Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenståndsförutsägelser (Vattenståndsprognoser) - Vattenståndsmätare - Vattenstämpel, Vattenmärke (Filigran) - Vattensvin - Vattentorn - Vattentrampning - Vattentäta tyger - Vattentätt skott - Vattenuppfordringsverk - Vattenur - Vattenvåg - Vattenvågor - Vattenvägar - Vattenvärde - Vattenvätskan - Vattenvävnad - Vattenväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Vattenståndsmätare—V attenväxter
158
Vattensvin,
Hydrochoerus capybara.
i de stora kontinentala floderna med deras
stora och snabba växlingar för att därigenom
underlätta kampen mot översvämningarnas
härjningar har i hög grad bidragit till
inrättandet av hydrografiska statsinstitutioner.
Ehuru i de sjörika länderna behovet av
prognoser icke är lika stort, då flodernas
vatten-föring där genom sjöarna är mera likformig
och översvämningar därför mera sällsynta, ha
de även där betydelse särskilt för ett
rationellt tillvaratagande av
vattenkraftstillgångarna. De utländska vattenprognoserna,
hög-vattensvarningarna, avse förutsägelser för
några få dagar och grunda sig på studiet av
högvattnens fortplantning i vattendragen,
framför allt beträffande den tid, som i
genomsnitt förflyter mellan högvattenskulmens
inträffande vid en plats och dess ankomst till
en annan längre ned belägen, samt beträffande
kulminationshöjden vid den förra platsen och
den senare. Varningar utsändas flerstädes
telegrafiskt längs vattendragen enl. en
organisation, snarlik den vid den meteorologiska
väderlekstjänsten. Andra v., som försökts i
Sverige, Finland, U. S. A. m. fl. länder, äro
förutsägelser för längre tid, några månader till
ett år i förväg, och avse en uppskattning av
den sannolika storleken av de i praktiskt
hänseende viktigaste vattenstånden, t. ex.
vinterlågvattnet, vårhögvattnet, sommarlågvattnet
och hösthögvattnet. De ha grundats på
studier dels över fleråriga regelbundna
fluktuationer hos nederbörden och sjöarnas
vattenstånd, dels över sambandet mellan
nederbörds- och magasineringsförhållandena,
särskilt snömängden, under en föreg. tid och
vattenstånden under en följande. A-l W-n.
Vattenståndsmätare, se Vattenstånd.
Vattenstämpel, V atten märke (även
kallat F i 1 i g r ä n), ett i papper (se d. o., sp.
627) förekommande varumärke
(konturteckning av vapen, ankare, bikupa o. a.,
bokstäver och siffror). Bruket att med v. märka
papper fanns redan under den äldre
medeltiden. — Litt.: C. M. Briquet, »Les
filigra-nes ... 1282—1600» (4 bd. 1907); uppsats av
S. Ambrosiani i »Molæ chartariæ suecanæ», I
(1923) . _ E. L-k.
Vattensvin, Bydrochoe’rzis capybära, till
marsvinsdjuren (se d. o.) hörande gnagare med
klumpig kropp,
täckt av grova,
borstlika hår, och
grovt byggt huvud
med små öron.
Framtänderna äro
mycket breda,
bakbenen längre än
frambenen, svans
saknas. Längden
är mer än 1 m
och mankhöjden
50 cm. V. finnes
i de skogbevuxna
delarna av
Sydamerika och vistas
i hjordar vid sjöar och floder. Köttet av
unga djur ätes. T. P.
Vattentorn, se Vattenledning.
Vattentrampning, simsätt, vid vilket
enbart benen användas för simtagens utförande.
Benen röras antingen växelvis upp och ned
Vattenstämpel från Uppsala pappersbruk, 1610-talet.
såsom vid velocipedåkning el. också likformigt,
på samma sätt som bentaget utföres vid
bröst-sim. E. B-ll.*
Vattentäta tyger, se Impregnering,
sp. 482; jfr Waterproof.
Vattentätt skott, skpsb., se Skott 3.
Vattenuppfordringsverk, gemensamt namn
på maskiner för lyftning av vatten från en
lägre till en högre nivå. De tidigaste v.
kännetecknades av att vattnet lyftes medelst
öppna kärl, vilka således måste beskriva samma
bana som det uppfordrade vattnet. Ex. på
dylika uppfordringsverk utgöra skophjul och
paternosterverk (se d. o.). Hit kan även
räknas Arkimedes’ skruv eller vattensnäckan,
vilken utgöres av en lutande skruv, som kan
vridas i en kring skruven tätt slutande
cylinder. Skruvens nedre ända nedsänkes i
vattnet. Vid skruvens kringvridning uppfångas
för varje varv mellan skruvgängan och
cylinderväggen en viss vattenmängd, som
långsamt transporteras upp till skruvens
övre ända. Bland modernare v. må nämnas
pumpar (se d. o.) av olika slag, ejektorer, den
av Montgolfier uppfunna hydrauliska
väduren (se d. o.) och mammutpumpen, ett i
vattnet nedsänkt vertikalt rör, vid vars nedre
ända luft inblåses. V. J-a.
Vattenur, tidmätare, konstruerad på så sätt,
att en viss mängd vatten avdroppar ur ett
kärl och därvid utmärker ett bestämt
tid-mått. V. funnos redan hos de gamla
kulturfolken kring Medelhavet, ss. hos assyrer,
egypter och greker. Det grekiska v., kallat
kleps-y’dra, kom särskilt till användning vid
rätts-förhandlingarna. Senare framkom en mängd
sinnrika konstruktioner, som bl. a.
möjliggjorde måttsenheternas avläsande på en skala med
rörlig visare. Ännu fram emot slutet av
1600-talet användes på sina håll sådana v., men de
hade då redan börjat utträngas av de
mekaniska hjuluren. G. Brg.
Vattenvåg, se Vattenpass.
Vattenvågor, mek., se Vågrörelse.
Vattenvägar, se Vatten by ggn adskonst.
Vattenvärde, fys., se Kalorimeter.
Vattenvätskan, fysiol., se ögat.
Vattenvävnad, bot., se Växtanatomi.
Vattenväxter, i vidsträckt bemärkelse alla
växter, som växa i vatten, även de, vilkas
blad höja sig över vattenytan; i inskränkt
bemärkelse växter (hydrofyter), vilkas
assimila-tionsorgan äro nedsänkta i vattnet el. flyta
på detta. G. M-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
