Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Ventilator—Venturi
274
Bild 2. Varmluftsaggregat.
man alltid fläktar, antingen enbart för
inblåsning el. utsugning el. för båda,
allteftersom man önskar ha resp, övertryck,
undertryck el. medeltryck i lokalen, över- el.
medeltryck, då drag skall förhindras,
undertryck, då luktspridning från lokalen (t. ex.
kök) skall motverkas. V. i teatrar o. dyl.
anordnas antingen uppåt- el. nedåtgående (se
bild 3), det senare särskilt i samband med
kylning av lokalen.
Innan luften föres in i lokalen, värmes den
vanl. till lämplig temp., vilket sker i s. k.
lamellbatterier, ofta hopbyggda med fläktar jse
bild 4). I vissa fall kyles luften även. Ofta
renas den genom filtrering (se C o 11 r e
11-förfarande och L u f t f i 11 r u m). Där
fullständig luftbehandling sker (s. k.
klimati-sering), torkas el. fuktas den dessutom med
vattenduschar. Bild 4 visar schematiskt en
fullständig klimatiseringsanläggning.
Ventilationsanordningarna användas ibland
även för lokalers värmning medelst varm luft
(se Uppvärmning).
Luftsugningen från arbetslokaler ordnas
ofta direkt från damm- el. gasalstrande
maskiner och tjänstgör därvid merendels även
för borttransportering av spån o. a. avfall.
Litt.: G. Rietschel, »Leitfaden der
Heiz-und Lüftungstechnik» (9:e uppl. utg. av H.
Gröber 1930); S. R. Lewis, »Air conditioning
for comfort» (1932). H. G-e.
2. Se Ventilera 2.
Ventilator, dets. som fläkt (se d. o.).
Ventilera. 1. Vädra, åstadkomma
luftväxling.
2. Försvara en akad. avh. (även
seminarie-uppsats vid univ.) mot opponent(er). — Subst.:
Ventilation el. Ventilèring.
Ventimiglia [-mi’lja], stad vid ital. Rivieran,
prov. Imperia (v. Ligurien), vid Medelhavet,
nära franska gränsen; 15,805 inv. (1921).
Gränsstation på järnvägen Genua—Nizza och
utgångspunkt för linjen över Col di Tenda till
Turin; omges av starka befästningar. Berömd
blomstermarknad; botanisk trädgård
(Giardi-no Hanbury) vid Kap Mortola, 4 km v. om V.
Ventlinge, socken på s. Ölands västkust,
Gräsgårds härad, Kalmar län; 21,09 kvkm,
503 inv. (1934). Smal, bördig kustremsa
nedanför V. landborgen, fyra små byar i
alva-rens sänkor, f. ö. alvarmark. 690 har åker,
omkr. 1,000 har impediment, föga skog. Vid
Bild 3. Uppåtgående ventilation. — Nedåtgående
ventilation.
Bild 4. Luftbehandlingsaggregat. a friskluftsintag, b
friskluftssp.jäll, c förvärmningsbatteri, d luftfilter, e
vattenvärmare, / duschkammare med sprinkler, g
vat-tenavskiljare, h eftervärmningsbatteri, i fläkt, k
temperaturregulator.
kusten Grönhögens (se d. o.) fiskehamn.
Ingår i Äs och V. pastorat i Växjö stift, Ölands
s. kontrakt.
Ventnor [ve’ntne], stad på s. ö. kusten av
eng. ön Wight; 5,112 inv. (1931); mycket
besökt badort.
Ventöse [vätä’z], den franska
revolutions-kalenderns 6:e månad, hade 30 dagar och
räknades fr. o. m. 19 febr. t. o. m. 20 mars
åren 1794—95 och 1797—99, fr. o. m. 20 febr,
t. o. m. 21 mars åren 1800—03 och 1805, fr.
o. m. 20 febr. t. o. m. 20 mars år 1796 samt
fr. o. nu 21 febr. t. o. m. 21 mars 1804.
Ventral, se D o r s a 1.
Ventrfculus lary’ngis, anat., se
Struphuvud.
Ventrikelkräfta, dets. som magkräfta, se
Magsjukdomar, sp. 636 f.
Ventrfkeln (lat. ventri’culus), magsäcken
(se d. o.).
Ve’ntspils, se W i n d a u.
Venturi [-to’ri], A d o 1 f o, italiensk
konsthistoriker (f. 1856), intendent för Galleria
estense i Modena 1878. Sedan V. 1888
utnämnts till ispettore generale delle belle arti
i Rom, verkade han
framgångsrikt för
förbättrandet av vården
av landets historiska
och konstnärliga
minnesmärken. 1899 blev
han prof, i
konsthistoria vid Roms univ.
och har sedan dess
så gott som helt
ägnat sig åt en
omfattande och för den
italienska konsthistorien
grundläggande
författarverksamhet. Från
1898 har han redigerat tidskr. L’Arte. 1894
—1902 utgav han Le Gallerie Nazionale
Italiane. V:s huvudarbete är »Storia
delfar-te italiana», varav hittills (1901—33) 18 vol.
utkommit, behandlande den italienska
konsten från tidig kristen tid till senare delen av
^500-talet. Han har även författat monogr.
över Rafael (1920), Paolo Veronese (1928),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
