Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Vesalius—Vesir
322
stems» (1898) och »Das Neuron in Anatomie
and Physiologie» (1900). V. sysslade också
med fornforskning och kulturhistoria, utgav
ett par filosofiska verk samt sökte tillämpa
biologiens läror på samhällets förhållanden.
Han grundade 1902 Zeitschrift für Allgemeine
Physiologie. Rbg.
Vesalius, Andreas, belgisk anatom (1514
-—64). Blev 1539 med. prof, i Padova. V :s
verksamhet där resulterade i »De humani
cor-poris fabrica» (1543), ett av medicinens
viktigaste verk, med
utmärkta beskrivningar
och bilder över
människokroppens byggnad. Genom detta
arbete frigjordes
män-niskoanatomien, och
därmed medicinen,
från halvtannat
årtusendes auktoritetsför-tryck, i det att där
den omedelbara, av
inga förutfattade
meningar klavbundna
naturiakttagelsen åter
upptogs som den enda riktiga metoden. V:s
arbete framkallade ovilja i tongivande
kretsar. Han lämnade sin lärostol och var 1556
—64 en av Filip II :s läkare i Madrid. — Jfr
R. Tigerstedt, »A. V.» (i
»Minnesteckningar», 1902), och E. Holmgren, »A. V.»
(pro-motionstal; i Hygiea 1912). (Ljd.)
Wesel [vö’zol], stad i preuss.
Rhenprovin-sen, på högra stranden av Rhen, vid Lippes
mynning; 24,607 inv. (1933). Järnvägsknut,
flodhamn (utgångspunkt för Lippekanalen till
Hamm); handel och mångsidig industri. W.
tillhörde under medeltiden hansan och var
förr stark fästning, vars inre verk nedlades
1891, de yttre 1921.
Wesenberg [vé’zonbärk], off. R a k v e r e,
stad i Estland, vid järnvägen Reval—Narva;
12,500 inv. (1932). Handel och någon industri;
järnväg till hamnplatsen Port Kunda. — W.
intogs 1581 av Pontus De la Gardie (se d. o.),
förlorades till polackerna 1602 men återtogs
och gavs av Gustav II Adolf 1616 som
fri-herreskap åt holländaren Reimond van
Bre-derode. I mitten av nov. 1700 samlades Karl
XII:s trupper i W. för marschen mot Narva.
1703 brändes staden av ryssarna.
Wesenberg-Lund, Carl Jörgen, dansk
zoolog (f. 1867). Blev fil. dr 1899, var
assistent vid Veterinær- og landbohöjskolen 1894
—1900, deltog i Ingolfexpeditionen 1895—96,
upprättade 1897 ett [-sötvattenslaboratori-um-]
{+sötvattenslaboratori-
um+} vid Furesö och
univ:s
sötvattenslabo-ratorier vid Hilleröd
1911 och vid
Tjust-rupsö 1916. W. är
e. o. prof, vid
Köpenhamns univ. sedan
1922. Han är en av
samtidens främsta
söt-vattenszoologer och
var 1900—08
sysselsatt med utgivningen
av det stora verket
»Planktoninvestigations of the danish lakes»
(2 bd, 1904—08). W. har vidare skrivit
»Insektlivet i ferske vande» (1915), »Furesöstudier»
(1917), många verk om lägre sötvattensdjur
samt reviderat och omarbetat 2:a uppl. av V.
Bergsöes »Fra mark og skov» (1915—16). På
sv. finnes »Från sjö och strand» (1923). Fil.
hedersdr i Uppsala 1932. I. T-dh.
Vesene, socken i Älvsborgs län, Gäsene
härad, n. om Borås, på Svältorna; 32,90 kvkm,
440 inv. (1933). 439 har åker, 1,902 har
skogsmark. Ingår i S. Björke, V., Grude, Jällby
o. Hudene pastorat, Skara stift, Kullings kontr.
Weser [vè’zør], flod i Tyskland;
flodområde 45,500 kvkm, längd 716 km. W. bildas
genom sammanflödet vid Münden av två
käll-floder, Fulda från v. och Werra från ö. Den
senare har sina källor i Thüringerwald n. om
Koburg och flyter i stort sett mot n. v., den
förra upprinner på Wasserkuppe i Rhön,
genomflyter i huvudsak mot n. det hessiska
berglandet samt passerar Kassel. Efter
sammanflödet flyter W. mot n. och n. v. mellan
Teutoburgerwald och Wesergebirge, tills den
s. om Minden viker mot n. och genombryter
sistnämnda bergsystem i Westfaliska porten.
Den fortsätter mot n. över Nordtyska
låglandet och passerar ung. 220 m bred staden
Bremen samt vidgar sig nedanför Bremerhaven
till ett mynningsestuarium. Ovanför Bremen
mottar W. från höger sin största biflod, Aller,
och nedanför Bremen från vänster Hunte från
Wiehengebirge. Den normala
medelvattenmängden utgör nedom Allers inflöde 315 kbm
i sek. W. är segelbar hela sitt lopp, Fulda
till Kassel, Aller till Celle, Hunte till
Olden-burg. Nedre loppet nedom Bremen är
kanaliserat. Genom Geeste- och Hadelnkanalen står
W :s mynningsvik i förbindelse med Elbes,
genom Hammekanalen W. i förbindelse med
nedre Elbe samt genom Mittellandkanalen
W:s flodsystem i förbindelse med
Emssyste-met. — Litt.: H. Keller, »W. und Ems, ihre
Stromgebiete und wichtigsten Nebenflüsse»
(1901). A-lW-n.
Wesergebirge [vè’zergebirgø],
Weserberg-land, sammanfattande benämning på de låga,
skogklädda bergskedjor i n. v. Tyskland, som
från det hessiska berglandet sträcka sig mot
n. v. W. består av två parallella bergsstråk:
ett sydvästligt, omfattande Eggegebirge (468
m ö. h.) och Teutoburgerwald (se d. o.), samt
ett nordostligt, omfattande W., i inskränkt
bemärkelse, och Wiehengebirge.
Wesermünde [vözermy’nde], hamnstad i
preuss. prov. Hannover, omger det till Bremen
hörande Bremerhaven; 77,479 inv. (1933). W.
är medelpunkt för det tyska Nordsjöfisket
och har handelshamn samt stor fiskehamn.
Järn- och trävaruindustri m. m.;
havsfiskeri-institut, navigationsskola. W. bildades 1924
av städerna Geestemünde och Lehe.
Ve’sijärvi, mindre insjö i s. Tavastland,
Finland, av Salpausselkäs nordliga
ändmo-ränstråk skild från Päijänne, dit V. avrinner
genom Vääksy kanal, 81 m ö. h.
VesPkel, anat., vissa blåsformiga bildningar,
ss. »lungvesiklerna». — Jfr Blåsa 1.
Vesikulär, anat., se Andningsljud.
Vesfr, Vezir, Vizir, Visir (av arab
wazlr), av gammalt i muhammedanska länder
XX. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
