139 Vattenklöver—Vattenkretsare 140 Vattenklöver, B o c k b 1 a d, Menya'nthes trifoliäta, en vanl. till fam. Gentianaceae hänförd flerårig ört med lång, vågrät, tjock jordstam, långskaftade, trefingrade blad och på utsidan rödlätta, invändigt vita och styv-håriga blommor i långskaftad klase. V. är allmän i kärr i hela Sverige. Bladen (Folium menyanthis) ha använts som »magstärkande» medel och äro alltjämt officinella. G. M-e. Vattenkonst. 1. Se Springbrunn. 2. Föråldrad anordning för kraftöverföring från ett vattenhjul till ställen längre bort, där kraften nyttiggjordes. Förekom i Sverige särskilt för att driva länspumpar i gruvor och kallades då även kons t(g å n g). En v. bestod av ett system av två parallella rader horisontella stänger. Systemet var uppdelat i en mängd kortare stycken, vart och ett börjande och slutande vid en vertikal stolpe, på vars topp ett vippkors arbetade i horisontalplanet. Den ena ändan av stångsystemet var förenad med vevar på vattenhjulets axel och fick en fram- och återgående rörelse vid hjulets rotation. Denna rörelse fortplantade sig över vippkorsen till systemets motsatta ända och kunde där utnyttjas för att sätta pumpstänger o. a. maskineri i gång. Konstgångar av ända till något över 1 km längd ha funnits i Sverige. G. H-r. Vattenkraft, den energi, som förefinnes i strömmande vatten, särskilt i floder, där energien, vattenfallsenergi, omsättes i mekanisk el. elektrisk energi genom vattenkraftverk (sed. o.). Den effekt, som med ekonomisk fördel kan fås ur Sveriges vattenfall, uppskattas till 6,5 mill. turbinkilowatt (kw), därav 1,5 mill. kw i mell. och s. Sverige, 2 mill. kw i nedre Norrland och 3 mill. kw i övre Norrland. Samma effekttillgångar i vissa kulturländer, från vilka nedan beräknade uppgifter föreligga, äro: mill. [-turbinkilowatt-] {+turbin- kilowatt+} Norge ............ 12,1 Frankrike ......... 7,9 Sverige ........... 6,5 Italien ........... 5,9 Jugoslavien ....... 5,5 Tyskland .......... 3,5 Schweiz ....... 3,3 Österrike ...... 2,6 Finland ........ 1,3 Förenta staterna.. 53,0 Kanada ......... 31,0 Japan ........... 4,5 I Sverige äro ung. 18 % av den brukbara effekten utbyggda, medan över hälften är tillgodogjord i Italien, Tyskland och Schweiz. Sveriges utbyggbara v. beräknas motsvara en Bild 1. Vattenkraftverk med öppen turbinuppställning (Älvkarleby). årlig energiproduktion av 32,500 mill. kilowattimmar, vilket blir möjligt vid 5,000 tim. användningstid. Bg. Vattenkraftanläggning, se Vattenkraftverk. Vattenkraftföreningen, se Svenska vattenkraftföreningen. Vattenkraftslånefonden, en i enlighet med beslut vid 1919 års riksdag inrättad statlig lånefond, från vilken lån beviljas av K. m:t på förslag av Kommerskollegium samt Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen dels för utbyggande av staten el. enskilda tillhöriga vattenfall, dels för vattenregleringsföretag. Lånen löpa med 5 % ränta och återbetalas, sedan de innehafts under 3 år. under vart och ett av därpå följande högst 40 år med lika annuiteter. Till fonden, som förvaltas av Statskontoret, har riksdagen t. o. m. 1933 anvisat sammanlagt 10,700,000 kr. Bg. Vattenkraftverk (Vatten kraftanläggning), i el. invid vattendrag utförda byggnader jämte motoriska anordningar (vattenhjul, turbiner, se d. o.) för tillgodogörandet av vattenkraft (se d. o.). De första v. utfördes med vattenhjul för drift av kvarnar, sågar o. dyl. Senare ha vattenhjulen utbytts mot vattenturbiner (se Turbin), vilka kommit till användning för direkt drift vid olika industrier. Sedan 1890-talets början ha v. i allm. inrättats för alstrande av elektrisk energi, som med detta system kan överföras på långa avstånd (se Elektrisk arbets-överföring). Härigenom blir industrien ej längre bunden till förläggning i vattenfallens omedelbara närhet. Av moderna vattenkraftanläggningar särskiljer man i huvudsak två olika typer, den ena med öppen, den andra med sluten turbinuppställning. Den förra nyttjas vid lägre fallhöjder och kännetecknas av att turbinerna anordnas i öppna kamrar, s u m p a r, dit vattnet ledes från dammen genom intagskanaler el. rännor; den senare brukas vid anläggningar med större fallhöjd, varvid turbinen inbygges i en sluten järnkåpa, dit vattnet ledes ev. först genom en tilloppstunnel och närmast v. genom en tub, som ofta utföres av trä men, där vattentrycket är stort, helt el. delvis av järn. Från turbinen ledes vattnet i båda fallen åter till strömfåran genom en avloppskanal el. -tunnel. I längre tunnlar el. tuber för tilledning av vattnet kunna farliga tryckstegringar uppkomma vid hastig förändring i kraftverkets belastning (jfr Vattenslag). Man anordnar ofta för utjämning av trycket s. k. s v a 1 1 s c h a k t el. s v a 1 11 o r n, en till ledningens nedre del ansluten reservoar, som upptager överskott av vatten vid minskad avtappning och tillhandahåller en viss reserv av vatten, då ökad mängd måste uttagas ur ledningen. Jfr Elektrisk kraftstation, Elektriskt kraftverk och S j ö r e g 1 e-r i n g. G. H-r. Vattenkretsare, Gyrinidne, en fam. skalbaggar, som fått sitt namn därav, att de simma i själva vattenytan och aldrig röra sig rätt fram utan kretsa om-krin<? i oregelbundet buktande båglinjer. V. äro utomordentligt