Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Webers elektriska grundlag - Weberska lagen - Veberöd - Veblen, T. - Webster, Daniel - Webster, John - Webster, Noah - Webster, sir Richard - Vecelli, T. - Wechel, A. - Vecht - Wechter, Esaias - Vecka - Veckberg - Veckelaks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Weberska lagen—Veckelaks
182
relae, något modifieras. Weber gav därför sin
allmänna elektriska grundlag följ, utseende:
e e,
av2 + 6^’
där K är kraftverkan mellan laddningarna e
och Ci, r deras avstånd, a och b konstanter,
v den relativa hastigheten och g den relativa
accelerationen, och han lyckades genom att
tillämpa denna lag på elektriska strömmar
på teoretisk väg härleda bl. a. Ampères kända
empiriska lagar för dylika strömmars
inverkan på varandra. (J. T.)
Weberska lagen, en av fysiologen E. H.
Weber (se d. o.) uppställd lag, enl. vilken den
ökning i retningens styrka, som är nödvändig
för att åstadkomma en nätt och jämnt
märkbar ökning i en däremot svarande
sinnesförnimmelses styrka, är en konstant bråkdel av
den ursprungliga retningen. G. Th. Fechner
(se d. o.) sökte ge W. en exaktare formulering
(W e b e r - F e c h n e r s k a lagen). Bjstm.
Veberöd, socken i Malmöhus län, Torna
härad, på Romeleåsens sluttningar, n. ö. om
Ro-meleklint; 40,44 kvkm, 1,544 inv. (1933). 2,174
har åker, 738 har skogsmark. Vid Malmö—
Simrishamns järnväg stations- och
municipal-samhället V. (184 har, 668 inv. 1933,
tax.-värde å fastighet 1,718,500 kr. 1932, tax.
inkomst 542,210 kr.) med tegelbruk, garveri
m. m. Ingår i Vombs och V :s pastorat i
Lunds stift, Färs kontrakt.
Ve’blen, T., se T e k n o k r a t i.
Webster [o>e’bsto], Daniel,
nordamerikansk politiker (1782—1852), urspr. advokat.
Var 1813—17 led. av kongressens
representanthus och bekämpade presidenten Madisons
krigspolitik mot
England. Han vann snart
rykte som en av
unionens främsta
vältalare och politiska
debattörer. 1823—27 var
W. ånyo led. av
representanthuset och
1827—41 av senaten.
Han tog livlig del i
den s. k.
nullifika-tionsstriden (se N
ulli f i k a t i o n),
varvid han under
kampen mot J.C. Calhoun
och Robert Y. Hayne utvecklade de
stats-rättsliga idéer, som blevo de bärande i
nordstaternas strid för unionens bevarande 1861
—65. W. var utrikesminister i Harrisons
kabinett 1841—43 och lyckades som sådan
nå en fördelaktig uppgörelse med England om
ett flertal svävande tvistefrågor, särskilt om
gränsen mellan Maine och Kanada (1842).
Änyo led. av senaten 1845, bekämpade W.
energiskt annexionen av Texas och kriget
mot Mexiko samt hade verksam del i
uppgörelsen med England om Oregongränsen
1846. I den stora striden om Clays
kompromissförslag i slavfrågan 1850 (se
Amerikas förenta stater, sp. 824, och
C 1 a y) förordade W. i ett ryktbart tal
kompromissen. I Fillmores kabinett var han
utrikesminister från 1850. W:s tal och skrifter
utgåvos 1903 i 18 bd. — Biogr. av C. M. Fuess
(2 bd, 1930) m. fl. V. S-g. (R. Sv-m.)
Webster [coe’bsto], John, engelsk
dramaturg (1575?—1624?). Om hans liv vet man
nästan intet. Med Dekker skrev han de
livliga och kvicka skildringarna ur Londonlivet
»Westward Ho» (1605), som gåvo anledning till
Jonsons, Chapmans och Marstons »Eastward
Ho», samt »Northward Ho» (1607), ett svar
på »Eastward Ho». Först sorgespelen »The
white devil» el. »Vittoria Corombona»
(spelad trol. 1611; tr. 1612; sv. övers, av T.
Hedberg i »Världslitteraturen», bd 3, 1902)
och »The dutchesse of Malfy» (spelad trol.
1613; tr. 1623) visa W:s egenart; de ha
karaktärsteckning och patos, egenskaper, som
göra W. till den kanske förnämste av tidens
dramaturger efter Shakespeare. Senare skrev
W. bl. a. »The devils law-case» (tr. 1623),
»A cure for a cuckold» (tr. 1661; möjl. tills,
m. W. Rowley) och »Appius and Virginia» (tr.
1654; även tillskrivet Heywood). Skr. utg.
bl. a. i 4 bd 1927. — Se R. Brooke, »J. W. and
the Elizabethan drama» (1917). J. M.*
Webster [coe’bste], N o a h, nordamerikansk
lexikograf (1758—1843). Skrev »Grammatical
institute of the english language» (3 bd, 1783
—85), med förenklad stavning och
uniformering av uttalet, samt det utmärkta »American
dictionary of the english language» (1828).
Webster [<oe’bsta], sir Richard, se A
1-verstone.
Vecelli [vetj*ä’li], T., se T i z i a n.
Wechel [vä’l$øl], A., se Postverket, sp. 24.
Vecht [fä^t]. 1. Utrechtsche V., flod
i Nederländerna, urspr. en av Rhens mynnings
armar, som vid Utrecht avgrenade sig från
Kromme Rijn men numera är avdämd
därifrån; utmynnar vid Muiden i Zuiderzee. — 2.
Overijselsche V., ty. Vechte, flod i n. v.
Tyskland (prov. Westfalen och Hannover) och
Nederländerna (prov. Overijsel), förenar sig
med Rhenarmen Zwarte Water, som utmynnar
i Zuiderzee n. n. v. om Zwolle; längd 207
kvkm, därav 143 km farbara för mindre
fartyg. Kanalförbindelse med bl. a. Ems.
We’chter, Esaias, finländsk industriidkare
och riksdagsman (1701—76). Grundade 1738
ett klädesmanufakturverk i Åbo samt 1739
ett valkverk vid Littois (se d. o.). W. var en
stridbar mösspolitiker vid riksdagarna 1734,
1738—39 och 1742—43 och uppträdde för
finskans rätt. Jfr Y. Koskelainen, »Littois
klädesfabriks historia» (1923). H. E. P.
Vecka, tidsperiod i ett flertal kronologier,
omfattande fem till tretton dagar. Möjl. har
v. uppkommit genom uppdelning av
månskiftena i fyra delar. Den härigenom
uppkomna sjudagars v., som har använts av
kaldéer-na, egypterna, judarna, araberna, grekerna
och romarna, är den nu allmänt vedertagna. I
Sveriges kalender ha vissa v. sitt särskilda
namn, ss. dymmelveckan och stilla v. samt de
v., som omfatta en viss högtid, ss. påskveckan.
Dagarna 18—24 juli benämnas
fruntimmers-veckan el. regnveckan, enär maximum för
nederbörd i Sverige sammanfaller med denna
tidsperiod. Jfr V i k a. K. Lmk.
Veckberg, se Berg.
Ve’ckelaks, fi. Ve’hkalahti, socken vid
Finska viken, Viborgs län, Finland; 577 kvkm,
9,907 inv. (1932). V. finnes omnämnt på
1300-talet; kyrkan, av gråsten, belägen i
Fredriks-hamn, är från denna tid, ehuru flera gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
