229 Veide, K. F. van der—Welhaven 230 Museum i Ilagen (färdigt 1902), Nietzsche-arkivet och ombyggnaden av konsthantverks-skolan i Weimar, där V. verkade som ledare och prof. 1902—14. Vidare har han ritat Werk-bunds utställningsteater i Köln 1914 och flera privatvillor samt utfört teckningar till bokband, tapeter, silver, porslin etc. Sina teorier har han framlagt i »Die Renaissance im modernen Kunstge-werbe» (1901), »Kunst-gewerbliche Laienpre-digten» (1902), »Vom neuen Stil» (1907) och »Der neue Stil in Frankreich» (1925). 1917 flyttade V. till Schweiz, senare till Nederländerna. 1927 grundade han ett in stitut för dekorativ konst i Bryssel. — Monogr. av K. E. Osthaus (1920). E. L-k. Veide [fä'lde], Karl Franz van der, tysk romanförfattare (1779—1824). Valde gärna svenska motiv (»Arwed Gyllenstierna», 1822; sv. övers. 1871; »Christine und ihr Ilof», 1823; sv. övers. 1826, o. s. v.). R-n B. Veide [fä'lde], Theodorllendrik van d e, holländsk läkare och författare (f. 1873). Var 1913—18 chef för kvinnokliniken i Haar-lem, 1918—19 t. f. chef för kvinnokliniken i Zürich. Är sedan 1920 bosatt i Schweiz, Mi-nusio-Locarno. Ilan har utgivit talrika ob-stetrisk-gynekologiska samt socialmedicinska och populära arbeten, särskilt över äktenskapet. Bvn. Veldeke [fä'ldako], H. von, se Heinrich von Veldeke. Veldenz [fä'ldänts], furstendöme i forna Tyska riket, överrhenska kretsen. Titeln greve av V. bars av medlemmarna av det pfalziska kungahuset i Sverige. Weldon [coe'ldan], Walter, engelsk kemisk tekniker (1832—85). Är bekant som uppfinnare av en efter honom benämnd metod för framställning av klor (se d. o.), varpå patent uttogs 1866. Förr av stor betydelse, har metoden numera nästan fullständigt ersatts av klorframställning på elektrolytisk väg (se Klo r ■ alkali - elektr olys). K. A. V-g.* Ve'lebit, V. p 1 a n i n a, bergskedja i Jugoslavien, inom Kroatien och Dalmatien, tillhör dinariska bergssystemet, är en bred, delvis skogbevuxen kalkstensrygg, som stupar brant mot Planinskikanalen av Adriatiska havet och i Batin vrh når 1,798 m ö. h. Ve'les, turk. Köprülü, stad i Makedonien, s. Jugoslavien, vid Vardar och järnvägen Skoplje—Saloniki; 13,440 inv. (1931). Handelsstad; tobaks-, vin- och silkesmaskodling. VeUeslavin [-vin], Daniel Adam (z V e-1 e s 1 a v f n a), tjeckisk humanist, boktryckare (1545—99). V., urspr. lärare vid Praguniv., blev delägare i, sedan ägare av det boktryckeri, som ägdes av hans svärfader, den berömde Jifi Melantrich (1511—80). Själv sammanställde V. »Kalendåf historick^» (Historiskt kalendarium; 1578) och utgav ordböckerna »Dictionarium linguae latinae» (1579), »Silva quadrilinguis» (1598), »Nomenelator quadrilinguis» (s. å.). C. T-t. Vélez de Guevara [coä'läp öä gä<oa'ra], Luis, se G u e v a r a y D u e n a s. Vélez-Malaga [coä'läp- ma'-], stad i sp. prov. Malaga, vid kustfloden Vélez, 26 km ö. n. ö. om staden Malaga; 25,238 inv. (1921). Handelsstad med sockerbruk och odling av sockerrör, vin och sydfrukter. Ofta hemsökt av jordskalv. Welf, tysk furstesläkt. Äldre huset W., känt från 800-talet, fick med Welf III 1047 hertigdömet Kärnten och markgrevskapet Verona som län. Det utgick 1055. Från Welf 111 :s systerson W e 1 f I V (om hans bror Folco se släktart. E s t e) härstammar yngre huset W. Welf IV blev hertig av Bayern 1070 (som sådan Welf I). Hans sonson Henrik den s t o 11 e (d. 1139) blev hertig av Bayern 1125, av Sachsen 1136 och fader till Henrik Lejonet (se d. o.), som miste båda bertigdö-mena 1180. Om dennes son kejsar Otto IV se Otto, sp. 449. Ottos brorson Otto Barnet (se 011 o, sp. 446) blev hertig av Braun-schweig och Lüneburg 1235 och stamfader för huset W:s olika grenar i Braunschweig (se d. o., sp. 1152) och Hannover (se d. o., sp. 500). Den hannoverska kurlinjen (Braunschweig-Lüneburg) besteg 1714 även Englands tron och regerade där till 1901. Denna linje regerade i Hannover (jfr Ernst, sp. 998) till 1866 (jfr även Cumberland, E. A., hertig av) samt i Braunschweig 1913—18 med hertig Ernst August (f. 1887), ättens nuv. huvudman, som numera bor i Gmunden. Husets medlemmar bära titeln prins (prinsessa) av Hannover, Storbritannien och Irland, hertig (hertiginna) av Braunschweig. B. H-d. Welffonden (ty. Der Welfenfonds), en fond, urspr. bildad 1867 genom anslag av preussiska lantdagen på 48 mill. Rmk som ersättning åt den 1866 detroniserade konung Georg V av Hannover. Då denne vägrade att erkänna sin detronisation, beslagtogs fonden av preussiska staten 1868. Sitt namn erhöll fonden på grund av hannoverska konungahusets welfiska ursprung. Räntorna av W. användes för att bekämpa den hannoverska dynastien och det s. k. welfiska parti, som arbetade för återställandet av Hannovers självständighet och denna dynastis restauratidn. Från 1879' utbetalades en ränta till konung Georgs äukar 1892 avsattes ett kapital på 60 mill. Rmk som en hertigens fordran på preussiska staten, vilken fordran efter en process 1931 godkändes, av riksrätten. En stor del av de upplupna räntorna har tidtals använts bl., a. till underhåll av de kungl. slotten och trädgårdarna i' Hannover. R. Sv-m.. We'lfiska partiet, se Welffonden. Velhagen und Klasing [vè'lhägon ont [-klä'-ziq],-] {+klä'- ziq],+} tyskt förlag i Bielefeld och Leipzig, gr. 1835 av A. Velhagen (1809—91) och A. Klasing (1809—97), utger Velhagen und Klasings Monatshefte (1866; nov. 1933 förbjuden till 1935), »Andrees Handatlas», illustrerade arbeten, kartverk, skolböcker m. m. Welhaven, Johan Sebastian C a m-mermeyer, norsk skald (1807 22/12—1873 21/io), prästson från Bergen. W. blev student 1825. Han började enl. faderns önskan studera teologi och rörde sig inom en begränsad umgängeskrets, vilken dock omfattade sådana män som P. A. Munch och A. M. Schwei-gaard. Utom i dansk-norsk vitterhet var-