Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Verein fiir Sozialpolitik—Werenskiold, E. Th.
286
Verein fiir Sozialpolitik
[før-äi’n fyr zåtsiä’lpålitik],
förening av tyskspråkiga
nationalekonomer av historiska
skolan (se Nationalekonomi,
sp. 746), som fr. o. m. 1873
utgivit en alltjämt fortgående
serie av vetenskapliga
undersökningar i
samhällsekonomi och socialpolitik under
titeln Schriften des Vereins
für Sozialpolitik (hittills över
180 bd). E. F. K. S-n.
Vereinigte Stahlwerke
Ak-tiengesellschaft [foräi^i^to
JtäTvärkø a’ktsiongozälj‘aft],
i Düsseldorf, bildades 1926 av
de ledande berg- och
järn-verksföretagen i
Rhen-westfali-ska industriområdet:
Deutsch-Luxemburgische Bergwerks-und IIütten-A.-G. (Bochum),
Bochumer Verein für Bergbau
und Guss-Stahlfabrikation, Gelsenkirchener
Bergwerks-A.-G., Thyssenkoncernen (Mülheim
an der Ruhr), Phönix-A.-G. für Bergbau und
Hüttenbetrieb (Düsseldorf), Vereinigte
Stahlwerke van der Zypen und Wissener
Eisen-hütten A.-G. (Köln) samt Rheinische
Stahlwerke A.-G. (Duisburg). Företaget, vars
huvudprodukter äro dels stenkol och koks, dels
tackjärn, råstål och valsverksprodukter, söker
åstadkomma en rationalisering av den tyska
järnindustrien genom tekniska förbättringar
och sammanförandet av produktionen till de
konkurrenskraftigaste verken. Aktiekap. 775
mill. Rmk (1932). Anställda sept. 1931 110,738
(sept. 1929 192,047). K. H. A.
Vereinsmark [foraTnsmark], ty., se Mark,
sp. 902.
Verelius, Olof, fornforskare, språkforskare
(1618—82). Studerade i Dorpat, Uppsala och
utrikes, blev 1653 akademiräntmästare i
Uppsala och 1662 där förste och ende professor i
fäderneslandets
antikviteter. 1662—75 var
V. därjämte
riksantikvarie. Då
Antikvitetskollegium 1666
instiftades, blev han en
av dess första medl.
— V. grundläde i
Uppsala studiet av de
nordiska fornspråken
och den nordiska
forn-kunskapen. Sin
största insats gjorde han
som utgivare av
texter. V. studerade med
hjälp av islänningen J. Rugman (se d. o.)
ivrigt de till Sverige komna fornisländska
handskrifterna, särskilt i den mån de
an-sågos beröra Sveriges fornhistoria. Han
utgav »Götriks och Rolfs saga» (1664; tills, m.
J. Schefferus), den första editionen av en
isländsk saga, »Herrauds och Boses saga»
(1666) och »Hervarar saga» (1672). V:s åsikt
om det gamla hednatemplets i Uppsala läge
invecklade honom i bitter strid med J.
Schefferus (se d. o.). V. företrädde här en mera
vidsynt ståndpunkt, han åberopade nya källor
och. om än okritiskt, arkeologiska undersök-
»Bondebegravning.» Målning av Erik Werenskiold 1885,
ningar. Eftervärlden har givit honom rätt i
sak (jfr E. Wessén i Hist. Tidskr. 1925).
Striden, som avbröts genom förbud av kanslern
M. G. De la Gardie, hade innerst sin kärna i
motsatsen mellan V :s rudbeckianska
funderingar och den mer kritiske Schefferus’
avvisande hållning mot den »yverborna» skolan.
V. var nära vän med Rudbeck, som efter V:s
död utgav hans ordbok »Index linguæ veteris
scytho-scandicæ sive gothicæ» (1691). Som
språkforskare är V. en vida mera nykter
empiriker än sina föregångare Bureus och
Stiernhielm. Han utförde den första kända
svenska arkeologiska grävningen. Hans 1730
utgivna »småskrifter» på latin innehålla bl. a.
en roman, »Peregrinatio cosmopolitana», som
skildrar en världsborgares resor i en diktad
värld och är genomträngd av vemodig poesi
och världskännedom. — Litt.: II. Schück,
»Kgl. Vitterhets Historie och Antikvitets
Akademien, dess förhistoria och historia»,
I—III (1932—33). E. W-én.
Werenskiold [-Jål], D a g f i n, norsk målare
(f. 1892 28/io), son till E. Th. W. Har gjort
sig känd bl. a. genom dekorativt hållna
akvareller, framställande hundar, rävar, renar i
högfjället, reliefer (snidade och målade),
raderingar (även i färg), glasmålningar och
kompositioner för vävnader, utmärkta för
färgstyrka och monumental hållning. G-g N.’
Werenskiold [-Jål], Erik Theodor, norsk
målare och grafiker (f. 1855 u/2), blev fil.
kand. 1873, studerade 1876—80 i München, i
Paris 1881—83 och 1888—89 (elev hos
Bon-nat). W:s märkligaste
målning från denna
tid är
»Bondebegravning» (1885;
Nasjo-nalgalleriet i Oslo),
en friluftsstudie, som
visade starka intryck
av modernt franskt
måleri; själv ansåg
W., att han där
»drivit den
naturalistiska formen i måleriet
till dess yttersta
konsekvens». W:s
radikalt individualistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
