149 Vattenormen—Vattenpolo 150 större näringsförande honprotallier, som alstra arkegon. Dä v:s protallier äro enkönade, erfordras för att befruktning skall äga rum, att de olika slagen av protallier sammanträffa på något vis. Detta sker med vattnets hjälp, och hos vissa v. (Azolla) finnas mycket egendomliga hakanordningar, varigenom de i grupper förenade hansporerna häfta vid honsporerna. Sporerna alstras också i två olika slags sporangier. makro- och mikrosporangier. Dessa äro hos v. förenade till egendomliga spor-gömmesamlingar, sporokarpier el. sporfrukter, enkla, enrummiga hos Salviniaceae, sammansatta och flerrummiga hos Marsili-aceae. Hos Pilularia, pillergräset, är sporokarpiet klotrunt, likt ett piller, samt försett med utomordentligt hård och fast vägg. Tack vare denna organisation kunna dylika v. länge uthärda även stark torka. V. äro i jämförelse med de andra ormbunkarna fåtaliga, men de visa en i flera hänseenden högre organisation än dessa. N. S-s. Vattenormen, astron., se H y d r a 3. Bild 1. Trävattenpass. Vattenpass (V a 11 p a s s), L i b e'l 1, Nivå, fys., instrument för bestämning av vågräta riktningar. Trävattenpasset el. 1 o d m a 1 1 e n (»lodsnöret») är en träskiva i form av en likbent triangel, från vars spets en rits går vinkelrätt mot basen. Ett blylod är med ett snöre fäst upptill i ritsen. När v. ställes med basen på en horisontal yta, faller blylodet in i en i basens mitt gjord utskärning (se bild 1). — Vattenvågen (k a n a 1 v å g e n) är ett v., vars konstruktion grundar sig därpå, att en vätskas yta står lika högt i båda skänklarna av ett U-for-migt rör. Genom syftning över två dylika ytor kunna punkter bestämmas, som ligga i samma vågplan som vätskeytorna. — V. med blåsa består av ett slutet kärl, som fyllts med sprit el. eter vid hög temp. Under avsvalningen sammandrar sig vätskan, och ett litet tomrum uppstår, som fy lies av vätskans ånga, så att en liten ångblåsa bildas. Denna intar alltid högsta punkten i kärlet. Detta v. förekommer i form av en dosa el. av ett rör. Dosvattenpasset el. d o s 1 i-b e 1 1 e n (som nyttjas, då man vill ställa en yta horisontalt) består av en låg, cylindrisk metalldosa (bild 2), som är lufttätt tillsluten med ett glas, vars undersida är slipad konkav. Den i doslibellen inneslutna blåsan inställes på glasets mitt, utmärkt av en el. två kon- Bild 2. Dosvattenpass. Bild 3. Rörvattenpass. centriska cirklar. — Rörvattenpasset el. rörlibellen (bild 3; som nyttjas, då man vill inställa en linje horisontalt) är ett svagt böjt glasrör, tillslutet i båda ändarna och fyllt med färgad sprit el. eter. Glasröret är fäst vid en skiva av trä el. metall. Skivans undre yta är vågrät, »ligger i våg», då blåsan befinner sig mellan ritserna på glasröret, vilka utmärka rörets högst belägna del. Detta instrument har stor och mångsidig användning, ss. vid avvägning (se N i v e 11 e-r i n g), på flera instrument (jfr Nivå) och i många hantverk. T. E. A.* Vattenpeppar, bot., se Polygonum. Vattenpest, Elodea canadensis. Vattenpest, Elödea (Ilelödea) canade'nsis, en till fam. dybladsväxter hörande, i vattnet nedsänkt flerårig ört med trådsmal, rikt förgrenad stjälk, kransställda, avlånga blad och små, vita honblommor. V. härstammar från Nordamerika och inkom i Sverige på 1870-talet. Den förökar sig utomordentligt hastigt på vegetativ väg och uppträder massvis i grunda sjöar, dammar och åar (i Sverige funnen upp till Luleå) men dör ofta ut efter några år. I Europa är endast honväxten anträffad. G. M-e. Vattenpipa, se N a r g i 1 e. Vattenpolo, ett bollspel i vatten. Banan är 17—27 m lång och ej över 18 m bred, vattnets djup minst 1 m; på vardera kortsidan finns ett mål (3 m brett, 90 cm el. 2,44 m högt över vattenytan). Bollen är en vanlig fotboll. Vartdera laget består av 7 man (1 målvakt, 3 backar och 3 forwards). Lagen skiljas åt genom olikfärgade mössor. Speltiden är två gånger 7 min. (avbrott i spelet medräknas ej i speltiden). Bollen får beröras med blott en hand i taget och ej tryckas un