301 Vermut—-Werner, A. 302 av landarealen). 1930 funnos 24,898 farmer. Skördens värde 1929 var 23,7 mill. dolk, varav höskörden utgjorde 3/5. Mejerihanteringen står högt, och V. innehar första rummet bland alla stater i U. S. A. i fråga om mejeriprodukternas värde per inv. V. står främst bland staterna i produktion av lönnsocker och lönnsirap och är även den ledande staten i fråga om marmor- och skifferproduktion med Vs av hela tillv.-värdet i U. S. A. Även granitindustrien är betydande (Vs av Förenta staternas produktion), och staden Barre är Amerikas största granitindustricentrum. Hela V :s industri omfattade 1929 930 anläggningar med 27,585 anställda och 144 mill. doll. tillv.-värde. Green moun-tains och Champlainsjöns stränder äro stora turistattraktioner, och i V. har anlagts ett system av utmärkta turistvägar. Endast 33 % av befolkningen bo i städer. Burlington är största stad (24,789 inv. 1930), det lilla Montpelier är huvudstad. Ej skriv-kunniga över 10 år voro 1930 2,2 % av befolkningen. Statsuniv. finnes i Burlington. — Senaten består av 30 och representanternas hus av 248 medl. I kongressen har V. två senatorer och två representanter. Den första bosättningen i V. ägde rum 1724. V. blev stat 1791, den första efter de ursprungliga 13 staterna. H. N-n. Ve'rniut el. V e'r m o u t h, ett med droger och örtextrakt (bl. a. malört) kryddat vin, som huvudsaki. tillverkas i Frankrike och Italien. Den franska v. är ljusare och torrare, den italienska mörkare och sötare. Drickes i n. Europa vanl. utspädd. G. H-r. Vernätio, lat., se Blad, sp. 456. Verne [värn], Jules, fransk författare (1828 —1905), började 1863 ge ut fantasirika »naturvetenskapliga» reseskildringar, som gåvo honom världsrykte. Med realistisk suggestiv uppfinningsförmåga förenade han stor berättarförmåga och begagnade sina stora insikter i geografi, teknik, fysik o. s. v. till att ge sina romaner sken av trovärdighet. På svenska föreligga bl. a. »Från jorden till månen», »En världsomsegling under havet», »Till jordens medelpunkt», »Kapten Hatteras re- seäventyr», »Jorden runt på 80 dagar» och »Tsarens kurir». V :s saml. verk utkommo i 82 bd 1878—1910. — Monogr. av Allotte de la Fuye (1928). R-n B. Werner, Abraham Gottlob, tysk geolog och mineralog (1750—-1817), sin tids förnämsta auktoritet på geologiens och mineralogiens områden och dessa vetenskapers omskapare. W. studerade först vid bergsakad. i Freiberg från 1769 och sedan i Leipzig från 1771. Han grundläde här sitt rykte genom sin för mineralogien mycket viktiga »Abhand-lung von den äusseren Kennzeichen der Fossi-lien» (1774). 1775 kallades W. till inspektor (över samlingarna) och lärare i mineralogi och gruvvetenskap vid nyssnämnda bergs- akad., som genom honom uppnådde stor betydelse. Lärarbefattningen där innehade W. till sin död. Hans lärostol var den enda då existerande, varifrån geologien (»geognosien», som W. kallade den) förkunnades som en särskild vetenskap. W. var systematiker med mycket stora förtjänster om en exakt terminologi och hade en utomordentlig förmåga att entusiasmera sina lärjungar, som kommo från många olika länder i Europa. Förnämligast genom hans lärjungar var det, som resultaten av W:s senare forskningar blevo bekanta för mera vidsträckta kretsar. Sedan han återvänt till Freiberg såsom lärare, publicerade han näml, själv blott ett ganska litet antal arbeten, av vilka flertalet behandlade »geognos-tiska» spörsmål. Led. av sv. Vet.-akad. (1810). — Se vidare Geologi, sp. 550, och Mineralogi, sp. 88. N. Zn. Werner, Alfred, schweizisk kemist, Nobelpristagare (1866—1919), från 1895 ord. VERMONT Skala 1:3 mill.