199 Wedgwood, J. Ch.—Vega 200 fyr o. a. stenarter, samt slutligen, efter 1775, jaspergodset, det mest fulländade av alla, en fin, halvgenomskinlig, ytterst plastisk och för färgning mottaglig massa. De i detta material utförda föremålen, som företrädesvis kallas Wedgwoodfabrikat: kaméer, medaljonger, vaser, lampor, rökelsekärl, serviser, lyxföremål av alla slag, äro vanl. ornerade med fint skurna och modellerade vita reliefer mot en oftast blå, stundom grågrön, rosafärgad, violett, grå el. gul botten. För deras ut-sirning togs en skara konstnärer i anspråk, bl. a. J. Flaxman. — Jfr Porslin, bild 14—-16. Monogr. av A. H. Church (ny uppl. 1903), J. Wedgwood (1915) m. fl., om släkten av J. Ch. Wedgwood (1909). Upk.* Wedgwood [coe'd$cood], Josiah Charles, engelsk politiker (f. 1872), ättling till J. W. (se ovan). Tidigare skeppsbyggare, deltog han i boerkriget som artillerikapten, var under världskriget med bl. a. vid Dardanellerna och i Östafrika, var 1916 led. av kommissionen om fälttåget i Mesopotamien och sändes 1918, med överstes rang, i särskilt uppdrag till Sibirien. Sedan 1906 led. av underhuset och jan.—nov. 1924 kansler för hertigdömet Lancaster i första ministären MacDonald, har han på senare år intagit en ledande ställning inom arbetarpartiet (v. ordf. 1921 —24). V. S-g.* Wgdkiewicz [väntkie'vitf], S t an i s la w, polsk filolog (f. 1888), prof, i romansk filologi i Poznan 1919, i Krakau 1921. W. vistades 1916—18 i Sverige och utgav då en bibliogr. över svenska polonica, »La Suède et la Po-logne» (1918). Som red. för tidskriften Przeglad Wspölczesny har han ägnat stor uppmärksamhet åt Sverige. W. har bl. a. behandlat rumänska och italienska dialekter. A. A-t. Vedkärl, bot., dets. som trakéer, se L e d-ningsvävnad, sp. 913. Vedmått. Förr brukades för mätning av brännved (se Ved) en mängd olika måttenheter, de flesta kallade »famn», varav det fanns minst ett tiotal olika slag. Genom en k. f. 9 maj 1924 stadgades, att brännved blott får säljas mätt i kbm el. delar därav. Småhug-gen ved (s. k. småved) får blott kapas i längd av 25 cm och, om den är travad, saluföras i mått (säck) om 1 hl. Hel ved får endast säljas kapad i hel mångfald av */« m; vanlig längd på veden är 1 m. Ett mått av 4 kbm travad ved kallas allmänt famn. Småhuggen ved tillhandahålles i vedhandeln enl. köpares önskan, stundom även i s. k. stjälpt mått om en el. flera kbm. — Jfr Vedram. S-r. Wednesbury [coe'nzbori], stad i Staffordshire, v. England, 13 km n. v. om Birmingham; 31,534 inv. (1931). W. har betydande järn-och stålindustri. Vedparenkym, bot., se Ledningsvävnad. Vedram, rätvinklig ram för mätning av brännved i travat mått. Enl. k. kung. 18 juni 1925 kan krönt vedram få ha flera olika dimensioner; den vanligaste är dock 2,5 m i längd och 1,6 m i höjd. S-r. Vedre'tta, it. namn på glaciärer, även nedisade fjälltoppar. Védrines [vedrFn], Jules Charles Tous-saint, fransk flygare (1881—1919). Vann 1911 tävlingen Paris—Madrid, satte 1912 has-tighetsrekord och vann s. å. vid Chicago Gor- don-Bennettpokalen för flygning 200 km på 1 tim. 10 min. V. utförde 1913 den då märkliga flygningen Paris—Wien—Konstantinopel —Beirut—Kairo. Under världskriget utmärkte sig V. som officer vid flygtrupperna. Han omkom under flygning som kurir. ö-g. Vedro [vjedrå'], ryskt mått, se Ryssland, sp. 1324. Vedstam, bot., se Vedväxter. Vedsteklar el. H o r n s t e k 1 a r (Träst e k 1 a r), Siri'cidae (Urocéridae), insektfamilj, tillhörande underordningen växt-st e k 1 a r (se d. o.). V. ha en långsträckt cylindrisk, kraftigt byggd kropp. Honans ägg-läggningsrör är oftast långt utskjutande. De vitaktiga, cylindriska, med svanstagg beväpnade larverna av släktet Sirex leva i barrträd, där de djupt i veden göra längsgående gångar, tätt fyllda med en hårt packad massa av gnag-spån och exkrementer. Den tekniska skadegörelsen minskas genom att de äro relativt sällsynta och företrädesvis angripa gamla el. skadade träd. Som v:s fiender uppträda Rhyssa-arter (jfr Parasitsteklar, sp. 655). Störst och allmännast av de 10 sv. arterna är stora hornstekeln, Sirex gigas (se färgpl. Skogsträdens skadedjur 2, 4a—4 c). I. T-dh. Vedum. 1. Municipal- och stationssamhälle i Laske-Vedums socken, Skaraborgs län, vid Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg, 10 km n. om Herrljunga; 80 har, 452 inv. (1933). Tax.-värde å fastighet 581,500 kr. (1933), tax. inkomst 227,110 kr. 2. Socknar, se K i n n e - V e d u m och L a s k e - V e du m. Vedu't (it. vedu’ta), utsikt, landskapsmålning, som framställer bestämda ställen, särskilt med byggnader, i motsats till det komponerade, »heroiska», »idylliska» landskapet och »stämningslandskapet», där luft- och be-lysningsföreteelserna äro huvudsak. (E. L-k.) Vedväxter, Lignöser, växter med för-vedad stam (vedstam), alltså träd och buskar. Se även Stam. Vedämne, kem., se L i g n i n. Vedätare, zool., se Xylophaga. Weekend [aH'ke'nd], eng., »veckoslut», lör-dagshelg, vanl. lördag middag till söndag kväll el. måndag morgon; lantvistelse under denna tid. Weer [vör], E., se W e s t e r, E. S. Weert [vört], Jan de, se Holländska litteraturen, sp. 1188. Vefsna, älv i Nordland fylke, Norge, upprinner på Börgefjell nära gränsen mot Nord-Tröndelag fylke, kallas i övre loppet Susna, mottar Unkerelv och Fiplingdalselv, förenar sig med Svenningdalselv (se S v e n n i n g d a-1 e n) och utmynnar i Vefsnfjord (se d. o.) vid Mosjöen; flodområde 4,207 kvkm, därav 639 i Sverige, längd 100 km. Ax. S. Vefsnfjord, fjord i Nordland fylke, n. Norge, från Atlanten mellan ön Alsten och fastlandet samt in i Vefsna herred (1,198,97 kvkm, 3,119 inv. 1930), som ligger kring nedre Vefsna och inre V. På Vefsnas delta ligger Mosjöen (se d. o.). Ax. S. Vega [coä'ga] (plur. vegas), sp., eg. ängd, slätt, bördiga, ofta konstbevattnade slättmarker i Spanien (Andalusien o. a. trakter). På Kuba kallas en tobaksplantage v. Vega, öherred i Nordland fylke, på n. Norges