Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkhelighet - Verklighet - Verkmått - Verkningsgrad - Verkstad - Verkstadsföreningen - Verkstadsklubbar el. Fabriksklubbar - Verkstadsreglemente - Verkstadsskolor - Verkstäderna - Verkställande makt - Verkställighet av dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verklighet—Verkställighet av dom
295
skilt i äldre tid, beteckning för en åskådning,
som tenderar att låta människans frälsning
och salighet helt el. delvis grunda sig på
egna strävanden och prestationer, betraktade
såsom »förtjänstfulla» gärningar. G. A-n.
Verklighet, filos., ett av tänkandets mest
fundamentala begrepp. I allt tänkande, som
vill finna sanningen, synes v. förutsättas. V.
lägger emellertid ingenting till det tänkta
som sådant. »Hundra verkliga daler
innehålla icke det ringaste mer än hundra möjliga»
(Kant). Då något tänkes som verkligt, synes
man därför i omdömet på något sätt gå
utöver omdömesinnehållet till något icke i
omdömet tänkt. (Jfr P h a 1 é n.) Dock ligga häri
svårigheter, och över huvud är
verklighets-begreppet just på grund av sin fundamentala
karaktär ytterst svårt att bestämma. Möjl.
skall den tanken komma att visa sig hållbar,
att verklighetsbegreppet innehåller
motsägande tankegångar, utan att fördenskull det
vetenskapliga tänkandet omöjliggöres. G. O-a.
Verkmått, äldre svenskt måttsystem (1739
—1855), i vilket enheten var 1 fot = 12
verktum. Jfr Fot och Tum.
Verkningsgrad. 1. (Fysiol.) Se
Muskelarbete.
2. (Maskin t.) En vid matematiska
bestämningar av energiomsättningen i mekaniska,
termiska el. elektriska anordningar använd
faktor, vilken anger den grad av nyttig
verkan, som anordningen erbjuder. V.
anger förhållandet mellan nyttig och
uppoffrad energi och uttryckes i procent av den
senare. Då flera anordningar drivas efter
varandra, anges den sammansatta v. genom
produkten av de partiella. Om t. ex. ett
gruvspel skall drivas med elektrisk kraft från en
avlägsen vattenkraftstation och om
vatten-turbinens v. är 80 %, den elektriska
generatorns 90 %, upptransformatorns 95 %,
hög-spänningsledningens 75 %, nedtransformatorns
95 %, den elektriska drivmotorns 85 % och
gruvspelets 80 %, så är den sammansatta v.
= 0,8 X 0,9 X 0,95 X 0,75 X 0,95 X 0,85 X 0,8 = 0,33.
För varje 100 hkr, som uttagas ur
vattenfallet, nyttiggöras således endast 33 hkr.
De övriga 67 hkr omsättas förnämligast i
värme. O. E. W.*
Verkstad, i allm. arbetslokal för
bedrivande av slöjd, hantverk el. mekanisk industri;
i mera inskränkt mening anläggning för tillv.
el. reparation av maskiner med tillbehör,
transportanordningar m. m. (mekanisk
verkstad). O. B-n.
Verkstadsföreningen, se Sveriges
verkstadsförening.
Verkstadsklubbar el. Fabriksklubbar,
fackligt organiserade arbetares
sammanslutningar på arbetsplatserna. Där flera v. inom
en industri finnas på en ort, bilda dessa tills,
en lokalavd. inom det fackförbund arbetarna
tillhöra. Jfr F a c k f ö r e n i n g, sp. 9. O. B-n.
Verkstadsreglemente, se Arbetsordning 2.
Verkstadsskolor avse att bereda ungdom
efter avslutad folkskolkurs el. motsv.
utbildning praktisk yrkesfärdighet. I v. är därför
arbetssättet ung. dets. som i en
yrkesverk-stad, och stundom äro de kombinerade med en
sådan. Lärjungarna deltaga vanl. samtidigt i
fortsättningsskolans undervisning. Lärotiden
omfattar i regel ett år. V. tillhöra de s. k.
296
praktiska ungdomsskolorna (se d. o.), kunna
anordnas såsom enskilda el. kommunala och
kunna erhålla statsunderstöd. Fr. Sg.
Verkstäderna, se Sveriges
verkstadsförening.
Verkställande makt, se Exekutivmakt.
Verkställighet av dom, jur. Process (se d.
o. 2) såsom ett led i statens rättsvård har
till uppgift dels att för visst fall fastställa
vad som är rätt, rättegång (se d. o.), och dels
att bringa till verkställighet vad som i visst
fall fastställts vara rätt, exekution (se d. o.).
En av grunderna för sådan verkställighet är
domstols dom, d. v. s. att domstol i
rättegång fastställt vad som är rätt, men
verkställighet kan ock ske, när detta fastställts
på annat sätt, t. ex. i skiljedom el. genom
förlikning. Om v. kan fråga vara endast när
domen ålagt den tappande att något göra,
tåla eller underlåta, däremot ej när domen
endast fastställt ett rättsförhållandes existens,
t. ex. äganderätten till en fastighet för den,
som redan till fullo besitter den. Olika
regler gälla för v. i tvistemål och i brottmål. I
regel kan endast dom, meddelad av svensk
domstol, här verkställas.
Om v. i tvistemål handlar utsökningslagen
kap. 3. Alltefter naturen hos det
rättsanspråk, som skall verkställas, växlar sättet
för verkställigheten. Genom utmätning (se
d. o.) och dess följder eller i vissa fall
införsel (se d. 0.) verkställes ett betalningsanspråk,
genom restitution ett anspråk att utfå viss
lös sak, genom avhysning eller vräkning (se
d. o.) ett anspråk, att någon skall flytta från
gård eller hus, o. s. v. I dessa och några
andra fall skall ansökan om verkställighet
göras hos den utmätningsman, där
verkställigheten skall ske. I vissa fall är
verkställigheten medelbar så tillvida, att, enär den
tappande själv måste medverka, man söker
framtvinga sådan medverkan genom
vitesföreläggande, t. ex. för att tvinga en leverantör att
fullgöra en leverans av varor eller en person
att utföra visst arbete han åtagit sig. Har i
sådant fall icke redan i domen förordnats
om verkställigheten, måste ansökan därom
göras hos överexekutor. Detsamma gäller också
för vissa andra särskilda fall, där prövningen
av verkställighetsfrågan icke ansetts kunna
läggas hos utmätningsmannen. Vanl. kan
verkställighet ske redan innan domen ännu
vunnit laga kraft, i vissa fall dock endast
om den vinnande ställer pant eller borgen och
vid avhysning dessutom domstolen förordnat
om sådan verkställighet. Är domen sådan,
att ändringssökande blir onyttigt, om den
redan verkställts, får den icke verkställas,
innan den vunnit laga kraft. Utförliga
regler om den praktiskt viktigaste
verkställig-hetsformen, utmätning och dess följder,
lämnas i utsökningslagen kap. 4, 5, 6 och 7.
Möjligheterna att i Sverige ernå verkställighet
av utländsk dom äro mycket begränsade (se
Utländsk dom) men ha beträffande
domar, meddelade i övriga skandinaviska
länder, under de senaste åren väsentligen
utvidgats, särskilt genom den betydelsefulla lagen
2 dec. 1932 om erkännande och verkställighet
av dom, som meddelats i Danmark, Finland,
Island eller Norge. Verkställighet av svensk
dom i brottmål följer olika regler, när fråg-a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
