Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenklöver, Bockblad - Vattenkonst - Vattenkraft - Vattenkraftanläggning - Vattenkraftföreningen - Vattenkraftslånefonden - Vattenkraftverk (Vattenkraftanläggning) - Vattenkretsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Vattenklöver—Vattenkretsare
140
Vattenklöver, B o c k b 1 a d, Menya’nthes
trifoliäta, en vanl. till fam. Gentianaceae
hänförd flerårig ört med lång, vågrät, tjock
jordstam, långskaftade, trefingrade blad och på
utsidan rödlätta, invändigt vita och
styv-håriga blommor i långskaftad klase. V. är
allmän i kärr i hela Sverige. Bladen (Folium
menyanthis) ha använts som »magstärkande»
medel och äro alltjämt officinella. G. M-e.
Vattenkonst. 1. Se Springbrunn.
2. Föråldrad anordning för
kraftöverföring från ett vattenhjul till ställen längre
bort, där kraften nyttiggjordes. Förekom i
Sverige särskilt för att driva länspumpar i
gruvor och kallades då även kons t(g å n g).
En v. bestod av ett system av två parallella
rader horisontella stänger. Systemet var
uppdelat i en mängd kortare stycken, vart och
ett börjande och slutande vid en vertikal
stolpe, på vars topp ett vippkors arbetade i
horisontalplanet. Den ena ändan av
stångsystemet var förenad med vevar på
vattenhjulets axel och fick en fram- och återgående
rörelse vid hjulets rotation. Denna rörelse
fortplantade sig över vippkorsen till
systemets motsatta ända och kunde där utnyttjas
för att sätta pumpstänger o. a. maskineri i
gång. Konstgångar av ända till något över
1 km längd ha funnits i Sverige. G. H-r.
Vattenkraft, den energi, som förefinnes
i strömmande vatten, särskilt i floder, där
energien, vattenfallsenergi, omsättes
i mekanisk el. elektrisk energi genom
vattenkraftverk (sed. o.). Den effekt, som
med ekonomisk fördel kan fås ur Sveriges
vattenfall, uppskattas till 6,5 mill. turbinkilowatt
(kw), därav 1,5 mill. kw i mell. och s. Sverige,
2 mill. kw i nedre Norrland och 3 mill. kw i
övre Norrland. Samma effekttillgångar i
vissa kulturländer, från vilka nedan
beräknade uppgifter föreligga, äro:
mill. [-turbinkilowatt-]
{+turbin-
kilowatt+}
Norge ............ 12,1
Frankrike ......... 7,9
Sverige ........... 6,5
Italien ........... 5,9
Jugoslavien ....... 5,5
Tyskland .......... 3,5
Schweiz ....... 3,3
Österrike ...... 2,6
Finland ........ 1,3
Förenta staterna.. 53,0
Kanada ......... 31,0
Japan ........... 4,5
I Sverige äro ung. 18 % av den brukbara
effekten utbyggda, medan över hälften är
tillgodogjord i Italien, Tyskland och Schweiz.
Sveriges utbyggbara v. beräknas motsvara en
Bild 1. Vattenkraftverk med öppen turbinuppställning (Älvkarleby).
årlig energiproduktion av 32,500 mill.
kilowattimmar, vilket blir möjligt vid 5,000 tim.
användningstid. Bg.
Vattenkraftanläggning, se
Vattenkraftverk.
Vattenkraftföreningen, se Svenska
vattenkraftföreningen.
Vattenkraftslånefonden, en i enlighet med
beslut vid 1919 års riksdag inrättad statlig
lånefond, från vilken lån beviljas av K. m:t
på förslag av Kommerskollegium samt
Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen dels för
utbyggande av staten el. enskilda tillhöriga
vattenfall, dels för vattenregleringsföretag.
Lånen löpa med 5 % ränta och återbetalas,
sedan de innehafts under 3 år. under vart och
ett av därpå följande högst 40 år med lika
annuiteter. Till fonden, som förvaltas av
Statskontoret, har riksdagen t. o. m. 1933
anvisat sammanlagt 10,700,000 kr. Bg.
Vattenkraftverk (Vatten
kraftanläggning), i el. invid vattendrag utförda
byggnader jämte motoriska anordningar (vattenhjul,
turbiner, se d. o.) för tillgodogörandet av
vattenkraft (se d. o.). De första v. utfördes med
vattenhjul för drift av kvarnar, sågar o. dyl.
Senare ha vattenhjulen utbytts mot
vattenturbiner (se Turbin), vilka
kommit till användning för direkt drift vid olika
industrier. Sedan 1890-talets början ha v. i
allm. inrättats för alstrande av elektrisk
energi, som med detta system kan överföras
på långa avstånd (se Elektrisk
arbets-överföring). Härigenom blir industrien
ej längre bunden till förläggning i
vattenfallens omedelbara närhet. Av moderna
vattenkraftanläggningar särskiljer man i huvudsak
två olika typer, den ena med öppen, den
andra med sluten
turbinuppställning. Den förra nyttjas vid lägre
fallhöjder och kännetecknas av att turbinerna
anordnas i öppna kamrar, s u m p a r, dit
vattnet ledes från dammen genom intagskanaler
el. rännor; den senare brukas vid
anläggningar med större fallhöjd, varvid turbinen
inbygges i en sluten järnkåpa, dit vattnet
ledes ev. först genom en tilloppstunnel och
närmast v. genom en tub, som ofta utföres av trä
men, där vattentrycket är stort, helt el. delvis
av järn. Från turbinen ledes vattnet i båda
fallen åter till strömfåran genom en
avloppskanal el. -tunnel. I längre tunnlar el. tuber
för tilledning av vattnet kunna farliga
tryckstegringar uppkomma vid hastig förändring
i kraftverkets belastning (jfr Vattenslag).
Man anordnar ofta för utjämning av trycket
s. k. s v a 1 1 s c h a k t el. s v a 1 11 o r n, en
till ledningens nedre del ansluten reservoar,
som upptager överskott av vatten vid
minskad avtappning och tillhandahåller en viss
reserv av vatten, då ökad mängd måste uttagas
ur ledningen. Jfr Elektrisk
kraftstation, Elektriskt
kraftverk och S j ö r e g 1
e-r i n g. G. H-r.
Vattenkretsare, Gyrinidne, en
fam. skalbaggar, som fått sitt
namn därav, att de simma i
själva vattenytan och aldrig röra
sig rätt fram utan kretsa
om-krin<? i oregelbundet buktande
båglinjer. V. äro utomordentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
