Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Welhaven, Johan Sebastian Cammermeyer - Veligerlarven - Velika Kikinda - Veliki Bečkerek - Velikij - Velikij Ustiug - Vélin - Welin, Agnes, f. Hedenström - Welin, Ernst Axel Martin - Welin, Henrik August Johannes - Velinge - Velites - Well - Vellamo - Wellander, Erik Ludvig - Wellander, Johan - Wellandkanalen - Wellbanken - Welldäckat fartyg - Vellejus (Vellaeus, Velleus), Gaius Vellejus Paterculus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Veligerlarven—Vellejus
232
han bevandrad i tysk litteratur. W.
debuterade 1830 med ett satiriskt kväde mot
H. Wergeland med anledning av dennes
»Skabelsen, mennesket og Messias», vilket
gav upphov till en
skarp litterär fejd,
»stumpefeiden», efter
de s. k. stumper,
epigram, som de två
motståndarna
offentliggjorde i
studentföreningens skrivna blad.
I nov. 1834 utgav
W. »Norges dæmring»,
där han i sonettform
på det skarpaste
gisslade sina landsmäns
kälkborgerlighet och
brist på verkligt sinne
för kultur och poesi men tillika siade om en
tid, då nationen skulle vakna ur sin dvala.
Striden om detta W:s arbete har fått
namnet »dæmringsfeiden». 1839 kom W :s första
lyriska diktsamling. Hans lyrik är en
minnets poesi, i vars grundton ett blitt vemod
klingar. Barndomsminnena och Vestlandets
natur ha lämnat de flesta motiven. Poemet
»Digtets aand» i »Nyere digte» (1845)
vittnar om hans högt spända idealitet och stränga
formkrav. I de senare samlingarna
framträder allt starkare det på 1840-talet vaknande
intresset för norsk folksaga och folkvisa. Bl. a.
odlade W. flitigt »huldreromantiken» i sina
lyckade romanser, vilka mer än hans övriga
dikter blivit allmänhetens egendom, t. ex.
»Dyre Vaa» i »Halvhundrede digte» (1848),
»Kaale fra Nes» samt främst »Asgaardsreien».
— I dikterna från 1845 biktar W. i en
resignerad ton, där smärtan upplösts i vemod, sin
sorg över förlusten av sin ungdoms älskade,
Ida Kierulf, som dött i unga år. En annan
kvinna, som en tid stod honom nära, var den
senare berömda romanförfattarinnan Camilla
Collett, f. Wergeland, en syster till hans
motståndare. W:s sista dikter präglas av
självfördjupning och religiös innerlighet. W. skrev
även avh. av stort värde, t. ex. »Ewald
og de norske digtere» (1863). W. blev 1840
lektor och var 1846—68 prof, i filosofi vid
Oslo univ. Sami. skr. utkommo i 8 bd 1867—
68. — Litt.: A. Löchen, »J. S. W :s liv og
skrifter» (1900); no. monogr. av I.
Handa-gard (2:a uppl. 1926). G. M-in.*
VeTigerlarven, zool., se B 1 ö t d j u r, sp. 614.
Ve’lika Kkkinda, magyar. Nagykikinda,
stad i n. ö. Jugoslavien, 112 km n. om
Belgrad; 32,839 inv. (1931). Järnvägsknut;
betydande spannmålshandel.
Ve’liki Beckerek [-betjke’-], magyar.
Nagy-becskerek, stad i n. ö. Jugoslavien. 63 km n.
om Belgrad, vid Begakanalen; 28,400inv. (1931).
Järnvägsknut; sidenindustri och livlig handel.
Velhkij (fem. veWkaja, neutr. veli’koe; i
sammansättningar veliko-), ry., stor.
Velkkij Ustiug [-ostjo’k], stad i Norra
området, Sovjetryssland, vid Suchona, mittför
mynningen av dess biflod Jug; 19.092 inv.
(1926). Stora sågverk, betydande
trävaruhandel; rundradiostation.
Vélin [velå’], se V e 1 ä n g.
