Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Veit den helige—Wekerle
222
1830—43. 1854 flyttade V. till Mainz, där han
blev galleriets dir. I Frankfurt målade han
bl. a. »Kvinnorna vid graven», »Konsternas
införande i Tyskland genom kristendomen»
(fresk i institutet), »Marias himmelsfärd»
(domen i Frankfurt; 1846) och »Den barmhärtige
samariten», Kristus som samariten, samt
»Det egyptiska mörkret», framställt i
symboler. V. var även porträttmålare. — Monogr.
av M. Spahn (1901). C. R. N.*
Veit den helige [fait-], se V i t u s.
WeFtemeyer [-meior], Harald, dansk
geograf (1846—1921), utgav »Geografisk
haand-bog» (1886; ny uppl., 2 bd, 1913—14), »Le
Da-nemark» (1889) och »Æmner og kuriositeter
fra Columbustiden og Columbusliteraturen»
(1892). Han redigerade 1898—1906 3:e uppl.
av Traps »Danmark» (topografisk
beskrivning), som W. förbättrade och utvidgade i hög
grad, och började_J919 utge 4:e uppl.
VéVtsiluoto [-loåtå], såg (uppf. 1921) och
sulfitcellulosafabrik (uppf. 1930) invid Kemi
stad, Finland, tillhör ett bolag, vars aktier
ägas av finska staten. Årstillv. 33,000 stds
sågvirke, 33,000 ton cellulosa (1932). O. Brn.
Weizmann [våi’ts-}, C h a j i m,
sionistleda-re, till yrket kemist (f. 1873), sedan 1903
bosatt i England. W. var en av initiativtagarna
till en 1901 grundad demokratisk fraktion
inom den sionistiska
rörelsen. Under
världskriget lyckades han
vinna engelska
regeringen för denna
rörelses idéer. Tack vare
honom tillkom
Bal-f ou rdeklarationen
(1917), som intogs i
fredsfördraget med
Turkiet i Sèvres 1920.
W. genomdrev
grundandet av ett
hebreiskt univ. i
Jerusalem, vars grundsten
lades 1918. W. har på senare år ägnat nästan
hela sin tid åt att propagera den sionistiska
idén bland judarna i Europa och Förenta
staterna och att uppbringa medel för den judiska
kolonisationen i Palestina. Han var 1920—31
den sionistiska världsorganisationens
president. På 18 :e sionistkongressen 1933 erhöll
han uppdraget att leda den genom nazismens
seger i Tyskland föranledda aktionen för
tyska judars invandring till Palestina. D. B-ck.
Weizsäcker [vaFtszäkor], Karl
Heinrich, tysk protestantisk teolog och
kyrkomän (1822—99). Efter att ha verkat som
präst och ämbetsman blev W. 1861
professor i kyrkohistoria i Tübingen och beklädde
från 1890 kanslersämbetet vid univ. där. Som
teologisk förf, gjorde sig W. från 1856
bemärkt genom kyrkohistoriska och dogmatiska
artiklar i den av honom och andra uppsatta
tidskr. Jahrbücher für Deutsche Theologie,
där han hävdade en konservativ ståndpunkt
och med vissa modifikationer gjorde front
mot Baurska skolan. Som prof, slog han
emellertid in på en kritisk behandling av
urkristendomens problem, som gjorde
klyftan mellan honom och Baur allt mindre och
tillförsäkrade honom en rangplats bland
forskarna på urkristendomens område. Utom de
båda huvudarbetena »Untersuchungen über
die evangelische Geschichte, ihre Quellen und
den Gang ihrer Entwicklung» (1864; 2:a
uppl. 1901) och »Das apostolische Zeitalter»
(1886; 3:e uppl. 1902) utgav W. bl. a. en
mästerlig övers, av N. T. (1875; 11 :e uppl.
1927). E. Nwn.
Vejbystrand, kurort i Barkåkra socken,
Kristianstads län, vid Skälderviken. I V.
ligger Kronprinsessan Victorias kustsanatorium.
Vejde, bot., se Kor sblom mig a, sp. 1245.
Vejae, Pehr Gunnar, hembygdsforskare
(f. 1885 19/b). Tog organistexamen 1903,
folkskollärarexamen 1908 och är sedan 1926
folkskollärare i Växjö samt sedan s. å.
avdel-ningsföreståndare vid Växjö museum. V.
har skrivit bl. a. godsmonografierna
»Ridders-berg» (1914) och »Ramsjöholm» (1921),
»Kronobergs läns herrgårdar» (1928—29) och ett
flertal andra värdefulla, även på
arkivundersökningar vilande topografiska och
historiska Smålandsstudier, särskilt i Hyltén
Ca-vallius-föreningens Ärsbok och Norra Allbo
Hembygdsförenings Årsbok. B. H-d.
Vèji (Vei), sydetruskisk fornstad, nu Isola
Farnese (15 km n. n. v. om Rom), enl.
romersk annalistik erövrad av Camillus 390 f.
Kr. Blev under Augustus romerskt
munici-pium. Bevarade äro gravar, väggmålningar
m. m. E. St.
Vejle, residensstad och viktig järnvägsknut
i Vejle amt, s. ö. Jylland, vid innersta delen
av Vejle fjord; 23,094 inv. (1930), därtill
omkr. 4,000 i förstäderna. Utpräglad
industristad med stor textil- och järnindustri;
därjämte handel med jordbruksprodukter från
omgivande bördiga landsbygd samt sjöfart.
Turist- och kurort. — I äldre tider var stadens
namn Vedle el. Vedel. 1256 hölls i V. ett
danskt biskopsmöte, varvid den s. k.
Vejle-konstitutionen till ordnande av kyrkans
ställning till staten antogs. Stadsprivilegier äro
kända från 1327, men först efter hamnens
anläggning 1824—27 nådde V. större betydelse.
Vejle amt, på Jyllands östkust, innanför
Fyn; 2,348,54 kvkm, 168,897 inv. (1930).
Små-kuperat jordbruksområde, närmast kusten
mycket bördigt och skogrikt, i det inre rikt
på hedar. Städer: Vejle (residensstad),
Kol-ding och Fredericia.
Veka livet, se Länd.
Wekerle [vä’kärlä], Sändor
(Alexander), ungersk politiker (1848—1921). Blev
riksdagsman 1886 och finansminister i K.
Tiszas regering 1889, vilken post han även
innehade, när han 1892
bildade egen regering.
Som finansminister
genomförde W.
betydande reformer och
förbättrade Ungerns
statsfinanser. 1894
drog sig W. tillbaka
från politiken och blev
president i den s. k.
[-förvaltningsdomstolen.-]
{+förvaltningsdomsto-
len.+} 1907 bildade W.
en koalitionsregering,
där han även var
finansminister. W. var
emellertid icke vuxen de allt häftigare
politiska striderna, och hans regering måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
