Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weilska sjukdomen - Weimar - Weinberger, Jaromir - Weinek, Ladislaus - Weinel, Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Weimar—Weinel
216
Goethes hus vid Frauenplan i Weimar. — Goethes trädgårdshus.
infektionssjukdom. Den är vanlig i Japan; i
Europa inträffade massor av fall under
världskriget bland skyttegravsmanskapet,
men efter krigets slut har W. blivit mindre
vanlig. I Sverige har ett antal fall iakttagits.
W. framkallas av en blodparasit (jfr S p i r
o-c h a e t e r, sp. 261) och överföres antagl.
mest, när urin från råttor, som härbärgera
parasiten, kommer i beröring med huden;
möjligen kan även vatten överföra smittan.
W. utmärkes av svår gulsot efter några
dagars feber och smärtor i vad och
bukmuskulatur. Efter omkr. en veckas hög temp. (39° C)
sjunker denna, men feber återkommer flera
gånger, tills patienten efter 3—6 veckor
tillfrisknat. Prognosen är i regel god; vid enstaka
epidemier har dock dödligheten varit mycket
hög (37 % i Japan). W. behandlas med
sal-varsan. H. D.
Weimar [vaiTnar], huvudstad i ty. fristaten
Thüringen, vid Saales biflod Ilm; 49,327 inv.
(1933). I W:s oregelbundna, stämningsfulla
äldsta del v. om Ilm ligger vid Burgplatz
storhertigliga slottet, uppf. 1789—1803, nu
inrymmande slottsmuseet. Burgplatz
förbin-des i s. v. med stadstorget (med stadshus,
ombyggt 1800, och Lucas Cranachs hus, båda
från 1500-talet) och i s. med Fürstenplatz
(med landsbiblioteket, 420,000 bd, och
lantdagens hus, som var residens 1774—-1803). S.
därom, vid Frauenplan, ligger Goethes hus, där
han bodde 1782—1832, nu
Goethe-National-museum. N. v. om Frauenplan leder
Schiller-strasse förbi Schillers oansenliga hus till
Theaterplatz, med nationalteatern (uppf. 1907),
Goethes och Schillers dubbelstaty av Rietschel
samt Wittumspalais. N. v. om Theaterplatz
ligger den stora konsert- och mötessalen
Wei-marhalle (1932); rakt v. om denna vidtar
Froriepsgarten, fortsatt av Schwanseebad. I
s., omgiven av nya stadsdelar, ligger den
vackra kyrkogården med Fürstengruft, den
storhertigliga gravkryptan, där även Goethe
och Schiller vila. ö. härom går Belvederer
Allee till lustslottet Belvedere. S. om W:s
slott, på bägge sidor om Ilm, ligger den av
Goethe och Karl August (se Kar 1, sp. 395—
396) skapade parken (med Goethes
trädgårdshus). På en kulle ö. om Ilm märkes
Goethe-och Schillerarkivet. I n. ö. ligger lustslottet
Tiefurt, i n. v. lustslottet Ettersburg. — I
W. finnas vidare stats-, Nietzsche- och
Reger-arkiven, stats-, Liszt- och förhistoriskt
museum, högskolor för bildande konst, för musik,
för hantverk och byggnadskonst etc.
Garnisonsort. W. är en av Tysklands mest besökta
turistorter. — Litt.: P. Kühn, »W.» (4:e uppl.,
av H. Wahl, 1925); Ellen Rydelius, »8 tyska
städer» (1931). R-n B.
W. nämnes som borg på 900-talet, var
stad omkr. 1250, tillföll 1485 den ernestinska
linjen av huset Wettin och blev 1547
residensstad i hertigdömet (från 1815
storhertig-dömet) Sachsen-Weimar-Eisenach (se d. o.).
W:s klassiska epok var Karl Augusts
regeringstid, då Goethe, Herder, Schiller och
Wie-land verkade där. I W. höll 6 febr.—21 aug.
1919 den nationalförsamling sina
sammanträden, som 11 aug. gav Tyska riket ny
författning (»Weimarförfattningen»). 1920 blev
W. fristaten Thüringens huvudstad. Ä. S-n.
Weinberger [véFnbärger], J a r o m i r,
tjeckisk tonsättare (f. 1896). Studerade vid
kon-servatoriet i Prag och i Leipzig hos Reger.
Efter att ha varit lärare vid konservatoriet i
Ithaca (U. S. A.) har W. varit litterär och
musikalisk rådgivare vid tjeckiska scener.
Han har komponerat en pianosonat,
orkesterverk, »Passacaglia» för orkester och orgel
samt musikaliskt sceniska verk, av vilka den
till bömisk folkton anknytande operan
»Svan-da dudäk» (1927; »Schwanda», Göteborg 1931)
vunnit internationell framgång. H. G-t.
Weinek [vaTnäk], Ladislaus,
österrikisk-ungersk astronom (1848—1913). Var från
1883 till sin död chef för det tyska
observa-toriet i Prag. W., som var en mycket
skicklig tecknare, har särskilt sysselsatt sig med
selenografiska studier. K. Lmk.
Weinel [vaTnel], Heinrich, tysk
protestantisk teolog (f. 1874). W., som 1907 blev
ord. prof, i Jena (i nytestamentlig exegetik;
sedan 1925 i systematisk teologi), har vid
sidan om sin rent vetenskapliga verksamhet
genom egna skrifter och genom utgivningen av
serien »Lebensfragen» (28 bd, 1904—20)
framträtt som energisk apologet för den »liberala»
tyska teologien. Bland hans skrifter märkas
»Die Wirkungen des Geistes und der Geister
im nachapostolischen Zeitalter bis auf Ire-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
