Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Veide, K. F. van der—Welhaven
230
Museum i Ilagen (färdigt 1902),
Nietzsche-arkivet och ombyggnaden av
konsthantverks-skolan i Weimar, där V. verkade som ledare
och prof. 1902—14. Vidare har han ritat
Werk-bunds utställningsteater i Köln 1914 och flera
privatvillor samt utfört teckningar till
bokband, tapeter, silver,
porslin etc. Sina
teorier har han framlagt
i »Die Renaissance
im modernen
Kunstge-werbe» (1901),
»Kunst-gewerbliche Laienpre-digten» (1902), »Vom
neuen Stil» (1907) och
»Der neue Stil in
Frankreich» (1925).
1917 flyttade V. till
Schweiz, senare till
Nederländerna. 1927
grundade han ett
in
stitut för dekorativ konst i Bryssel. —
Monogr. av K. E. Osthaus (1920). E. L-k.
Veide [fä’lde], Karl Franz van der,
tysk romanförfattare (1779—1824). Valde
gärna svenska motiv (»Arwed Gyllenstierna»,
1822; sv. övers. 1871; »Christine und ihr Ilof»,
1823; sv. övers. 1826, o. s. v.). R-n B.
Veide [fä’lde], Theodorllendrik van
d e, holländsk läkare och författare (f. 1873).
Var 1913—18 chef för kvinnokliniken i
Haar-lem, 1918—19 t. f. chef för kvinnokliniken i
Zürich. Är sedan 1920 bosatt i Schweiz,
Mi-nusio-Locarno. Ilan har utgivit talrika
ob-stetrisk-gynekologiska samt socialmedicinska
och populära arbeten, särskilt över
äktenskapet. Bvn.
Veldeke [fä’ldako], H. von, se Heinrich
von Veldeke.
Veldenz [fä’ldänts], furstendöme i forna
Tyska riket, överrhenska kretsen. Titeln greve
av V. bars av medlemmarna av det pfalziska
kungahuset i Sverige.
Weldon [coe’ldan], Walter, engelsk
kemisk tekniker (1832—85). Är bekant som
uppfinnare av en efter honom benämnd metod för
framställning av klor (se d. o.), varpå patent
uttogs 1866. Förr av stor betydelse, har
metoden numera nästan fullständigt ersatts av
klorframställning på elektrolytisk väg (se
Klo r ■ alkali - elektr olys). K. A. V-g.*
Ve’lebit, V. p 1 a n i n a, bergskedja i
Jugoslavien, inom Kroatien och Dalmatien, tillhör
dinariska bergssystemet, är en bred, delvis
skogbevuxen kalkstensrygg, som stupar brant
mot Planinskikanalen av Adriatiska havet och
i Batin vrh når 1,798 m ö. h.
Ve’les, turk. Köprülü, stad i Makedonien,
s. Jugoslavien, vid Vardar och järnvägen
Skoplje—Saloniki; 13,440 inv. (1931).
Handelsstad; tobaks-, vin- och silkesmaskodling.
VeUeslavin [-vin], Daniel Adam (z V
e-1 e s 1 a v f n a), tjeckisk humanist, boktryckare
(1545—99). V., urspr. lärare vid Praguniv.,
blev delägare i, sedan ägare av det
boktryckeri, som ägdes av hans svärfader, den
berömde Jifi Melantrich (1511—80). Själv
sammanställde V. »Kalendåf historick^»
(Historiskt kalendarium; 1578) och utgav
ordböckerna »Dictionarium linguae latinae» (1579),
»Silva quadrilinguis» (1598), »Nomenelator
quadrilinguis» (s. å.). C. T-t.
Vélez de Guevara [coä’läp öä gä<oa’ra], Luis,
se G u e v a r a y D u e n a s.
Vélez-Malaga [coä’läp- ma’-], stad i sp. prov.
Malaga, vid kustfloden Vélez, 26 km ö. n. ö.
om staden Malaga; 25,238 inv. (1921).
Handelsstad med sockerbruk och odling av sockerrör,
vin och sydfrukter. Ofta hemsökt av jordskalv.
Welf, tysk furstesläkt. Äldre huset W.,
känt från 800-talet, fick med Welf III
1047 hertigdömet Kärnten och
markgrevskapet Verona som län. Det utgick 1055. Från
Welf 111 :s systerson W e 1 f I V (om hans bror
Folco se släktart. E s t e) härstammar yngre
huset W. Welf IV blev hertig av Bayern 1070
(som sådan Welf I). Hans sonson Henrik
den s t o 11 e (d. 1139) blev hertig av Bayern
1125, av Sachsen 1136 och fader till Henrik
Lejonet (se d. o.), som miste båda
bertigdö-mena 1180. Om dennes son kejsar Otto IV
se Otto, sp. 449. Ottos brorson Otto Barnet
(se 011 o, sp. 446) blev hertig av
Braun-schweig och Lüneburg 1235 och stamfader för
huset W:s olika grenar i Braunschweig (se
d. o., sp. 1152) och Hannover (se d. o., sp. 500).
Den hannoverska kurlinjen
(Braunschweig-Lüneburg) besteg 1714 även Englands tron
och regerade där till 1901. Denna linje
regerade i Hannover (jfr Ernst, sp. 998) till
1866 (jfr även Cumberland, E. A., hertig
av) samt i Braunschweig 1913—18 med hertig
Ernst August (f. 1887), ättens nuv.
huvudman, som numera bor i Gmunden. Husets
medlemmar bära titeln prins (prinsessa) av
Hannover, Storbritannien och Irland, hertig
(hertiginna) av Braunschweig. B. H-d.
Welffonden (ty. Der Welfenfonds), en fond,
urspr. bildad 1867 genom anslag av
preussiska lantdagen på 48 mill. Rmk som
ersättning åt den 1866 detroniserade konung Georg
V av Hannover. Då denne vägrade att
erkänna sin detronisation, beslagtogs fonden av
preussiska staten 1868. Sitt namn erhöll
fonden på grund av hannoverska konungahusets
welfiska ursprung. Räntorna av W. användes
för att bekämpa den hannoverska dynastien
och det s. k. welfiska parti, som arbetade för
återställandet av Hannovers självständighet
och denna dynastis restauratidn. Från 1879’
utbetalades en ränta till konung Georgs äukar
1892 avsattes ett kapital på 60 mill. Rmk som
en hertigens fordran på preussiska staten,
vilken fordran efter en process 1931 godkändes,
av riksrätten. En stor del av de upplupna
räntorna har tidtals använts bl., a. till
underhåll av de kungl. slotten och trädgårdarna i’
Hannover. R. Sv-m..
We’lfiska partiet, se Welffonden.
Velhagen und Klasing [vè’lhägon ont [-klä’-ziq],-] {+klä’-
ziq],+} tyskt förlag i Bielefeld och Leipzig, gr.
1835 av A. Velhagen (1809—91) och A.
Klasing (1809—97), utger Velhagen und Klasings
Monatshefte (1866; nov. 1933 förbjuden till
1935), »Andrees Handatlas», illustrerade
arbeten, kartverk, skolböcker m. m.
Welhaven, Johan Sebastian C a
m-mermeyer, norsk skald (1807 22/12—1873
21/io), prästson från Bergen. W. blev student
1825. Han började enl. faderns önskan
studera teologi och rörde sig inom en begränsad
umgängeskrets, vilken dock omfattade
sådana män som P. A. Munch och A. M.
Schwei-gaard. Utom i dansk-norsk vitterhet var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
