- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
147-148

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenlöpare, Braxenmyggor, Skräddare, Vattenmätare - Vattenmelon, Arbus - Vattenminskning - Vattenmossa el. Källmossa - Vattenmotorer - Vattenmotstånd - Vattenmullvad - Vattenmyskdjur - Vattenmål - Vattenmängdsmätningar - Vattenmärke - Vattenmätare - Vattenmätningsinstrument - Vattenmögelsvampar - Vattennäbbmus - Vattennäsa - Vattennät - Vattennöt - Vatten och bröd - Vattenområde - Vattenormbunkar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Vattenlöpare—Vattenormbunkar

148

Vattenlöpare, Braxenmyggor,
Skräddare, Vattenmätare, Hydrometrldae, en
till skinnbaggarnas avd. Gymnocerata
hörande fam., vars arter leva som rovdjur på
vattenytan. De flesta äro sötvattensformer,
som leva i stillastående (Gerris) el. svagt
rinnande vatten (Mesovelia), men ett släkte,
havslöparna (Ilalobates), lever på
havsytan. V. äro smala, långsträckta med långa
ben. I. T-dh.

Vattenlöpare,
jrerris rufoscutellatus.

Vattenmelon,
Citrullus vulgaris.

Vattenmelon, Arbüs, Citru’llus vulgäris, en
enårig gurkväxt med tre—femflikiga blad och
mycket stora, oftast klotrunda, saftrika
frukter. Den härstammar från Sydafrika och odlas
sedan urminnes tid i Gamla världens varmare
länder (t. ex. i Medelhavsländerna), numera
även i stor skala i Nya världen. Fruktköttet
är välsmakande, kylande, sött men har ringa
näringsvärde. Mest uppskattade äro sorter
med rött fruktkött. Jfr Citrullus. G. M-e.

Vattenminskning, se Vattuminskningen.

Vattenmossa el. K ä 1 1 m o s s a, Fontinälis
antipyrética, en till bladmossorna (Musci)
hörande, i Sverige vanlig mossa, som växer
på stenar i källor och rinnande vatten. Den
är grov, blir flera dm lång samt har sina
kölade, hopvikna blad tydligt ställda i tre
rader. Den har sedan gammalt ansetts som ett
förträffligt eldsläckningsmedel. N. S-s.

Vattenmotörer, alla kraftmaskiner, som
drivas med vatten, t. ex. turbiner och vattenhjul.

Vattenmotstånd, elektriskt motstånd,
bestående av ett kärl, som innehåller vatten
med tillsats av en ringa mängd salt el. syra,
och två el. flera däri nedsänkta
metallelektroder. Brukas bl. a. vid provning av elektriska
maskiner. G. H-r.

Vattenmullvad, dets. som desmanråtta (se
d. o.).

Vattenmyskdjur, zool., se D v ä r gmy s
k-djur.

Vattenmål, jur, kallas mål och ärenden,
som enl. vattenlagen skola handläggas vid
vattendomstol.

Vattenmöngdsmätningar. För att
bestämma den framrinnande vattenmängden i en
flod el. dyl. betjänar man sig vanl. av s. k.
hydrometrisk flygel el. strömmätare (se d. o.).
Om utförandet av v. se H y d r o m e t r i. Med
hjälp av vid olika vattenstånd utförda v.
bestämmer man en kurva, avbördningskurva,
som uttrycker sambandet mellan
vattenståndet i sektionen och vattenmängden. Med hjälp
av denna kurva kan man förvandla de
obser

verade vattenståndsvärdena till
vattenmängder och sedan beräkna karakteristiska
vattenmängdsvärden, normal högvattenmängd,
normal medelvattenmängd, normal
lågvattenmängd m. fl. Om v. i slutna ledningar se
Vattenmätare. A-l W-n.

Vattenmärke, se Vattenstånd och
V attenstämpel.

Vattenmätare. 1. Apparat för mätning av
i en vattenledning framströmmande
vattenmängd. De vanligaste v. äro v o 1 y m m
ä-t a r e n, i vilken vattnet mätes med
kolvanordningar o. dyl., vingh j u Ismä t
a-r e n, i vilken mätorganet utgöres av ett
vinghjul, vars axel är vinkelrät mot
vattnets rörelseriktning, Wol tmannm ä t
a-r e n, där mätorganet utgöres av ett axiellt
anbragt propellerliknande vinghjul, samt
Venturimätaren, en förträngning på
ledningen; genom hastighetsökningen i
förträngningen uppkommer där en trycksänkning, som
är proportionell mot kvadraten på den
framströmmande vattenmängden.
Vinghjulsmäta-ren nyttjas för mätning av mindre
vattenmängder, t. ex. i servisledningar till
bostadshus. För mätning av större vattenmängder
begagnas mestadels Woltmannmätare eller
Venturimätare. V. J-a.

2. (Zool.) Se Vattenlöpare.

Vattenmätningsinstrument, dets. som
strömmätare (se d. o.); jfr H y d r o m e t r i.

Vattenmögelsvampar, dets. som
Saproleg-niaceae (se d. o.).

Vattennattblacka, zool., se Fladdermöss,
sp. 544.

Vattennäbbmus, zool., se Näbbmöss.

Vattennäsa, droppnäsa (se Näsa, byggnlc., 2).
Vattennät, bot., se G r ö n a 1 g e r, sp. 1176.
Vattennöt, bot., dets. som sjönöt (se d. o.).
Vatten och bröd, jur. Frihetsförlust i
förening med inknappning av kosten till endast
v. — närmast att betrakta såsom en art
kroppsstraff — har i Sverige av gammalt
praktiserats, än såsom självständigt, än
såsom förvandlingsstraff för böter. I större
utsträckning legaliserades denna straffart först
under slutet av 1600-talet. 1734 års
missgärnings- och straffbalkar togo densamma i rik
användning. 1864 års strafflag uteslöt v.
såsom självständigt straff men använde det
fortfarande allmänt såsom förvandlingsstraff för
böter (i 3—20 dagar), tills det genom lag 16
maj 1884 helt avskaffades. V. A-t.

Vattenområde, se Flod, sp. 593.

Vattenormbunkar, Hydropterides, en grupp
bland de s. k. leptosporangiata ormbunkarna
(sed. o.), som äro utpräglade vattenväxter med
en i flera hänseenden från de övriga
ormbunkarna avvikande organisation, som
sammanhänger med vattenlivet. De äro antingen
flyt-bladsväxter, fritt simmande på vattenytan, ss.
Azolla oeh Salvinia (se dessa ord) av fam.
Sal-viniaceae, el. med rötter och jordstam i
bottnen fast rotade vattenväxter, ss. Pilularia
och Marsilia av fam. Marsiliaceae (se d. o.).
Utmärkande i övrigt för v. är, att de äro
h e t e r o s p o r a, d. v. s. ha två slags sporer,
mikrosporer el. hansporer och
makro-el. m e g a s p o r e r el. honsporer. De ge
upphov till två olika slags enkönade protallier.
Hansporerna alstra små obetydliga
hanprotal-lier, som bilda anteridier, och honsporerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 5 17:18:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free