241 Velocipedtrupper—Wembley 242 Wehvitschia mirabilis. T. v. gammalt hanexemplar, t. h. ungt honexemplar. sport, numera vanl. Cykelsport, omfattar banlopp (på särskilt inlagda banor) och landsvägslopp; högsta ledningen av tävlingar i v. i Sverige utövas av Svenska velocipedförbundet, gr. 1900. Se vidare Cykelsport, suppl. Velocipedtrupper (stundom också benämnda H j u 1 ry 11 a r t r upp e r), trupper, vid vilka personalen fortskaffas på velociped. Hittills förekomma v. endast i begränsad omfattning och endast i vissa länder, t. ex. Norge, Finland o. Belgien. I Sverige finnas ej särskilda v.; personal vid samtliga kav.-reg:ten och Gotlands inf.-kår utbildas dock i velocipedtjänst, och bland de värnpliktiga sker uttag-ning av velocipedordonnanser, vilka erhålla särskild utbildning och för fälttjänsten fördelas på staber och truppförband. — Motorcykelordonnanser användas i alla arméer. Då motorcykeln ej passar i fiendens omedelbara närhet, ha motorcykeltrupper däremot ännu ej mera allmänt organiserats; dock har Frankrike 11 bataljoner dylika trupper, avsedda att följa kavalleriet (dess pansarbilar). M. B-dt. Velodrom [-drä'm], bana för cykeltävlingar. Sveriges första v. invigdes 30 juni 1923 och låg på Kungsholmen i Stockholm, där nu Kristinebergs idrottsplats ligger. Velours [velö'r], fr., sammet. — Vel(o)u-terad, sammets-(schagg- el. plysch-)liknande (om tyger o. dyl.). Velouté [volote'], se Sås. Wels, Otto, tysk socialdemokratisk politiker (f. 1873). Var i tapetserarlära i Berlin och blev 1907 sekr. i den socialdemokratiska distriktsorganisationen Brandenburg. W var led. av riksdagen 1912—33; han satt även i konstituerande nationalförsamlingen 1919— 20. Vid revolutionen i nov. 1918 uppdrogs ledningen av kommendanturen i Berlin åt den energiske W., som härvid kom i skarp motsättning till radikalare element. W., som tillhör majoritetssocialistiska partiet, var en av partiets ordf, från 1919, tills det upplöstes 1933. W. gick i landsflykt och bosatte sig i Prag. Han var den tyska socialdemokratiens representant i Socialistiska arbetarinternatio-nalens exekutiv och byrå till 1933. R. L-dm.* Welser [vä'lzør], tysk köpmanssläkt, särskilt bemärkt på 1400- och 1500-talet vid sidan av huset Fugger. Geheimerådet Bar-tholomeus W. (1488—1561) i Augsburg var farbror till Philippine W., g. m. ärkehertig Ferdinand (se d. o., sp. 246). We'ltervikt (eng. welter-weight), viktklass i boxning (61,235 kg—66,678 kg) och brottning (66 kg—72 kg). We'ltevreden [ frédon], se B a t a v i a. Veltlln [fält- el. vält-], se Val T e 11 i n a. WeTtschmerz, ty., »världssmärta»; världs-el. livsleda; det själstillstånd, som härrör från övertygelsen om lidandets, det ondas övervikt och omöjligheten att åstadkomma en ändring till det bättre. W. uppträder i litteraturen vid skilda tidpunkter, t. ex. i Goethes »Die Leiden des jungen Werthers», Chateaubriands »René», hos Byron, Leopardi, Schopenhauer och i litt. efter världskriget. R-n B. Vèlum, lat., duk. 1. 1 katolska kyrkan beteckning för olika i kulten använda kläden, bl. a. den duk, varmed kalken täckes. — 2. Tyg, utspänt för att dämpa solljuset i utställningslokaler. — 3. Se S k i v 1 i n g a r. Veluwe [fely'vo], se Gel de r 1 an d. Velvet [ve'lvit], eng., sammet. Liksom vel-veteen, eng., bomullssammet, och manchester-sammet brukas ordet v. stundom i betydelsen inslagssammet av bomull. Welwi'tschia, till Gnetales (se d. o.) hörande växtsläkte, med en enda art, TV. mirabilis (TV. Bainesii, Tumboa BainesU). TV. växer i öknar i Angola och Hereroland. Stammen är snurrformig, nästan h. o. h. nedsänkt i marken och kan bli ända till 4 m i omkrets. Upptill i snurrans kant sitta två motsatta, läder-artade blad (de första på hjärtbladen följ, bladen), vilka oupphörligt tillväxa vid basen, under det att de dö bort i spetsen, och bli ända till 100 år gamla och 3 m långa; som äldre äro de upprispade i remliknande, på marken liggande flikar. Blommorna sitta samlade i kottelika blomställningar på mer el. mindre förgrenade, korta grenar i bladvecken, äro diklina och försedda med hylle. Hos honblommorna är detta sambladigt och tillväxer efter blomningen samt tjänstgör för fröets spridning med vihden. — TV. upptäcktes 1860 av den i portugisisk tjänst anställde österrikiske botanisten Friedrich Welwitsch (1806—72) och är en av jordens egendomligaste växter. G. M-e. Velä'ng (fr. vélin, av veau, kalvskinn), gammal benämning på kalvskinnspergament för bokband. Veman, vänsterbiflod till Ljusnan, i Härjedalen (se d. o., sp. 304 och kartan). Wembley [cue'mbli], stad i eng. grevsk. Middlesex, nordvästlig förort till London; 48,546 inv. (1931). I W. park hölls 1924—25 en stor brittisk imperieutställning. W :s sta