Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Wedgwood, J. Ch.—Vega
200
fyr o. a. stenarter, samt slutligen, efter 1775,
jaspergodset, det mest fulländade av
alla, en fin, halvgenomskinlig, ytterst
plastisk och för färgning mottaglig massa. De i
detta material utförda föremålen, som
företrädesvis kallas Wedgwoodfabrikat: kaméer,
medaljonger, vaser, lampor, rökelsekärl, serviser,
lyxföremål av alla slag, äro vanl. ornerade
med fint skurna och modellerade vita reliefer
mot en oftast blå, stundom grågrön,
rosafärgad, violett, grå el. gul botten. För deras
ut-sirning togs en skara konstnärer i anspråk,
bl. a. J. Flaxman. — Jfr Porslin, bild
14—-16. Monogr. av A. H. Church (ny uppl. 1903),
J. Wedgwood (1915) m. fl., om släkten av J.
Ch. Wedgwood (1909). Upk.*
Wedgwood [coe’d$cood], Josiah Charles,
engelsk politiker (f. 1872), ättling till J. W.
(se ovan). Tidigare skeppsbyggare, deltog han
i boerkriget som artillerikapten, var under
världskriget med bl. a. vid Dardanellerna och
i Östafrika, var 1916 led. av kommissionen
om fälttåget i Mesopotamien och sändes 1918,
med överstes rang, i särskilt uppdrag till
Sibirien. Sedan 1906 led. av underhuset och
jan.—nov. 1924 kansler för hertigdömet
Lancaster i första ministären MacDonald,
har han på senare år intagit en ledande
ställning inom arbetarpartiet (v. ordf. 1921
—24). V. S-g.*
Wgdkiewicz [väntkie’vitf], S t an i s la w,
polsk filolog (f. 1888), prof, i romansk filologi
i Poznan 1919, i Krakau 1921. W. vistades
1916—18 i Sverige och utgav då en bibliogr.
över svenska polonica, »La Suède et la
Po-logne» (1918). Som red. för tidskriften Przeglad
Wspölczesny har han ägnat stor
uppmärksamhet åt Sverige. W. har bl. a. behandlat
rumänska och italienska dialekter. A. A-t.
Vedkärl, bot., dets. som trakéer, se L e
d-ningsvävnad, sp. 913.
Vedmått. Förr brukades för mätning av
brännved (se Ved) en mängd olika
måttenheter, de flesta kallade »famn», varav det
fanns minst ett tiotal olika slag. Genom en
k. f. 9 maj 1924 stadgades, att brännved blott
får säljas mätt i kbm el. delar därav.
Småhug-gen ved (s. k. småved) får blott kapas i längd
av 25 cm och, om den är travad, saluföras i
mått (säck) om 1 hl. Hel ved får endast säljas
kapad i hel mångfald av */« m; vanlig längd på
veden är 1 m. Ett mått av 4 kbm travad
ved kallas allmänt famn. Småhuggen ved
tillhandahålles i vedhandeln enl. köpares
önskan, stundom även i s. k. stjälpt mått om
en el. flera kbm. — Jfr Vedram. S-r.
Wednesbury [coe’nzbori], stad i Staffordshire,
v. England, 13 km n. v. om Birmingham;
31,534 inv. (1931). W. har betydande
järn-och stålindustri.
Vedparenkym, bot., se Ledningsvävnad.
Vedram, rätvinklig ram för mätning av
brännved i travat mått. Enl. k. kung. 18 juni
1925 kan krönt vedram få ha flera olika
dimensioner; den vanligaste är dock 2,5 m i
längd och 1,6 m i höjd. S-r.
Vedre’tta, it. namn på glaciärer, även
nedisade fjälltoppar.
