Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Vertumnus—Verworn
320
»Ariadne på Naxos.» Målning av A. U. Wertmüller
i Nationalmuseum.
men avsade sig. över Paris for han åter till
Nordamerika 1800 och blev amerikansk
medborgare 1802. Hans syn försvagades, och de sista
åren kunde han ej måla. W. dog i
Wilming-ton. — W :s mytologiska målningar
representera den övergång från rokoko till klassicism,
som i den franska konsten företräddes av
hans lärare Vien och av den unge David. Hans
kvinnofigurer (Ariadne, Danae) äro
omsorgsfullt modellerade, det hela skickligt och
elegant men ej så litet sötaktigt. Hans porträtt
visa i allm. starkare ansatser och mera
omedelbarhet. Han målade även miniatyrer i
olja (Marie Antoinette m. fl.). — W:s
själv-biogr., dagböcker m. m. och en mängd brev
till honom finnas i Kungl. bibi, i Stockholm.
C. F. Sundvalls brev till W. äro utg. av E.
Areen (»Gustavianska konstnärsbrev», 1916).
Jfr uppsatser i Ord och Bild av L. Looström
(1911), A. Gauffin (1918) och E. Areen (1919)
samt G. A. Granström, »Några anteckningar
om familjen W.» (s. å.). G-gN.*
Vertu’mnus (V o r t u’m n u s), romersk
gudomlighet av etruskiskt ursprung. V:s bild,
en ynglingagestalt, var uppställd på Vicus
Tuscus i Rom. V :s väsen uppfattades på olika
sätt efter olika tolkningar av ordet vertere
(vända, förändra, utbyta). E. St.
Verum, socken i n. Kristianstads län, V.
Göinge härad, n. om Hässleholm, på
höglands-sluttningen; 77,57 kvkm, 1,192 inv. (1934).
Genomflytes av Helgeån och dess biå
Verums-ån, kring vilken kyrkbygden ligger. 1,238 har
åker, 3,594 har skogsmark. Ingår i Visseltofta
o. V:s pastorat, Lunds stift, V. Göinge kontr.
Vèrus, Lucius Aurelius, romersk
kejsare (d. 169 e. Kr.). Adopterades av
Antoni-nus Pius och togs efter dennes död (161) till
medregent av sin adoptivbroder Marcus
Aurelius. Sänd av Marcus till Syrien mot
parterna, överlämnade den föga handlingskraftige
mannen krigföringen till sina legater. E. St.
Verv (fr. verve), fart, glöd, hänförelse.
Verweij [forvéP], Albert, holländsk skald
och litteraturkritiker (f. 1865). Uppsatte 1884
tills, m. F. van Eeden och W. Kloos m. fl.
De Nieuwe Gids (se Holländska
litteraturen, sp. 1190). I förening med denna
utgav V. den polemiska broschyren »De
onbe-voegdheid der hollandsche litteraire kritiek»
(1886; omtr. i tidskr. 1925), senare jämte A.
Thijm De XX:ste Eeuw 1902—09 samt
slutligen De Beweging 1905—20. 1925 blev han
prof, i nederländsk litt. i Leiden. En del av
sina diktcykler har V. samlat i »Verzamelde
gedichten» (1889 och 1912), det mesta av sina
prosaskrifter i »Proza» (10 dir, 1921—23).
— Se V:s »Rondom mijn werk 1890—1923»
(1925). Hj. P-r.*
Ver Vellth [for fäTt], D., se Ver W i 11.
Verviers [värvie’], industristad i belg. prov.
Liége, vid floden Vesdre; 43,651 inv. (1933).
V. är ett centrum för den belgiska
textilindustrien med stora ullspinnerier,
klädesfabriker och färgerier. Dessutom betydande
läder-och metallindustri; i trakten stenkolsgruvor.
Ver Wilt [for vi’lt] (V e r w i 11) el. Ver
Vellth, Dominicus, nederländsk
målare, verksam i Sverige omkr. 1556—66. Han
omtalas 1555 som mästare i Lukasgillet i
Antwerpen. »Dominicus målare» uppbar 1557
en summa penningar i Räntekammaren, och han
tyckes sålunda ha arbetat för konung Gustav,
men följ, år vistades han hos hertig Erik i
Kalmar och var verksam vid den inre
dekoreringen av Kalmar slott. 1559 målade han
ett större »konterfej», och i aug. s. å. reste
han i sin herres ärenden till England. Efter
Eriks tillträde till regeringen växte hans
inflytande och inkomster, och en mängd
arbeten av hans hand omtalas under de närmaste
åren (huvudbaner, en arcus triumphalis,
porten vid Järntorget m. m.). Bland mera rent
konstnärliga arbeten omtalas porträtt och
»prospektiv» (utsikter) samt kartonger till
tapetvävnader. Av de tre särskilt omnämnda
tapeterna, »Kung Sveno», »Magog» och»Ubbo»,
finnas de två förstnämnda ännu i statens
samlingar. Möjl. har V. målat ett litet
helfigurs-porträtt av konung Erik (se bild vid d. o.,
sp. 970), som finns i Nationalmuseum (jfr S.
Strömbom, »Erik XIV:s porträtt», i
National-musei Årsbok 1933). (E. L-k.)
Werwing, Johan Gabriel, skald (f. på
1660-talet, d. 1715), son till J. W. Blev
kanslist 1696, legationssekr. i Hannover 1705 och i
Paris 1714, nitisk som ämbetsman. — W. var
den förste representanten i Sverige för den
frivola franska societetspoesien, skrev mest
smådikter, tillfällighetspoem, »poésies
fugi-tives», med elegans och kvickhet men också
dryckessånger, patriotiska dikter m. m. —
Se E. Lewenhaupt i Sv. Litt.-sällsk :s Tidskr., 1,
1880, och M. Lamm, »Olof Dalin» (1908). R-n B.
Werwing, Jonas, historieskrivare (d. 1697).
Studerade i Uppsala och utrikes, blev 1666
landssekr. i Uppsala län, 1669 referendarie i
Reduktionskollegium och 1674 sekr. där. Han
adlades 1677 och blev 1685 assessor i
Antikvitetskollegium. W:s »Konung Sigismunds
och konung Carl den IXMes historier» (utg.
i 2 bd 1746—47 av A. A. von Stiernman) är
för tiden 1592—94 mest en avskrift av J. A.
Messenius’ historia och för de följ, en övers,
av J. Messenius’ »Scondia». Jfr V.
Söderbergs monogr. om A. J. Messenius (1902).
Verworn [forvå’rn], M a x, tysk zoolog och
fysiolog (1863—1921), prof, i Göttingen,
sedan i Berlin. W :s »Allgemeine Physiologie»
(1895; flera uppl.) har verkat banbrytande
för undervisningen särskilt i zoologi. Viktiga
äro också hans nervfysiologiska skrifter
»Bei-träge zur Physiologie des Zentralnervensy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
