugor, Ephydrldae, en fam. små grå, ibland blå- el. grönglänsande flugor, vilkas larver leva i vatten, även salthaltigt. En art, Ephydra riparia, är mycket allmän utefter hela Sveriges kust, andra arters larver leva i starkt salthaltiga sjöar, t. ex. saltsjöarna i Utah. I. T-dh. Vattengas, en brännbar gasblandning, bestående av koloxid och väte; se Generatorgas, sp. 511. Vattenglas, vanl. en blandning av natrium-och kaliumsilikat. V. förekommer vanl. i handeln i lösning som en sirapstjoek brun till brungul vätska med en halt av 30—66 % fast v. Vid vattnets avdunstning bildar v. en glasklar massa. Det användes blandat med zinkoxid till kitt, som utsättes för stark hetta, till framställning av konststen, till impreg-nering av tyg, papper och trä för att göra dessa eldfasta samt i hushållet till konservering av ägg. I. B. Vattengråsugga, Ase'llus aquäticus, till kräftdjursordn. Isopoda (se d. o.) hörande, i sötvatten allmän art, omkr. 1 cm lång. På grund av sin talrikhet och sin storlek är den en viktig föda för vissa fiskar. T. P. Vattengång, sjöv., den del av fartygssidan, som är än över, än under vattenytan. Vattenhavre, bot., se Z i z a n i a. Vattenhjul, numera föråldrad maskin för tillgodogörande av vattenkraft. Bestod av ett Art av vattenhyacint, Eichhornia. nedanför el. vid ett strömfall uppställt skovelhjul av trä, rörligt kring en horisontell axel. Vattnet leddes från fallet, som oftast var uppdämt medelst en damm, vidare genom en ränna till hjulet, där det inkom med el. utan stöt till endast en del av hjulets omkrets och avgick från samma del. V. indelades i underfallshjul, vid vilka vattnet infördes under axelns nivå, bröstfall s-el. medelfallshjul, upptagande vattnet i nära jämnhöjd med axeln, samt ö v e r-fallshjul, där vattnet inkom vid högsta punkten av omkretsen. V. brukades i Sverige ännu i 1900-talets början här och var vid äldre kvarnar, hyttor, gruvor o. dyl. verk men ha vanl. ersatts av turbiner. — Jfr S e g n e r-s ka h j ul e t. G. H-r. Vattenhyacint, Eichho'rnia, i tropiska och subtropiska Amerika hemmahörande släkte av den nära liljeväxterna stående fam. Ponte-deriaceae. E. crassipes simmar på vattnet i floder och sjöar med hjälp av sina uppblåsta, luftförande bladskaft, och som den förökar sig starkt på vegetativ väg, blir den mångenstädes, t. ex. i Mississippi och Paranäfloden, till hinder för sjöfarten. I likhet med E. azurea odlas den i växthus för sina i tät klase sittande, vackra, violetta blommor. G. M-e. Vattenhöjd, se Vattenstånd. Vatten i knät, se Ledsjukdomar. Vattenkalk, se Gemen t, sp. 786. Vattenkanoner, se Brandväsen, sp. 1106. Vattenklöver, Menyanthes trifoliata.