273 Ventilator—Venturi 274 Bild 2. Varmluftsaggregat. man alltid fläktar, antingen enbart för inblåsning el. utsugning el. för båda, allteftersom man önskar ha resp, övertryck, undertryck el. medeltryck i lokalen, över- el. medeltryck, då drag skall förhindras, undertryck, då luktspridning från lokalen (t. ex. kök) skall motverkas. V. i teatrar o. dyl. anordnas antingen uppåt- el. nedåtgående (se bild 3), det senare särskilt i samband med kylning av lokalen. Innan luften föres in i lokalen, värmes den vanl. till lämplig temp., vilket sker i s. k. lamellbatterier, ofta hopbyggda med fläktar jse bild 4). I vissa fall kyles luften även. Ofta renas den genom filtrering (se C o 11 r e 11-förfarande och L u f t f i 11 r u m). Där fullständig luftbehandling sker (s. k. klimati-sering), torkas el. fuktas den dessutom med vattenduschar. Bild 4 visar schematiskt en fullständig klimatiseringsanläggning. Ventilationsanordningarna användas ibland även för lokalers värmning medelst varm luft (se Uppvärmning). Luftsugningen från arbetslokaler ordnas ofta direkt från damm- el. gasalstrande maskiner och tjänstgör därvid merendels även för borttransportering av spån o. a. avfall. Litt.: G. Rietschel, »Leitfaden der Heiz-und Lüftungstechnik» (9:e uppl. utg. av H. Gröber 1930); S. R. Lewis, »Air conditioning for comfort» (1932). H. G-e. 2. Se Ventilera 2. Ventilator, dets. som fläkt (se d. o.). Ventilera. 1. Vädra, åstadkomma luftväxling. 2. Försvara en akad. avh. (även seminarie-uppsats vid univ.) mot opponent(er). — Subst.: Ventilation el. Ventilèring. Ventimiglia [-mi'lja], stad vid ital. Rivieran, prov. Imperia (v. Ligurien), vid Medelhavet, nära franska gränsen; 15,805 inv. (1921). Gränsstation på järnvägen Genua—Nizza och utgångspunkt för linjen över Col di Tenda till Turin; omges av starka befästningar. Berömd blomstermarknad; botanisk trädgård (Giardi-no Hanbury) vid Kap Mortola, 4 km v. om V. Ventlinge, socken på s. Ölands västkust, Gräsgårds härad, Kalmar län; 21,09 kvkm, 503 inv. (1934). Smal, bördig kustremsa nedanför V. landborgen, fyra små byar i alva-rens sänkor, f. ö. alvarmark. 690 har åker, omkr. 1,000 har impediment, föga skog. Vid Bild 3. Uppåtgående ventilation. — Nedåtgående ventilation. Bild 4. Luftbehandlingsaggregat. a friskluftsintag, b friskluftssp.jäll, c förvärmningsbatteri, d luftfilter, e vattenvärmare, / duschkammare med sprinkler, g vat-tenavskiljare, h eftervärmningsbatteri, i fläkt, k temperaturregulator. kusten Grönhögens (se d. o.) fiskehamn. Ingår i Äs och V. pastorat i Växjö stift, Ölands s. kontrakt. Ventnor [ve'ntne], stad på s. ö. kusten av eng. ön Wight; 5,112 inv. (1931); mycket besökt badort. Ventöse [vätä'z], den franska revolutions-kalenderns 6:e månad, hade 30 dagar och räknades fr. o. m. 19 febr. t. o. m. 20 mars åren 1794—95 och 1797—99, fr. o. m. 20 febr, t. o. m. 21 mars åren 1800—03 och 1805, fr. o. m. 20 febr. t. o. m. 20 mars år 1796 samt fr. o. nu 21 febr. t. o. m. 21 mars 1804. Ventral, se D o r s a 1. Ventrfculus lary'ngis, anat., se Struphuvud. Ventrikelkräfta, dets. som magkräfta, se Magsjukdomar, sp. 636 f. Ventrfkeln (lat. ventri'culus), magsäcken (se d. o.). Ve'ntspils, se W i n d a u. Venturi [-to'ri], A d o 1 f o, italiensk konsthistoriker (f. 1856), intendent för Galleria estense i Modena 1878. Sedan V. 1888 utnämnts till ispettore generale delle belle arti i Rom, verkade han framgångsrikt för förbättrandet av vården av landets historiska och konstnärliga minnesmärken. 1899 blev han prof, i konsthistoria vid Roms univ. och har sedan dess så gott som helt ägnat sig åt en omfattande och för den italienska konsthistorien grundläggande författarverksamhet. Från 1898 har han redigerat tidskr. L’Arte. 1894 —1902 utgav han Le Gallerie Nazionale Italiane. V:s huvudarbete är »Storia delfar-te italiana», varav hittills (1901—33) 18 vol. utkommit, behandlande den italienska konsten från tidig kristen tid till senare delen av ^500-talet. Han har även författat monogr. över Rafael (1920), Paolo Veronese (1928),