Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241 Velocipedtrupper—Wembley 242
Wehvitschia mirabilis. T. v. gammalt hanexemplar, t. h. ungt honexemplar.
sport, numera vanl. Cykelsport,
omfattar banlopp (på särskilt inlagda banor) och
landsvägslopp; högsta ledningen av tävlingar
i v. i Sverige utövas av Svenska
velocipedförbundet, gr. 1900. Se vidare Cykelsport,
suppl.
Velocipedtrupper (stundom också benämnda
H j u 1 ry 11 a r t r upp e r), trupper, vid
vilka personalen fortskaffas på velociped.
Hittills förekomma v. endast i begränsad
omfattning och endast i vissa länder, t. ex. Norge,
Finland o. Belgien. I Sverige finnas ej
särskilda v.; personal vid samtliga kav.-reg:ten och
Gotlands inf.-kår utbildas dock i
velocipedtjänst, och bland de värnpliktiga sker
uttag-ning av velocipedordonnanser,
vilka erhålla särskild utbildning och för
fälttjänsten fördelas på staber och truppförband.
— Motorcykelordonnanser
användas i alla arméer. Då motorcykeln ej passar
i fiendens omedelbara närhet, ha
motorcykeltrupper däremot ännu ej mera
allmänt organiserats; dock har Frankrike 11
bataljoner dylika trupper, avsedda att följa
kavalleriet (dess pansarbilar). M. B-dt.
Velodrom [-drä’m], bana för cykeltävlingar.
Sveriges första v. invigdes 30 juni 1923 och
låg på Kungsholmen i Stockholm, där nu
Kristinebergs idrottsplats ligger.
Velours [velö’r], fr., sammet. —
Vel(o)u-terad, sammets-(schagg- el. plysch-)liknande
(om tyger o. dyl.).
Velouté [volote’], se Sås.
Wels, Otto, tysk socialdemokratisk
politiker (f. 1873). Var i tapetserarlära i Berlin
och blev 1907 sekr. i den socialdemokratiska
distriktsorganisationen Brandenburg. W var
led. av riksdagen 1912—33; han satt även
i konstituerande nationalförsamlingen 1919—
20. Vid revolutionen i nov. 1918 uppdrogs
ledningen av kommendanturen i Berlin åt den
energiske W., som härvid kom i skarp
motsättning till radikalare element. W., som
tillhör majoritetssocialistiska partiet, var en av
partiets ordf, från 1919, tills det upplöstes
1933. W. gick i landsflykt och bosatte sig i
Prag. Han var den tyska socialdemokratiens
representant i Socialistiska
arbetarinternatio-nalens exekutiv och byrå till 1933. R. L-dm.*
Welser [vä’lzør], tysk köpmanssläkt,
särskilt bemärkt på 1400- och 1500-talet vid
sidan av huset Fugger. Geheimerådet
Bar-tholomeus W. (1488—1561) i Augsburg
var farbror till Philippine W., g. m.
ärkehertig Ferdinand (se d. o., sp. 246).
We’ltervikt (eng. welter-weight), viktklass
i boxning (61,235 kg—66,678 kg) och brottning
(66 kg—72 kg).
We’ltevreden [ frédon], se B a t a v i a.
Veltlln [fält- el. vält-], se Val T e 11 i n a.
WeTtschmerz, ty., »världssmärta»;
världs-el. livsleda; det själstillstånd, som härrör från
övertygelsen om lidandets, det ondas övervikt
och omöjligheten att åstadkomma en ändring
till det bättre. W. uppträder i litteraturen
vid skilda tidpunkter, t. ex. i Goethes »Die
Leiden des jungen Werthers», Chateaubriands
»René», hos Byron, Leopardi, Schopenhauer
och i litt. efter världskriget. R-n B.
Vèlum, lat., duk. 1. 1 katolska kyrkan
beteckning för olika i kulten använda kläden,
bl. a. den duk, varmed kalken täckes. — 2.
Tyg, utspänt för att dämpa solljuset i
utställningslokaler. — 3. Se S k i v 1 i n g a r.
Veluwe [fely’vo], se Gel de r 1 an d.
Velvet [ve’lvit], eng., sammet. Liksom
vel-veteen, eng., bomullssammet, och
manchester-sammet brukas ordet v. stundom i betydelsen
inslagssammet av bomull.
Welwi’tschia, till Gnetales (se d. o.)
hörande växtsläkte, med en enda art, TV. mirabilis
(TV. Bainesii, Tumboa BainesU). TV. växer i
öknar i Angola och Hereroland. Stammen är
snurrformig, nästan h. o. h. nedsänkt i
marken och kan bli ända till 4 m i omkrets.
Upptill i snurrans kant sitta två motsatta,
läder-artade blad (de första på hjärtbladen följ,
bladen), vilka oupphörligt tillväxa vid basen,
under det att de dö bort i spetsen, och bli
ända till 100 år gamla och 3 m långa; som
äldre äro de upprispade i remliknande, på
marken liggande flikar. Blommorna sitta
samlade i kottelika blomställningar på mer el.
mindre förgrenade, korta grenar i
bladvecken, äro diklina och försedda med hylle. Hos
honblommorna är detta sambladigt och
tillväxer efter blomningen samt tjänstgör för
fröets spridning med vihden. — TV.
upptäcktes 1860 av den i portugisisk tjänst anställde
österrikiske botanisten Friedrich Welwitsch
(1806—72) och är en av jordens
egendomligaste växter. G. M-e.
Velä’ng (fr. vélin, av veau, kalvskinn),
gammal benämning på kalvskinnspergament
för bokband.
Veman, vänsterbiflod till Ljusnan, i
Härjedalen (se d. o., sp. 304 och kartan).
Wembley [cue’mbli], stad i eng. grevsk.
Middlesex, nordvästlig förort till London;
48,546 inv. (1931). I W. park hölls 1924—25
en stor brittisk imperieutställning. W :s
sta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
