Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Vattenledningsskadeförsäkring—Vattenlås
146
på mineralhalter än ytvatten. Ytvattnet är
vanl. mer el. mindre grumligt och färgat av
humusämnen samt är i de flesta fall
förorenat av bakterier. Salthalten är i regel låg.
Mången gång är ytvattnet förorenat av
smakande och luktande ämnen. Såväl
grundvatten som ytvatten måste därför i de flesta fall
underkastas en viss rening (se
Vattenrening).
I undantagsfall är vattentäkten belägen på
sådan nivå, att vattnet med självtryck kan
ledas till förbrukningsorten, men i regel måste
vattnet uppfordras genom pumpning. I förra
fallet kan huvudledningen stundom utgöras
av en öppen kanal; i senare fallet måste
ledningen utföras såsom en sluten tryckledning.
Huvudledningen förses vid högpunkterna med
luftventiler för utsläppning av avskild luft
och vid lågpunkterna med tömningsventiler.
Vattenledningsvattnet fördelas i samhället
genom rörnätet, från vilket fastigheterna
erhålla vatten genom servisledningar (se d. o.).
Rörnätet anordnas om möjligt enl.
cirkula-tionsprincipen, d. v. s. huvudledningarna
läggas i slutna slingor, varigenom
vattentillförseln vid rörbrott säkerställes. Städer i
mycket kuperad terräng måste stundom uppdelas
i flera tryckzoner med från varandra skilda
rörnät. Huvudledningarna utfördes tidigare
nästan uteslutande av gjutjärn, men numera
användas även i stor utsträckning stålrör (jfr
sp. 144). Mot röstning skyddas rören genom
asfaltering eller invändig beläggning med ce-
ment. På senaste tid
börja tryckledningar
jämväl utföras avs.k.
asbestbetong el.
eternit. — För utjämning
av
vattenförbrukningens växlingar måste
vanl. reservoarer
anordnas, varigenom
dimensionerna hos
pumpar och reningsverk
kunna begränsas och
vattentillgången vid
kortvariga avbrott i
vattentillförseln
säkerställas. Reservoarerna anordnas, där så
är möjligt, på
naturlig höjd, i annat fall
i vattentorn (bild 3).
Vattnet utdelas
vanligen efter en tariff,
som grundar sig an-
tingen på mätning med vattenmätare (se
d. o. 1) eller på avgift efter antal rum,
egendomens taxeringsvärde el. dyl. V. J-a.
Vattenledningsskadeförsäkring, se
Försäkring, sp. 269.
Vattenlinje, skpsb., skärningen mellan en
fartygskropp och plan, parallella med
vattenytan. Bland olika v. märkas särskilt
konstruktions-, last- och lossvattenlinjen (se dessa
ord). Ax. L.
Vattenloppor, Clado’cera, till
bladfotingar-nas ordn. hörande artrik kräftdjursgrupp,
omfattande huvudsaki. i sötvatten levande, små
genomskinliga former med väl utbildat, oledat
skal. V. förflytta sig med hoppande rörelser,
simmande med det stora andra antennparet.
Hit hör det mångformiga släktet Daphnia
(Daphne), vars arter under större delen av
året raskt fortplanta sig partenogenetiskt,
varvid endast honor uppkomma. På hösten
uppstå även hanar, som befrukta ägg, vilka
i form av små paket (ephippium), omgivna av
en flytapparat, övervintra för att på våren
ge upphov till nya partenogenetiska
generationer. V. spela en viktig roll i sötvattnens
plankton. Flertalet är växtätare. T. P.
Vattenlås, anordning, varigenom en
vattenspärr erhålles på en rörledning. Brukas
särskilt vid ledningar, från vilka illaluktande
gaser kunna tränga ut. Vanliga typer äro
S- el. P-formade vattenlås (bild 1) samt
»äggspärr» (bild 2) och »pungvattenlås» (bild 3).
Jfr Lås, sp. 471. Fmn.*
Bild 2. Rörbrunn.
Bild 1.
Bild 2.
Bild 3.
Bild 3. Vattentorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
