Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenrening - Vattenris - Vattenråtta - Vattenrätt - Vattenrättsdomare, Vattenrättsingenjör, Vattenrättsnämndeman - Vattenrötning - Vattensalamander - Wattenscheid - Vattenskalv - Vattenskinnbaggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Vattenris—Vattenskinnb aggar
154
Bild 1. Långsamfilter.
och efterföljande snabbfiltrering. Kolsyran
kan avlägsnas genom enbart luftning eller
mättning med kalk. Hårdhet avlägsnas
genom fällning med kalk, ev. därjämte soda
eller genom behandling med permutit.
Ytvatten kan renas genom långsamfiltrering
genom sandfilter (bild 1), varvid samtidigt med
den mekaniska reningen erhålles en viss
biologisk rening i filterbäddens ytskikt.
Lång-samfiltreringen undantränges alltmera av
kemisk fällning och snabbfiltrering, genom
vilken metod även starkt grumligt och färgat
vatten kan förvandlas till klart och färglöst.
Fällningen åstadkommes med aluminium- eller
järnsalter, ev. i samband med tillsättning av
alkali, och utgöres av resp, aluminium- eller
järnoxidhydrat, vilka ha förmågan att
absorbera slam, bakterier och många organiska
färgämnen. Kemikalierna tillsättas genom
torrdosering el. ev. våtdosering. Fällningen
utbildas genom långsam omröring i
flock-ningsbassänger och avskiljes därefter i
avsättnings- eller avlagringsbassänger. Efter
avsättningen kvarvarande flock (geléartad,
olöslig fällning av aluminiumoxidhydrat)
avskiljes ur vattnet genom snabbfiltrering.
Vattnet steriliseras med klor. Smakande och
luktande ämnen avlägsnas genom vattnets be-
Bild 2. Kemiskt reningsverk för vattenledningsvatten.
Schematisk längdsektion.
handling med aktivt kol. Bild 2 visar en
schematisk sektion genom ett kemiskt
vattenreningsverk.
Sjöar och vattendrag med rent vatten ha
en viss förmåga att oskadliggöra
avloppsvatten, som utsläppes i dem (se Självrening).
Om den s. k. självreningsförmågan
överskri-des, kunna allvarliga olägenheter genom
fiskdöd och förskämning av vattnet uppstå.
Avloppsvattnet måste därför ofta renas före
utsläppandet i recipienten. I gynnsammaste fall
räcker det att avlägsna slammet ur
avloppsvattnet genom avsättning, ev. i samband med
kemisk fällning. Slammet kan oskadliggöras
genom utruttning i rötkammare och därefter
torkas och användas som
jordförbättringsme-del. Om även de icke avsättbara och lösta
organiska föroreningarna i avloppsvattnet
måste avlägsnas, tillgripes biologisk rening
genom bevattning, biologiska filter eller
aktiverat slam (se Biologisk rening av
avloppsvatten). V. J-a.
Vattenris, bot., se Z i z a n i a.
Vattenråtta, IIy’dromys chrysoga/ster, till
fam. råttdjur hörande, 60 cm lång (svansen
inberäknad) gnagare från Australien, med tät
fäll, simhud mellan tårna och hårbeklädd
svans. Den hämtar sin föda i vattnet. T. P.
Vattenrätt, jur., sammanfattningen av
rättsreglerna om jordägares rätt att råda över det
vatten, som finnes å hans grund, att tvinga
granne till deltagande i dikning,
vattenavled-ning, invallning och vattenreglering, att
bygga i vatten även i den mån detta framflyter
på annans mark m. m. De vattenrättsliga
bestämmelserna äro sammanförda i vattenlagen
(se d. o.), som avser en reglering av v:s hela
område. Å. H-k.
Vattenrättsdomare, Vattenrättsingenjör,
Vattenrättsnämndeman, se
Vattendomstol.
Vattenrötning, se Linberedning.
Vattensalamander, dets. som vattenödla (se
d. o.).
Wa’ttenseheid [-/äit], stad i preuss. prov.
Westfalen, omedelbart s. ö. om Gelsenkirchen
och v. om Bochum; 62,870 inv. (1925). W. är
en av Ruhrområdets fabriksstäder med
stenkolsgruvor, kemisk och metallindustri.
Vattenskalv, dets. som havsbävning el.
havsskalv (se Jordskalv, sp. 1194).
Vattenskinnbaggar, Hydroco’ridae, kallas
den grupp av skinnbaggar, som lever i
vatten. Gemensamt för dem är, att antennerna
äro små och dolda. F. ö. avvika de olika
familjerna täml. mycket från varandra. De
svenska v. delas i 4 fam. enl. följ, schema.
A. Bakfötter utan klor.
1. Fam. buksimmare, Corixidae.
Framföt-terna ombildade till ett knivformigt organ,
som saknar klor.
2. Fam. ryggsimmmare, Notonectidae.
Fram-fötter av vanlig form, med två klor.
B. Bakfötter med klor.
3. Fam. vattenskorpioner, Nepidae.
Bak-kroppsspetsen med två långa trådformiga
bi-hang, som bilda ett andrör.
4. Fam. Naucoridae. Bakkroppsspetsen saknar
dylika bihang.
Buksimmarna, Corixa, simma med
buken nedåt och ha sitt luftförråd magasinerat
dels på den med fina hår klädda buksidan,
dels under vingarna. De äro rovdjur;
bakbenen äro kraftiga simben. R y gg s
im-rn a r n a, Notonecta, simma med den platta
buken i vädret och den båtformigt välvda
ryggsidan nedåt. De äro rovdjur.
Vatten-skorpionerna äro tröga djur, som
krypa omkring på bottnen och med tillhjälp av
sina till rovben ombildade framben gripa sitt
byte. Till dessa höra två släkten, k 1 o d y-
Indisk jätteskinnbagge, Belostoma indicum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
