Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenkretsare - Vattenkultur - Vattenkur - Vattenkvalster - Vattenlagen - Vattenledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Vattenkultur—Vattenledning
142
väl organiserade för sitt vattenliv genom sin
båtformiga kropp med köl på undersidan
samt genom sina två par fenlikt utplattade
bakben. V. äro rovdjur, till färgen svartblå—
metallglänsande och 3—6,5 mm långa. I. T-dh.
Vattenkultur, se Näringsfysiolog i.
Vattenkur, se Kallvattenkur.
Vattenkvalster, IIydra’chnidae, en grupp
bland kvalstren (se d. o.) av spindeldjuren
(se d. o.), vilken omfattar en mängd
former, vilka samtliga leva i vatten och
för övrigt fördela sig på flera olika
familjer bland Prostigmata (se K v a 1 s t e r).
V. nå en storlek av 2—5 mm, ha ofta en
bjärt röd el. grön färg, äro vanl. klotrunda
och ha benen försedda med simborst. Deras
larver leva ofta parasitiskt på vatteninsekter
el. i musslor (t. ex. Atax bonzi i
sötvattens-musslor). Bland sv. arter må nämnas den
röda Ilydrachna globosa, en av de största v.
(4-—5 mm). I. T-dh.
Vattenlagen innehåller en allmän reglering
av den svenska vattenrätten. Före
tillkomsten av v. voro de vattenrättsliga
bestämmelserna upptagna i skilda författningar.
Huvud-stadgandena ang. den lukrativa vattenrätten,
d. v. s. de bestämmelser, som avse ett
tillgodogörande av vattnets nyttiga egenskaper,
voro upptagna i olika författningar av 30 dec.
1880, näml, i k. f. om jordägares rätt över
vattnet å hans grund, den s. k.
vatten-rättsförordningen, samt i k. f. ang.
allmän farled och allmän flottled.
Huvud-stadgandena rörande den defensiva
vattenrätten, d. v. s. de bestämmelser, som hänföra
sig till vattnets skadliga verkningar och avse
dessas förebyggande, minskande el.
avlägsnande, innehöllos, särskilt i fråga om jords
odling och förbättring, i lagen 20 juni 1879
om dikning o. a. vattenavledning, den s. k.
dikningslagen. Sedan behovet av en
omarbetning av vattenrättslagstiftningen
under slutet av förra och början av innevarande
årh. visat sig alltmer trängande, utfärdades
efter mångåriga förarbeten 28 juni 1918 en
vattenlag och en därmed sammanhängande
lag om vad iakttagas skall i avseende å
införande av v. samt en lag om förteckning
å vattendrag, där kungsådra finnes. Genom
v. reglerades de vatten rättsliga förhållandena
i fråga om rätten till vatten i allm. och om
byggande i vatten ävensom ang. vatten
reglering, särskilt i ändamål av vattenkraftens
tillgodogörande. Genom lag 19 juni 1919 med
ändring i vissa delar av v., som åtföljdes av
bl. a. lag om flottning i allmän flottled och
lag, huru avgöras skall, varest tidigare
tillkommen allmän flottled skall
jämlikt vattenlagen bibehållas,
fullständigades v. med
stadgan-den rörande flottning. Genom lag
11 juni 1920 om ändring i vissa
delar av v. ha där ytterligare
införts bestämmelser om allmän
farled, om torrläggning av mark
genom dikning, vattenavledning
el. invallning och om
kloakledningar. V. föreligger därmed i
fullständigt skick.
1918 års v. trädde i kraft 1
jan. 1919. Av lagarna om
ändring i vissa delar av v. av 1919
och 1920 trädde den förra i kraft 1 jan.
1920 och den senare 1 jan. 1921. Genom
nämnda lagar ha de förut gällande
vatten-rättsrättsliga bestämmelserna i allm. upphört
att gälla.
För v:s regler om kungsådra se d. o. För
dess stadganden om flottning jfr
Norrlandsfrågan. Av v :s övriga
bestämmelser märkes bl. a., att byggande i vatten i
regel icke får ske, då genom inverkan på
vattenförhållandena skada tillfogas å el. intrång
göres i annan tillhörig egendom, om icke efter
avdrag av byggnadskostnaderna nyttan
uppgår till minst 3 ggr skadan å åker el. äng
samt 2 ggr skadan å annan egendom. Skulle
t. ex. ett avsevärt antal personer berövas sina
bostäder, må byggande i vatten icke ske,
ändock att nyttan av byggandet skulle uppgå
till värde, som nyss sagts. Om byggande i
vatten prövas vara av synnerlig betydelse för
näringslivet el. för orten el. eljest ur allmän
synpunkt, kan emellertid konungen, efter
hemställan av vattendomstolen, lämna
medgivande till dess uppförande, trots att
byggnadens nytta ej står i tillräckligt hög
relation till skadan el. hinder eljest skulle möta
mot dess uppförande på grund av de antydda
bestämmelserna. Vid byggande i vatten skola
bl. a. fiskets och flottningens intressen
iakttagas, varjämte vattendomstolen även kan
ge stadganden om hushållningen med vattnet
m. m. Där utmål för vattenkraftstation med
el. utan elektrisk utrustning icke utan
oskäliga kostnader annorledes står till buds, är
ägare av mark vid el. i närheten av
vattendraget pliktig att mot ersättning upplåta det
område, som erfordras. Vid dikning,
vattenavledning (sänkning el. uttappning av sjö,
rätning av älv m. m.), invallning (d. v. s.
byggande av vallar mot vattnet) och
vattenreglering (företag för vattnets reglering, vid
vilket jämte ev. torrläggningsintresset
vattenkraftsintresset gör sig gällande) finnas regler
om tvångssamfälligheter, d. v. s. att de,
som ha nytta av företaget, måste deltaga i
detta. Ä. H-k.
Vattenledning, sammanfattande benämning
på de anordningar, som ingå i en
anläggning för vattenanskaffning till ett samhälle
eller en industri. Redan i äldsta tider
anla-des brunnar i Egypten, Assyrien, Persien,
Indien, Kina m. fl. länder. Tusenåriga brunnar
användas ännu i dag i dessa länder. 1 de
varma länderna utfördes bassänger och
dammar för uppsamling av
regn- och flodvatten, särskilt
för konstgjord bevattning. Upp-
Bild 2. Vattenkraftverk med sluten turbinuppställning (Trollhättan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
