Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Vem dalen—Ven
244
dion är Londons förnämsta idrottsplats och
rymmer omkr. 100.000 pers.
Vèmdalen, socken i Härjedalen, Hede
tingslag, Jämtlands län, mellan Ljusnan och
Jämt-landsgränsen; 1,127,70 kvkm, 1,295 inv. (1933).
Omfattar Vemans och dess källfloders delvis
bebyggda dalar och angränsande
fjällområden, bl. a. Klövsjöfjällen med Oxsjövålen
(1,022 m ö. h.). 436 har åker, 58,457 har
skogsmark, omkr. 50,000 har impediment.
Stora bolagsskogar. Ingår i Hede, V:s och
Storsjö pastorat i Härnösands stift,
Härjedalens kontrakt.
Vemdalskvartslt, geol., se Dalarna, sp.
345, Härjedalen, sp. 305, Jämtland,
sp. 11—12 (kartan), och Kvartsi t.
Vemmenhög. 1. Härad i Malmöhus län, på
Skånes sydkust (med Sveriges sydligaste
punkt, Smygehuk, se d. o.); 355,33 kvkm,
21,482 inv. (1933). Omfattar
landskommunerna Simlinge, Lilla Isie, ö. Torp,
Hemmes-dynge, S. Åby, ö. Klagstorp, Äspö, Källstorp,
Lilla Bedinge, Tullstorp, ö. Vemmenhög, V.
Vemmenhög, önnarp, Gärdslöv, Grönby,
Bör-ringe, Slimminge, Skurup, Svenstorp,
Hassle-Bösarp, örsjö, Solberga och Skivarp samt
Skurups köping. Närmast kusten utbreder sig
i v. Söderslätts bördiga och tätt befolkade
jordbruksbygd, som mot ö. övergår i
Ystads-slätten. Norrut vidta sluttningarna av
Ro-meleåsen, som inom V. når sin största höjd
i Kläggerödshöjden (186 m ö. h.). 28,808 har
åker, 2,035 har skogsmark. V. är ett starkt
industrialiserat jordbrukshärad med stor
bet-odling och bl. a. sockerfabriker; utmed kusten
flera fisklägen. Folkhögskola i Skurup.
Kommunikationer: se kartan vid Skåne, s. bladet.
V. tillhör Ystads fögderi samt V:s, Ljunits
och Herrestads domsaga. — Jfr P. Asp,
»Wem-menhögs härad» (1891).
2. Socknar, se Västra Vemmenhög
och östra Vemmenhög.
Vemmenhögs kontrakt, i Lunds stift,
omfattar 7 pastorat (1933): Källstorp, Lilla
Bedinge, Äspö och ö. Klagstorp; Anderslöv och
Grönby; Gärdslöv och önnarp; ö.
Vemmenhög, V. Vemmenhög, Tullstorp och Svenstorp;
Börringe; Hemmesdynge, S. Åby, ö. Torp och
Lilla Isie; Skurup, Solberga och Hassle-Bösarp.
Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads
domsaga, under Hovrätten över Skåne och
Blekinge, omfattar Vemmenhögs, Ljunits och
Herrestads härader i Malmöhus län, vilka
tills, utgöra ett tingslag (tingsställe: Ystad).
Vemmerlöv, socknar, se Västra
Vem-m e r 1 ö v och östra Vemmerlöv.
Vemmetofte, adligt frökenkloster i
Danmark, 12 km s. v. om Storehedinge på s. ö.
Själland. Grundades av prinsessan Sofia
Hedvig 1735 för döttrar till män i de tre högsta
rangklasserna. Av de inskrivna damerna bo
en del på slottet, de övriga åtnjuta endast
understöd, varjämte föräldralösa barn erhålla
kontant understöd. Klostrets tillgångar
upp-gingo 31 mars 1933 till omkr. 10,7 mill. kr.
Vemork, kraftverk, se R j u k a n.
Wemyss [<oimz], Rosslyn Erskin e,
1 :e baron W e s t e r W. (1919), brittisk amiral
(1864—1933). Var under världskriget bl. a.
eskaderchef vid Dardanellerna 1915 och högste
befälhavare i Indien och Egypten 1916. W.
blev 1917 2:e, därefter l:e sjölord samt
brittiskt ombud vid underhandlingarna om
vapenvila. W. skrev »The navy in the Dardanelles
campaign» (1924). ö-g.
Vem är det?, på sv. och utländska språk
utgivna, kortfattade biografiska
uppslagsböcker över levande personer. En »Who’s who»
började utges för Storbritannien och Irland
1849 och i sin nuv. form 1897; den utkommer
numera årl. Ett utdrag därur är »Who was
who», som utkom 1920 för åren 1897—1916
och 1929 för åren 1916—28. »Who’s who in
America» utges sedan 1899 varje el. vartannat
år. En fransk »Qui ètes-vous?» utkom 1908
och senast 1924. Den tyska »Wer ist’s?»
utkom f. ggn 1905, 9:e årg. 1928. I Sverige
utgav E. Thyselius l:a årg. av »Vem är det?»
1912; den utkommer från 1922 vartannat år,
senast för 1933 (tr. 1932). I Norge finns »Hvem
er hvem?» för 1912, 1930 och 1934. Sedan 1910
utges den danska »Kraks blaa bog», som är
årlig. I Finland finns dels »Vem och vad?»
för 1926 (tr. 1925) och 1931 (tr. 1930), dels
»Aikalaiskirja» för 1934 (tr. 1933). En
italiensk »Chi è?» kom 1928 med suppl. 1929,
ny årg. 1931. I Holland utgavs l:a årg. av
»Wie is dat?» 1931, 2:a 1932. Av
»Schweize-risches Zeitgenossen-Lexikon» utkom 2:a årg.
1932. B. H-d.
Ven (lat. véna), Blodåder, blodkärl, som
leder blodet från vävnaderna till hjärtat.
Från lungorna till hjärtats högra förmak gå
lungvenerna (jfr Blodomlopp). I
vänstra förmaket mynna kroppsvenerna
med sina huvudstammar, övre och nedre
hålvenerna. Den förra upptager blod från
huvud och hals (genom
jugularvener-n a), från övre extremiteterna och övre delen
av bålen, den senare leder blodet från nedre
extremiteterna, bäckenet och bukhålan.
Mat-smältningskanalens v. samlas i portådern,
som går till levern och där grenar upp sig i
kapillärer, vilka i sin tur förenas till
levervenerna. V. äro vidare än motsv. artärer (se
d. o.), deras väggar äro tunnare, och de äro
försedda med klaffar, som hindra blodets
strömning i riktning från hjärtat. Trycket
i v. är lågt (jfr Blodomlopp, sp. 544),
men blodströmmen underlättas bl. a. av
talrika anastomoser, förbindningsgrenar,
VEMMENHÖGS HP
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
