Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wedekind, Frank - Wedel (Wedell), släkt - Vedel, Anders Sörensen - Vedel, Emil - Vedel, Herman - Vedel, Peter - Vedel, Valdemar - Wedel Jarlsberg, Fredrik (Fritz) Hartvig Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Wedel—Wedel Jarlsberg, F. H. H.
194
framgång. »Gesammelte Werke» i 9 bd 1912
—21. — Monogr. av P. Fechter (1920) och A.
Kutscher (3 bd, 1922—31). R-n B.
Wedel (W e d e 11), dansk-tysk, urspr.
hol-steinsk adelssläkt, känd från 1212; en gren
(W. Jarlsberg) bosatt i Norge. Generalen
frih. Gustav Wilhelm Wedel (1641—
1717) blev 1684 dansk länsgreve till
Jarlsberg (se d. o.) i Norge och stamfader för
grevarna och baronerna Wedel
Jarlsberg; om greve J. C. H. Wedel Jarlsberg
och baron F. H. II. Wedel Jarlsberg se nedan.
Från en G. W. W:s bror härstamma de
danska grevarna och baronerna W e d e
11-Wedellsborg. Till en av släktens tyska
grenar hörde greve Karl v. Wedel (1842
—1919), som 1914 blev preussisk furste von
Wedel. Han blev preussisk general 1897, var
1892—94 envoyé i Stockholm, ambassadör i
Rom 1899—1902, i Wien 1902—07 och
ståthållare i Elsass-Lothringen (se d. o., sp. 728
—729) 1907—14. G. m. svenska grevinnan
Stephanie von Plåten, f. Hamilton, hade han goda
förbindelser med Sverige, dit han efter
revolutionen 1918 överflyttade. — Bland släktens
övriga medlemmar märkas greve B o t h o
von Wedel (f. 1862), som 1910 blev
föredragande råd i utrikesministeriet och 1916—
19 var tysk ambassadör i Wien. — Om släkten
se Danmarks Adels Aarbog 1908. B. H-d; L-ts.
Vedel (latiniserat Vellejus), Anders S
ö-rensen, dansk historiker (1542—1616).
Följde 1562—65 Tyge Brahe till utlandet och blev
1566 mag. och 1568 slottspräst i Köpenhamn.
Tidens litterärt
intresserade adelsmän
sågo i V. mannen, som
kunde fortsätta Saxos
Danmarkskrönika, och
stödde honom på flera
sätt. Från 1581 bodde
han i Ribe, där han
åtnjöt inkomsten av
en prelatur. 1575
utgav V. en övers, el.
rättare omdiktning av
Saxo, som är ett av
den äldre danska
litteraturens viktigaste
språkminnesmärken. Av stort värde är
också hans samling av hundra danska
folkvisor (1591). Däremot blev det icke något med
hans fortsättning på Saxo; han samlade
mycket material, men regeringen blev otålig och
uppdrog 1595 åt Niels Krag att fullborda
arbetet. — Jfr O. Walde, »Storhetstidens
litterära krigsbyten», 2 (1920), och Ellen
Jörgen-sen, »Historieforskning og historieskrivning i
Danmark indtil aar 1800» (1931). P. E-t.
Vedel, Emil, dansk arkeolog (1824—1909).
Blev jur. kand. 1846, var 1857—64
departementschef i slesvigska ministeriet och 1866—
1902 amtman, först på Bornholm, därefter i
Sorö. V. var den förste, som påvisade s. k.
brandpletter (se Brandgrop och
Järnåldern, sp. 65) från förromersk järnålder,
och skrev många avh. i Aarböger for Nordisk
Oldkyndighed og Historie samt »Bornholms
oldtidsminder og oldsager» (1886; efterskrift
1897). P. E-t.
Vedel, Herman, dansk målare (f. 1875),
studerade bl. a. i Zahrtmanns skola (1896—
98). Hans många porträtt kännetecknas av
skarp karakteristik. Bland hans arbeten
märkas »Damer på en balkong» (1905), porträtt
av S. M. Jörgensen, H. Höffding, Henning
Berger (1912) och Georg Brändes (1926) samt
gruppbild av Carlsbergfondens direktion 1925
(1927). (E. L-k.)
Vedel, Peter, dansk diplomat (1823—1911).
Blev jur. kand. 1846 och 1851 prof, vid
Köpenhamns univ. 1858 inträdde V. i
utrikesministeriet som chef för dess politiska dep. 1860 blev
han ensam
departementschef o. var 1864
—99 dir. för
utrikes-dep. V. var ett
ovärderligt stöd för
minister Hall under
förhandlingarna med de
tyska makterna. Hans
sakkunskap,
tanke-skärpa och fina stil
präglade avgörande de
danska noterna.
Under Londonkonferensen 1864 verkade han
förgäves för att hindra
nytt krigsutbrott. 1870 var han verksam för
att förebygga Danmarks ingripande i
fransktyska kriget. V. utgav flera historiska verk
med ämnen från Bernstorffstiden. 1879 blev
han jur. hedersdr i Köpenhamn. — V :s dotter
Annette V. (f. 1863) var 1901—21
Danmarks första yrkesinspektris. P. E-t.
Vedel, Valdemar, dansk
litteraturhistoriker (f. 1865), son till P. V. och dotterson till
Vendela Hebbe (se d. o.). Blev jur. kand.
1887, fil. dr 1890 på avh. »Studier over
guld-alderen i dansk
digt-ning», docent 1895 och
e. o. prof. 1911 samt
var 1918—33 prof, i
allmän
litteraturhistoria. 1901—07
redigerade han
Tilskue-ren. Han har utgivit
en lång rad
litteratur-och kulturhistoriska
verk, bl. a. »Svensk
romantik» (1894),
»Holger Drachmann»
(1909), »Firsernes
fö-rere» (1923) och
essä
samlingen »Menneskelighed» (1920) samt en
rad tidsanalyser, »By og borger i
middel-alderen» (19Ö1), »Helteliv» (1903),
»Ridderro-mantikken» (1906), »Bag klostermure» (1911),
»Barok» (1918), »Renæssancens frembrud»
(1922; sv. övers. 1927), »Höjrenæssancen»
(1923), »Corneille og hans samtid» (1927),
»Molière» (1929) och »Racine» (1932). Med
djupgående lärdom och mångsidigt vetande
förenar V. en fint värdesättande kritik. P. E-t.
Wedel Jarlsberg, Fredrik (Fritz)
Hart-vig Herman, (dansk) baron, norsk
diplomat (f. 1855); jfr släktövers. Wedel. Blev
1879 jur. kand, och anställdes s. å. i
Utrikes-dep. samt var 1891—97 svensk-norsk envoyé
i Madrid. 1898—1905 var W. bosatt på
godset Palsgaard i Jylland, medverkade vid
unionsbrottet 1905 till förberedelserna för
XX. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
