321 Vesalius—Vesir 322 stems» (1898) och »Das Neuron in Anatomie and Physiologie» (1900). V. sysslade också med fornforskning och kulturhistoria, utgav ett par filosofiska verk samt sökte tillämpa biologiens läror på samhällets förhållanden. Han grundade 1902 Zeitschrift für Allgemeine Physiologie. Rbg. Vesalius, Andreas, belgisk anatom (1514 -—64). Blev 1539 med. prof, i Padova. V :s verksamhet där resulterade i »De humani cor-poris fabrica» (1543), ett av medicinens viktigaste verk, med utmärkta beskrivningar och bilder över människokroppens byggnad. Genom detta arbete frigjordes män-niskoanatomien, och därmed medicinen, från halvtannat årtusendes auktoritetsför-tryck, i det att där den omedelbara, av inga förutfattade meningar klavbundna naturiakttagelsen åter upptogs som den enda riktiga metoden. V:s arbete framkallade ovilja i tongivande kretsar. Han lämnade sin lärostol och var 1556 —64 en av Filip II :s läkare i Madrid. — Jfr R. Tigerstedt, »A. V.» (i »Minnesteckningar», 1902), och E. Holmgren, »A. V.» (pro-motionstal; i Hygiea 1912). (Ljd.) Wesel [vö'zol], stad i preuss. Rhenprovin-sen, på högra stranden av Rhen, vid Lippes mynning; 24,607 inv. (1933). Järnvägsknut, flodhamn (utgångspunkt för Lippekanalen till Hamm); handel och mångsidig industri. W. tillhörde under medeltiden hansan och var förr stark fästning, vars inre verk nedlades 1891, de yttre 1921. Wesenberg [vé'zonbärk], off. R a k v e r e, stad i Estland, vid järnvägen Reval—Narva; 12,500 inv. (1932). Handel och någon industri; järnväg till hamnplatsen Port Kunda. — W. intogs 1581 av Pontus De la Gardie (se d. o.), förlorades till polackerna 1602 men återtogs och gavs av Gustav II Adolf 1616 som fri-herreskap åt holländaren Reimond van Bre-derode. I mitten av nov. 1700 samlades Karl XII:s trupper i W. för marschen mot Narva. 1703 brändes staden av ryssarna. Wesenberg-Lund, Carl Jörgen, dansk zoolog (f. 1867). Blev fil. dr 1899, var assistent vid Veterinær- og landbohöjskolen 1894 —1900, deltog i Ingolfexpeditionen 1895—96, upprättade 1897 ett [-sötvattenslaboratori-um-] {+sötvattenslaboratori- um+} vid Furesö och univ:s sötvattenslabo-ratorier vid Hilleröd 1911 och vid Tjust-rupsö 1916. W. är e. o. prof, vid Köpenhamns univ. sedan 1922. Han är en av samtidens främsta söt-vattenszoologer och var 1900—08 sysselsatt med utgivningen av det stora verket »Planktoninvestigations of the danish lakes» (2 bd, 1904—08). W. har vidare skrivit »Insektlivet i ferske vande» (1915), »Furesöstudier» (1917), många verk om lägre sötvattensdjur samt reviderat och omarbetat 2:a uppl. av V. Bergsöes »Fra mark og skov» (1915—16). På sv. finnes »Från sjö och strand» (1923). Fil. hedersdr i Uppsala 1932. I. T-dh. Vesene, socken i Älvsborgs län, Gäsene härad, n. om Borås, på Svältorna; 32,90 kvkm, 440 inv. (1933). 439 har åker, 1,902 har skogsmark. Ingår i S. Björke, V., Grude, Jällby o. Hudene pastorat, Skara stift, Kullings kontr. Weser [vè'zør], flod i Tyskland; flodområde 45,500 kvkm, längd 716 km. W. bildas genom sammanflödet vid Münden av två käll-floder, Fulda från v. och Werra från ö. Den senare har sina källor i Thüringerwald n. om Koburg och flyter i stort sett mot n. v., den förra upprinner på Wasserkuppe i Rhön, genomflyter i huvudsak mot n. det hessiska berglandet samt passerar Kassel. Efter sammanflödet flyter W. mot n. och n. v. mellan Teutoburgerwald och Wesergebirge, tills den s. om Minden viker mot n. och genombryter sistnämnda bergsystem i Westfaliska porten. Den fortsätter mot n. över Nordtyska låglandet och passerar ung. 220 m bred staden Bremen samt vidgar sig nedanför Bremerhaven till ett mynningsestuarium. Ovanför Bremen mottar W. från höger sin största biflod, Aller, och nedanför Bremen från vänster Hunte från Wiehengebirge. Den normala medelvattenmängden utgör nedom Allers inflöde 315 kbm i sek. W. är segelbar hela sitt lopp, Fulda till Kassel, Aller till Celle, Hunte till Olden-burg. Nedre loppet nedom Bremen är kanaliserat. Genom Geeste- och Hadelnkanalen står W :s mynningsvik i förbindelse med Elbes, genom Hammekanalen W. i förbindelse med nedre Elbe samt genom Mittellandkanalen W:s flodsystem i förbindelse med Emssyste-met. — Litt.: H. Keller, »W. und Ems, ihre Stromgebiete und wichtigsten Nebenflüsse» (1901). A-lW-n. Wesergebirge [vè'zergebirgø], Weserberg-land, sammanfattande benämning på de låga, skogklädda bergskedjor i n. v. Tyskland, som från det hessiska berglandet sträcka sig mot n. v. W. består av två parallella bergsstråk: ett sydvästligt, omfattande Eggegebirge (468 m ö. h.) och Teutoburgerwald (se d. o.), samt ett nordostligt, omfattande W., i inskränkt bemärkelse, och Wiehengebirge. Wesermünde [vözermy'nde], hamnstad i preuss. prov. Hannover, omger det till Bremen hörande Bremerhaven; 77,479 inv. (1933). W. är medelpunkt för det tyska Nordsjöfisket och har handelshamn samt stor fiskehamn. Järn- och trävaruindustri m. m.; havsfiskeri-institut, navigationsskola. W. bildades 1924 av städerna Geestemünde och Lehe. Ve'sijärvi, mindre insjö i s. Tavastland, Finland, av Salpausselkäs nordliga ändmo-ränstråk skild från Päijänne, dit V. avrinner genom Vääksy kanal, 81 m ö. h. VesPkel, anat., vissa blåsformiga bildningar, ss. »lungvesiklerna». — Jfr Blåsa 1. Vesikulär, anat., se Andningsljud. Vesfr, Vezir, Vizir, Visir (av arab wazlr), av gammalt i muhammedanska länder XX. 11