- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
155-156

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

V attenskorpionen—V attenståndsf örutsägelser

156

Vattenmärken utanför Piteå. Havsytan 17 cm under
normalvattenstånd och stången ställd i vattenlinjen.
Av linjerna under årtalen 1750 och 1851 ange de
nedre medelvattenstånden för dessa år.

vein, Nepa cinerea, och
vattenskorpio-n e n, Ranatra linearis. Fam. Naucoridae
påminner till kroppsformen mycket om dykarna
bland skalbaggarna och simmar liksom dessa
med stor skicklighet. — Till v. hör även fam.
Belostomatidae, omfattande ända till 8—10
cm långa, numera huvudsaki. tropiska former,
bl. a. den i s. Asien förekommande Belostoma
indicum. — Om hit hänvisade Reduviidae och
Reduvius se Rov skinnbaggar, om b r
axenmyggor se Vattenlöpare. I. T-dh.

Vattenskorpionen, zool., se
Vattenskinn-b agg ar.

Vattenskott, Stamskot t, benämnas de
sidoskott, vilka utväxa ur adventivknoppar på
stammen el. på grövre grenar av träd, i
synnerhet beskurna, odlade sådana. På lågt
förädlade träd och buskar utväxa v. ofta från
vildstammen, således nära marken. Sådana
skott böra ovillkorligen genast bortskäras,
emedan de förbruka den näring, som
rätteligen skulle komma den förädlade delen av
trädet el. busken till godo. O. T. S.*

Vattenslag. En i en ledning
framströmman-de vattenmassa har en viss »levande kraft»
(se K i n e t i s k energi). Om vattnet
hejdas i sitt lopp genom att ledningen avstänges,
frigöres denna energi, vilket yttrar sig i
ökning av trycket i ledningen och på
avstäng-ningsanordningen. Tryckökningen uppträder
vid hastig avstängning som en stöt, v., som
t. o. m. kan spränga ledning, ventiler,
maskiner m. m. Mot risker av denna art söker
man skydda sig genom anordningar, som
upptaga och mildra stöten. Jfr Luftklocka,

Pump, sp. 262, och
Vattenkraftverk. G. H-r.

Vattenslinga, Myriophy’llum, till fam.
Ha-lorrhagidaceae hörande vattenväxtsläkte med
oansenliga, fyrtaliga blommor i ax el.
ensamma i de övre bladvecken. Bladen äro
krans-ställda, alla el. de flesta nedsänkta i vattnet
och hårfint parflikade (»gälblad»). I Sverige
finnas tre arter fleråriga örter. G. M-e.

Vattensläde el. S j ö s 1 ä d e, skpsb., se M
o-t o r h å t.

Vattensnäcka, se
Vattenuppfordrings-ve r k.

Vattensork el. Mu llsork, Arvi’cola
ter-re’stris, den största svenska arten av
sorksläktet (se d. o., sp. 134 och bild).

Vattenspatt, veter., se Fyllda pannor
och H a s.

Vattenspindel, Argyronéta aquätica, en 12—
20 mm stor gråbrun spindel, som lever i
vattnet, där den till bostad av spinntrådar
förfärdigar ett klockformigt hus, som fylles med
luft, transporterad dit från vattenytan. l.T-dh.

Vattenstånd, Vattenhöj d, mätes av
höjdskillnaden mellan en vattenyta och ett
fast vattenmärke el. fixpunkt (jfr N i v e 1 1
e-r i n g) på stranden. Är fixpunkten inhuggen
i jämnhöjd med el. på uppmätt höjd över
vattenytan vid medelvattenstånd, kallas den
vattenmärke (se bild). 1 sin enklaste form
består en vattenståndsmätare (pegel, se d. o.)
av en lodrät skala, fäst på en mur el. annat
föremål och nående ned i vattnet under lägsta
vattenståndet. Mätarens nollpunkt bör vara
avvägd till en närbelägen fixpunkt. På denna
skala avläses v. Denna anordning kan icke
lämpligen användas vid starkt vågskvalp el.
då de dagliga vattenståndsvariationerna till
följd av ebb och flod, kraftverk o. dyl. äro
stora. Man använder då registrerande peglar,
bestående av en murad brunn el. ett lodrätt
rör av metall el. trä, som genom ett vågrätt
rör el. hål står i förbindelse med det hav el.
vattendrag, vars v. skall mätas. Vågsvallets
inverkan på vattnets rörelse i röret blir
därigenom betydligt minskad. I röret nedsänkes
en flottör, vars rörelser i höjdled medelst en
utväxling och en penna registreras på en
roterande trumma el. en tavla, som förflyttas
vinkelrätt mot pennans rörelseriktning. I
Sverige finnas dylika självregistrerande peglar
(mareografer) vid 10
vattenståndsmätnings-stationer utmed rikets kuster. De äro
avvägda i samband med Sveriges
precisionsavväg-ning (jfr N i v e 1 1 e r i n g) och lämna ett för
studiet av strandlinjens sekulära förskjutning
grundläggande siffermaterial. Ett stort antal
självregistrerande peglar finnes också i floder
och sjöar. Ur vattenståndsobservationerna
beräknas karakteristiska vattenståndsvärden,
normalt hög-, medel- och lågvattenstånd, v.
med en viss varaktighet o. s. v. Dessa
arbeten ledas av Statens
meteorologisk-hydro-grafiska anstalt. Jfr Vattenm ängd
s-mätningar och Vattens tån d s f ö
r-utsägelser. A-l W-n.

Vattenståndsförutsägelser (Vattenstånd
s-prognoser). Liksom inom meteorologien
förutsägelserna av väderleken spela en stor roll,
äro inom färskvattenshydrografien
förutsägelser av flodernas vattenstånd av betydelse
Nödvändigheten att förutsäga vattenstanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:23:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free