Védrines [vedrFn], Jules Charles
Tous-saint, fransk flygare (1881—1919). Vann
1911 tävlingen Paris—Madrid, satte 1912
has-tighetsrekord och vann s. å. vid Chicago Gor-
don-Bennettpokalen för flygning 200 km på 1
tim. 10 min. V. utförde 1913 den då
märkliga flygningen Paris—Wien—Konstantinopel
—Beirut—Kairo. Under världskriget utmärkte
sig V. som officer vid flygtrupperna. Han
omkom under flygning som kurir. ö-g.
Vedro [vjedrå’], ryskt mått, se Ryssland,
sp. 1324.
Vedstam, bot., se Vedväxter.
Vedsteklar el. H o r n s t e k 1 a r
(Träst e k 1 a r), Siri’cidae (Urocéridae),
insektfamilj, tillhörande underordningen
växt-st e k 1 a r (se d. o.). V. ha en långsträckt
cylindrisk, kraftigt byggd kropp. Honans
ägg-läggningsrör är oftast långt utskjutande. De
vitaktiga, cylindriska, med svanstagg
beväpnade larverna av släktet Sirex leva i barrträd,
där de djupt i veden göra längsgående gångar,
tätt fyllda med en hårt packad massa av
gnag-spån och exkrementer. Den tekniska
skadegörelsen minskas genom att de äro relativt
sällsynta och företrädesvis angripa gamla el.
skadade träd. Som v:s fiender uppträda
Rhyssa-arter (jfr Parasitsteklar, sp. 655). Störst
och allmännast av de 10 sv. arterna är stora
hornstekeln, Sirex gigas (se färgpl.
Skogsträdens skadedjur 2, 4a—4 c). I. T-dh.
Vedum. 1. Municipal- och stationssamhälle
i Laske-Vedums socken, Skaraborgs län, vid
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg,
10 km n. om Herrljunga; 80 har, 452 inv.
(1933). Tax.-värde å fastighet 581,500 kr.
(1933), tax. inkomst 227,110 kr.
2. Socknar, se K i n n e - V e d u m och
L a s k e - V e du m.
Vedu’t (it. vedu’ta), utsikt,
landskapsmålning, som framställer bestämda ställen,
särskilt med byggnader, i motsats till det
komponerade, »heroiska», »idylliska» landskapet
och »stämningslandskapet», där luft- och
be-lysningsföreteelserna äro huvudsak. (E. L-k.)
Vedväxter, Lignöser, växter med
för-vedad stam (vedstam), alltså träd och buskar.
Se även Stam.
Vedämne, kem., se L i g n i n.
Vedätare, zool., se Xylophaga.
Weekend [aH’ke’nd], eng., »veckoslut»,
lör-dagshelg, vanl. lördag middag till söndag
kväll el. måndag morgon; lantvistelse under
denna tid.
Weer [vör], E., se W e s t e r, E. S.
Weert [vört], Jan de, se Holländska
litteraturen, sp. 1188.
Vefsna, älv i Nordland fylke, Norge,
upprinner på Börgefjell nära gränsen mot
Nord-Tröndelag fylke, kallas i övre loppet Susna,
mottar Unkerelv och Fiplingdalselv, förenar
sig med Svenningdalselv (se S v e n n i n g d
a-1 e n) och utmynnar i Vefsnfjord (se d. o.) vid
Mosjöen; flodområde 4,207 kvkm, därav 639
i Sverige, längd 100 km. Ax. S.
Vefsnfjord, fjord i Nordland fylke, n.
Norge, från Atlanten mellan ön Alsten och
fastlandet samt in i Vefsna herred (1,198,97 kvkm,
3,119 inv. 1930), som ligger kring nedre
Vefsna och inre V. På Vefsnas delta ligger
Mosjöen (se d. o.). Ax. S.
Vega [coä’ga] (plur. vegas), sp., eg. ängd,
slätt, bördiga, ofta konstbevattnade
slättmarker i Spanien (Andalusien o. a. trakter). På
Kuba kallas en tobaksplantage v.
Vega, öherred i Nordland fylke, på n. Norges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