Welin, Agnes, f. Hedenström (1849
—1928), 1889 g. m. E. A. M. W. (se nedan).
Utförde i London från 1877 en banbrytande
kristligt-social verksamhet bland
skandinaviska sjömän och upprättade 1880
Scandina-vian sailors temperance home (1888 förlagt
till egen byggnad). Hon var känd som
»sjö-mansmor» av generationer sjömän, och genom
henne hemsändes till Sverige omkr. 11 mill.
kr. av svenskt sjöfolks hyresmedel. Biogr. av
J. Lindskog (1930). A. Y.
Welin, Ernst Axel Martin,
ingenjör, uppfinnare (f. 1862 10/n). Konstruerade
en mycket använd båtdävert (se d. o.) och
åtskilliga militärtekniska anordningar, bl. a.
bakladdningsmekanismer för kanoner. Var
från 1880-talets slut verksam i London, där
han innehade egen konstruktionsfirma och var
en av initiativtagarna till Svenska
handelskammaren. W. återkom 1931 till Sverige. Om
hans första maka, Agnes W., se ovan. G. H-r.
Welin, Henrik August Johannes,
tandläkare (1863—1927), lärare vid
Tandläkareinstitutet 1895—1927. Publicerade
åtskilliga fackarbeten, bl. a. »Lärobok i
tandfyll-ningskonst» (1897—99; 2:a uppl. 1910—12).
Velinge, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, s. om Tidaholm; 46,24 kvkm, 679 inv.
(1933). Sträcker sig från Tidans delvis
odlade dal mot ö. upp i Hökensås högsta
partier. 1,144 har åker, 1,387 har skogsmark.
Egendom: Ettaks kungsgård. Ingår i
Dare-torps, V. och Brandstorps pastorat i Skara
stift, Kåkinds kontrakt.
Velites, lat., plur., se Legion.
Well [<oel], eng., bra, gott; nåväl?
Ve’llamo [ må], se Mytologi, sp. 578.
Wellander, Erik Ludvig, filolog (f. 1884
16/0). Blev fil. dr och docent i tyska språket
i Uppsala 1911, lektor där 1919, i
Västerås 1925 och vid Högre latinläroverket å
Norrmalm 1926, docent i tyska språket vid
Stockholms högskola 1928, prof. 1931. W. var
1924—26 och 1929—30 sakkunnig inom
Eckle-siastikdep. i skolfrågan. W. har genom sin
huvudskrift »Studien zum Bedeutungswandel
im Deutschen» (3 bd, 1917—28) inlagt
betydande förtjänster om den semasiologiska
forskningen. Även som skolman har W. gjort
uppmärksammade inlägg, bl. a. i
»Skolkom-promissen» (1927) och i dagspressen. E. Rth.
Wellander, Johan, författare (1735—83).
Vart student i Uppsala 1755 och rådman i
Stockholm 1776. W. var led. av Utile Dulci,
i vars »Vitterhetsnöjen» flera av hans lediga
rokokopoesier trycktes, och en mycket anlitad
festpoet. Han skrev texten till den första,
svenska operan, »Thetis och Pelée» (1773). —
Monogr. av O. Levertin (1896—97). R-n B.
Wellandkanalen [coe’lend-], eng. Welland
ship canal, i prov. Ontario, Kanada, v. om
Niagarafloden, förbinder Ontario med Erie;
resp, ändpunkter äro Port Dalhousie och Port
Colborne. W. anlades urspr. 1824—33,
ombyggdes 1872—87 och 1914—30. I sitt nya
skick är W. 44,6 km lång och 7,6 m djup;
höjdskillnaden (100 m) mellan Ontario och
Erie övervinnes genom 8 slussar.
Wellbanken, se Nordsjön.
Welldäckat fartyg, se bild 3 vid Däck
och Fartygstyper, sp. 137.
Vellèjus (V e 11 ae’u s, V e 11 é u s), G a i u s
V. Paterculus, romersk militär, Tiberius’
legat under hans fälttåg i Germanien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
