Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ven, Blodåder - Ven (Hven, ö) - Vena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Ven—Vena
246
på vissa ställen nätformigt anordnade till
s. k. v e n p 1 e x u s. I venväggarna finnas
glatta muskler, liksom i artärväggarna, som
stå under inflytande av vasomotoriska
nerver, analogt med förhållandet vid artärerna.
Vidden kan därför ändras efter växlande
krav. — Den rytmiska förändring av
artärlumen, som kallas puls (se d. o.), utjämnas i
de finare artärerna och kapillärerna och finnes
därför i regel ej i v. Under normala
förhållanden iakttages en s. k. v e n p u 1 s endast i
de större venstammarna närmast hjärtat. Så
länge venklaffarna fungera, utgöra de ett
hinder för pulsvågen. Venpulsen kan äga en
klinisk betydelse, i det att den återger högra
förmakets sammandragningar. J.E.J-n. (Ljd.)
Ven, äldre form H v e n, svensk ö i
Öresund, Skåne (se kartan vid d. o.). Bildar S:t
Ibbs socken (se I b b). Berggrunden utgöres
av till kritformationen hörande lager, vilka
vid borrning anträffats på 77 m djup under
havsytan och täckas av kvartära lager
(övervägande moränlera men även skiktade bild-
Bild 1. Uraniborg enligt träsnitt i Tyge Brahes
»Episto-larum astronomicarum libri» (1596). De toppiga taken
betäckte fast uppställda instrument och kunde öppnas
eller avtagas.
ningar, lera och sand, tillhörande
Alnarps-floden, se d. o.). Dessa bilda en jämn, mycket
bördig och nästan skoglös platå intill 44 m
ö. h., kantad av abrasionsbranter, mest
ler-klintar, och långgrunda, steniga stränder.
På n. v. udden reser sig Vens fyr (anlagd
1871, ljusstyrka 5,000 Hefnerljus) och på
öns östligaste udde Hakens fyr (anlagd 1890,
ljusstyrka 4,300 Hefnerljus). V. har två goda
fiskehamnar. Kyrkbacken (numera 3 m djup)
på v. stranden (därinvid gamla kyrkan) och
Bäckviken (3,5 m djup) på ö. kusten, varifrån
ångbåtsförbindelse uppehälles med
Landskrona. Mitt på ön ligga kyrkan och
Uranien-borgs kungsgård (194 har, därav 173 har åker;
tax.-värde 429,500 kr. 1931) med ruiner av
Uraniborg och Stjärneborg (se nedan).
Strandbranternas lera har i n. ö. föranlett
tegelindustri, f. n. i danska händer. G. R-ll; K. A. G.
V. tillhörde under danska tiden Själland;
det avträddes till Sverige 1658. — 1576
fick Tyge Brahe ön i förläning. Han uppförde
där 1576—80 sitt praktfulla slott och
observa-torium Uraniborg med laboratorium,
bibliotek, boktryckeri m. m.; som byggnadsledare
sysselsatte han först Hans van Paschen (se
Bild 2. Stjärneborg enligt träsnitt i Tyge Brahes
»Astro-nomiæ instauratæ mechanica» (1598).
Observatorie-rummen voro nedsänkta i marken och betäcktes av de
på bilden synliga kupolerna; dessutom synas stativ
för uppställning av instrument.
d. o., suppl.), från 1578 Hans van Stenwinkel.
1584—85 anlades utanför slottets vallar
ob-servatoriet Stjärneborg. Sedan Tyge Brahe
1596 lämnat V. (jfr Brahe, sp. 1049),
för-föllo hans anläggningar hastigt.
Byggnadsmaterial från dem begagnades bl. a. för en
ny kungsgård på ön. Av Uraniborg återstår
nu ovan jord föga mer än delar av den
omfattande vallen. Vid grävningar 1823—24 och
1901 gjordes en del lösa jordfynd (nu i Lunds
univ:s hist. museum; bi. a. arkitekturdetaljer)
och påträffades Stjärneborgs täml. väl
bevarade underjordiska delar samt grundmurar
till Uraniborg. Platsen för Uraniborg
utgrävdes 1901 till det forna källargolvets nivå, och
sträckningen av slottets murar markerades
där med stensättning (bild 3). Rester av Tyge
Brahes pappersbruk utgrävdes 1933 vid öns
s. v. strand. 1931 öppnades ett Tyge
Brahe-museum invid Uraniborg. — Litt.: Art. av H.
Mortensen och K. Lundmark i Populär
Astronomisk Tidskrift 1931; F. Beckett och Ch.
Christensen, »Uraniborg og Stjærneborg»
(1921); M. Olsson, »Uraniborg och
Stjärneborg» (1926); jfr också H. Wåhlin, »Scania
antiqua» (1931). H. W-n.
Vena, landskommun i Kalmar län, Sevede
härad, s. ö. om Vimmerby; 259.08 kvkm, 3,106
inv. (1933). Sjörik skogs- och bergstrakt med
stora byar, några vid odlade sjöbottnar.
Ge-nomflytes i v. av Emmåns biå Brusan (Silver-
Bild 3. Platsen för Uraniborg. Brunnen t. h. tillhör
Tyge Brahes anläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
