193 Wedel—Wedel Jarlsberg, F. H. H. 194 framgång. »Gesammelte Werke» i 9 bd 1912 —21. — Monogr. av P. Fechter (1920) och A. Kutscher (3 bd, 1922—31). R-n B. Wedel (W e d e 11), dansk-tysk, urspr. hol-steinsk adelssläkt, känd från 1212; en gren (W. Jarlsberg) bosatt i Norge. Generalen frih. Gustav Wilhelm Wedel (1641— 1717) blev 1684 dansk länsgreve till Jarlsberg (se d. o.) i Norge och stamfader för grevarna och baronerna Wedel Jarlsberg; om greve J. C. H. Wedel Jarlsberg och baron F. H. II. Wedel Jarlsberg se nedan. Från en G. W. W:s bror härstamma de danska grevarna och baronerna W e d e 11-Wedellsborg. Till en av släktens tyska grenar hörde greve Karl v. Wedel (1842 —1919), som 1914 blev preussisk furste von Wedel. Han blev preussisk general 1897, var 1892—94 envoyé i Stockholm, ambassadör i Rom 1899—1902, i Wien 1902—07 och ståthållare i Elsass-Lothringen (se d. o., sp. 728 —729) 1907—14. G. m. svenska grevinnan Stephanie von Plåten, f. Hamilton, hade han goda förbindelser med Sverige, dit han efter revolutionen 1918 överflyttade. — Bland släktens övriga medlemmar märkas greve B o t h o von Wedel (f. 1862), som 1910 blev föredragande råd i utrikesministeriet och 1916— 19 var tysk ambassadör i Wien. — Om släkten se Danmarks Adels Aarbog 1908. B. H-d; L-ts. Vedel (latiniserat Vellejus), Anders S ö-rensen, dansk historiker (1542—1616). Följde 1562—65 Tyge Brahe till utlandet och blev 1566 mag. och 1568 slottspräst i Köpenhamn. Tidens litterärt intresserade adelsmän sågo i V. mannen, som kunde fortsätta Saxos Danmarkskrönika, och stödde honom på flera sätt. Från 1581 bodde han i Ribe, där han åtnjöt inkomsten av en prelatur. 1575 utgav V. en övers, el. rättare omdiktning av Saxo, som är ett av den äldre danska litteraturens viktigaste språkminnesmärken. Av stort värde är också hans samling av hundra danska folkvisor (1591). Däremot blev det icke något med hans fortsättning på Saxo; han samlade mycket material, men regeringen blev otålig och uppdrog 1595 åt Niels Krag att fullborda arbetet. — Jfr O. Walde, »Storhetstidens litterära krigsbyten», 2 (1920), och Ellen Jörgen-sen, »Historieforskning og historieskrivning i Danmark indtil aar 1800» (1931). P. E-t. Vedel, Emil, dansk arkeolog (1824—1909). Blev jur. kand. 1846, var 1857—64 departementschef i slesvigska ministeriet och 1866— 1902 amtman, först på Bornholm, därefter i Sorö. V. var den förste, som påvisade s. k. brandpletter (se Brandgrop och Järnåldern, sp. 65) från förromersk järnålder, och skrev många avh. i Aarböger for Nordisk Oldkyndighed og Historie samt »Bornholms oldtidsminder og oldsager» (1886; efterskrift 1897). P. E-t. Vedel, Herman, dansk målare (f. 1875), studerade bl. a. i Zahrtmanns skola (1896— 98). Hans många porträtt kännetecknas av skarp karakteristik. Bland hans arbeten märkas »Damer på en balkong» (1905), porträtt av S. M. Jörgensen, H. Höffding, Henning Berger (1912) och Georg Brändes (1926) samt gruppbild av Carlsbergfondens direktion 1925 (1927). (E. L-k.) Vedel, Peter, dansk diplomat (1823—1911). Blev jur. kand. 1846 och 1851 prof, vid Köpenhamns univ. 1858 inträdde V. i utrikesministeriet som chef för dess politiska dep. 1860 blev han ensam departementschef o. var 1864 —99 dir. för utrikes-dep. V. var ett ovärderligt stöd för minister Hall under förhandlingarna med de tyska makterna. Hans sakkunskap, tanke-skärpa och fina stil präglade avgörande de danska noterna. Under Londonkonferensen 1864 verkade han förgäves för att hindra nytt krigsutbrott. 1870 var han verksam för att förebygga Danmarks ingripande i fransktyska kriget. V. utgav flera historiska verk med ämnen från Bernstorffstiden. 1879 blev han jur. hedersdr i Köpenhamn. — V :s dotter Annette V. (f. 1863) var 1901—21 Danmarks första yrkesinspektris. P. E-t. Vedel, Valdemar, dansk litteraturhistoriker (f. 1865), son till P. V. och dotterson till Vendela Hebbe (se d. o.). Blev jur. kand. 1887, fil. dr 1890 på avh. »Studier over guld-alderen i dansk digt-ning», docent 1895 och e. o. prof. 1911 samt var 1918—33 prof, i allmän litteraturhistoria. 1901—07 redigerade han Tilskue-ren. Han har utgivit en lång rad litteratur-och kulturhistoriska verk, bl. a. »Svensk romantik» (1894), »Holger Drachmann» (1909), »Firsernes fö-rere» (1923) och essä samlingen »Menneskelighed» (1920) samt en rad tidsanalyser, »By og borger i middel-alderen» (19Ö1), »Helteliv» (1903), »Ridderro-mantikken» (1906), »Bag klostermure» (1911), »Barok» (1918), »Renæssancens frembrud» (1922; sv. övers. 1927), »Höjrenæssancen» (1923), »Corneille og hans samtid» (1927), »Molière» (1929) och »Racine» (1932). Med djupgående lärdom och mångsidigt vetande förenar V. en fint värdesättande kritik. P. E-t. Wedel Jarlsberg, Fredrik (Fritz) Hart-vig Herman, (dansk) baron, norsk diplomat (f. 1855); jfr släktövers. Wedel. Blev 1879 jur. kand, och anställdes s. å. i Utrikes-dep. samt var 1891—97 svensk-norsk envoyé i Madrid. 1898—1905 var W. bosatt på godset Palsgaard i Jylland, medverkade vid unionsbrottet 1905 till förberedelserna för XX. 7